Jag förstår den eventuella tveksamheten kring frågeställningen; om man inte är teknikintresserad, så blir mycket av det som sagts och skrivits ofta ointressant. Ett telefonsamtal blir knappast roligare med ip-teknik och alla rubriker om ip-telefoni har skapat en del missförstånd och oro för hur och om det fungerar.
Nej, det jag vill fästa uppmärksamheten på är det faktum att utvecklingen inom detta område nu uteslutande drivs utifrån ett infrastrukturperspektiv. Och det är ju självklart – ip-telefoni är en infrastukturfråga.
När väl infrastrukturen är på plats ligger utmaningen hos verksamheten att begripa hur de, med den moderna kommunikationens möjligheter, ska kunna effektivisera sin verksamhet, skapa nya arbetssätt och få möjlighet att tjäna mer pengar.
Men i de flesta verksamheter saknas det en tydlig systemägare för kommunikation – någon som utifrån verksamhetens behov kan driva frågan framåt. Utan detta arbete sker ingen effektivisering och investeringen i ny infrastruktur riskerar att enbart bli ett teknikprojekt utan några effekter i verksamheten.
Med den finansiella krisen kommer snart frågan om besparingar och det finns en risk att vi lägger utvecklingsarbetet åt sidan – trots att det är i just detta arbete som de stora besparingarna finns.
Åter till rubriken: ip-telefoni är en infrastrukturlösning och tillhör it-avdelningen och den egentliga frågan borde vara: hur ska man få till en effektivare verksamhet?
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
publicerad 14 januari 2009