Inga produkter i varukorgen.
Regeringen positiv till fler rakel-användare
Regeringen är positiv till att rakel-systemet får en utökad användarkrets. Tanken är att stärka samhällets arbete med ordning, säkerhet och krisberedskap.
Just nu pågår en febril aktivitet med att bygga upp det nya digitala radionätet för skydd- och säkerhetsmyndigheterna, Rakel, runt om i landet. Samtidigt har frågan väckts om vilka krishanteringsaktörer som ska använda sig av systemet. Telekom idag har tidigare rapporterat om att Krisberedskapsmyndigheten vill utöka användarkretsen och igår lämnade regeringen in en proposition i frågan till riksdagen. Tanken är att rakel-systemets användarkrets bör utökas för att stärka samhällets arbete med ordning, säkerhet och krisberedskap.
– Det finns fler aktörer än blåljusmyndigheterna som involveras i krissituationer, inte minst elbolagen som har en nyckelfunktion i samhället, säger Nils Svartz, enhetschef på Krisberedskapsmyndighetens Rakelenhet och påminner om stormen Gudrun i januari förra året då behovet av bra kommunikation för krishanteringsaktörer sattes på sin spets.
Vilka aktörer som ska ingå i en utökad användarkrets bör enligt regeringen avgöras utifrån aktörernas skyldigheter samt ansvar att skydda väsentliga säkerhetsintressen. Berörda organisationer är bland annat landsting, statliga myndigheter, elnätsföretag samt elleverantörer.
Behov av lagändring
Men att ta med fler aktörer innebär också att det behövs en ändring av lagen om elektronisk kommunikation. Till skillnad från kommersiella nät där operatörerna måste ansöka om frekvenstillstånd i konkurrens får Rakelsystemet sina frekvensband utan inbjudningsförfarande. Om användarkretsen utökas behövs det en lagändring för att Rakelsystemet ska vara undantaget från inbjudningsförfarandet eller att Krisberedskapsmyndigheten undantas från att söka tillstånd på samma sätt som idag gäller för polisen och Försvarsmakten.
Dessutom uppstår frågan om staten kan subventionera ett nät som i princip är ett konkurrerande radionät. Nils Svartz är dock tveksam till att Rakelsystemet skulle kunna betraktas som en konkurrent till andra system.
– Om staten vill att vissa användargrupper ska vara med för att samhället ska bli bättre rustat för kriser och påfrestningar så är det något som måste gå före de konkurrensrättsliga aspekterna, menar han.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
