Redan i våras lät man mellanstadieelever få testa på programmering, och satsningen visade sig vara en succé.
– Barnen ville inte gå hem, de var helt inne i programmerandet. De gjorde sina egna spel och de blev en sådan kick att lyckas skapa egna gubbar eller lösa saker på genen hand, säger Sandra Olsson, utvecklare på Telavox.
Men att köra workshops då och då är ingen hållbar lösning i längden – och det är faktiskt något som man från politiskt håll fattat. Sedan höstterminen 2018 har programmering införts i läroplanen.
– NE utvecklar digitala läromedel för grundskolan och gymnasiet. Vi har hört från våra kunder att många lärare är bekymrade eftersom de inte har kompetens att lära ut programmering till eleverna, säger Monica Linderoth, marknadschef på Nationalencyklopedin.
Därför genomförde trion en workshop liknande den för barnen – fast nu för lärare. Under en kväll föreläste Andrea Pettersson, en av grundarna till ”Inga ingenjör”, och utvecklare från NE och Telavox hjälpte lärarna med att lösa olika programmeringsuppgifter.
– Eventet var bra för att vi praktiskt har kunnat visa upp verktygen. Grunderna är ju inte så svåra, men många tror att det är jobbigt med programmering, säger Monica Linderoth.
Dubbla syften med att ha workshops
Men att lära lärare är inte den enda uppsidan av att ha workshops enligt henne.
– I vårt fall har det här dubbla syften. Vi hjälper lärarna på traven, men kan även använda erfarenheten för oss själva och utveckla vår egen kompetens.
Monica säger att workshopen var otroligt uppskattad och att man redan har fått förfrågningar om att hålla flera.
– I det korta perspektivet handlar det om att kunna bistå kunder med kompetenshöjning, men på lång sikt ser vi att vi gör en viktig insats i samhället genom att introducera barn för det här yrket. Det förutspås att det 2022 kommer att saknas 70 000 utvecklare och programmerare, så det här är en viktig insats att göra, säger Monica Linderoth.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
publicerad 26 oktober 2018