Glesbygden hänger löst
Som nu är fallet kan en faktisk överföringshastighet på i genomsnitt 1 Mbit per sekund levereras via den befintliga infrastrukturen. Men samtidigt som PTS kontstaterar att samhället blir allt mer beroende av bredband och att hastigheten behöver mångfaldigas, så står det klart att försörjning för några ökade kapacitetskrav inte finns i flertalet av de glesbefolkade områdena. Snarare tvärtom. Ju mer trafik i de mobila näten, desto sämre prestanda.
Lokalt finns dessutom olika hinder för att kunna beställa ett bredbandsabonnemang. Exempelvis geografiska faktorer i form av berg eller djupa dalgångar som orsakar radioskugga, höga kostnader för gräv- och schaktarbeten eller installation av utrustning, liksom operatörernas oförmåga att ta emot fler abonnenter inom vissa områden.
Digital klyfta
Bristande tillgång till elektroniska samhällstjänster och service via bredband riskerar att orsaka en digital klyfta som sätter såväl vardagslivet som den ekonomiska försörjningen för glesbygdsinvånarna på spel.
Fortfarande saknar omkring 2 800 hushåll och företag helt bredbandstäckning, vilket förvisso är 1 600 färre än 2008. Men ändå. Om Sverige ska kunna nå regeringens målsättning med bredband i världsklass krävs en fortsatt utbyggnad av it-infrastruktur med hög kapacitet i hela landet.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
publicerad 12 februari 2010