MSB: Så går arbetet med Rakel-ersättaren

 Två av tre upphandlingar kopplade till nästa generations Rakel är klara. Telia kommer att vara radionäts-operatör och Giesecke-Devrient kommer att vara simkortsleverantör. Vem som vinner core-nätsupphandlingen återstår att se. 

 Förslaget bygger på att MSB precis som med nuvarande Rakel även fortsättningsvis kommer att ha operatörsansvaret. Nu väntar myndigheten bara på klartecken och finansering från regeringen.

 – Vårt förslag bygger på en hybridlösning, där vi har en egen statligt kontrollerad del av nätet men samarbetar med en kommersiell part för att tidigt i införandet skapa användarnytta samt få bättre täckning och mer kapacitet.

2030 släcks dagens Rakel-nät

 Om allt går enligt plan kommer ersättaren till Rakel att 2027 valideras av slutanvändarna. Migreringen av alla användare tar vid 2028 och 2030 stängs det gamla Rakel-nätet ner. MSB räknar nu med en sammanlagd investering på upp till 11,2 miljarder kronor under åren 2024 till 2040. Detta kan jämföras med 7,3 miljarder, som var den tidigare siffran som myndigheten kommunicerat. 

– Det första förslaget var baserat på kostnaderna fram till 2030. Det nya förslaget är baserat på kostnaderna fram till 2040. Vi har också gjort större nedbrytningar i investeringarna som behöver göras. Det är mer noggranna och precisa beräkningar över en längre tidsperiod som gör att summan blir högre, förklarar Ronny Harpe.

Rakel-ersättaren Rakel G2 kommer att ha flera förtjänster som föregångaren, baserad på Tetra-teknik, inte haft.

– Det primära är att få på plats en mer modern lösning för mission critical push to talk, men sen medför övergången till 4g, LTE och 5g naturligtvis massor med nya möjligheter i form av dataöverföring, videoöverföring och så vidare. Det är sådant som våra användare också eftersöker.

 Vilka aktörer driver på för utvecklingen? 

 – Jag skulle säga att de flesta av våra användargrupper behöver moderna och ändamålsenliga tekniska lösningar för att utveckla och effektivisera sina respektive verksamheter. 

 Mycket tyder på att vi någon gång under 2030-talet kommer att se 6g i stor skala. Ronny Harpe ser ingen risk för inlåsningseffekter med Rakel G2.

– Nej när vi nu gör det här gigantiska teknikskiftet och går över mot 3gpp-standarden blir det bara lättare för oss att följa med i teknikutvecklingen. Kommer 6g och är ändamålsenligt för våra användare så kommer vi i och med den här utvecklingen ha möjlighet att följa med i kommande versioner.

Sammankopplat med Norge och Finland

I dagsläget är Rakel sammankopplad med norska Nödnett och finska Virve, men de tre länderna har kommit olika långt med sina ersättare.

– Sverige, Norge och Finland är unika. Det finns inga Tetra-baserade nät i världen som är sammankopplade på det här sättet. När det gäller uppföljarna så ligger Finland längst fram medan Norge ligger något år efter oss i beslutsfasen, säger Ronny Harpe och fortsätter:

– Själva övergångsfasen för länderna kommer förstås att bli en utmaning för sammankopplingen, men det är en topp-prioritering för oss alla att det ska fungera även då eftersom det här samarbetet räddar liv.

 På sikt är tanken att samarbetet ska fördjupas och breddas. Dels genom ett helt nordiskt samarbete, men också inom ramen för EU-samarbetet.

 – EU har flera viktiga projekt på det här området. Broadnet exempelvis. Där kommissionen satsar väldigt mycket pengar på att få till mer gränsöverskridande samverkan för att effektivisera räddningstjänsten och stärka krisberedskapen i medlemsländerna.

Sverige är ännu inte fullt ut medlemmar i Broadnet-programmet

 –  Men vi närmar oss projektet. Vi har deltagit på ett antal möten och varit värd för ett möte nu under Sveriges ordförandeskap i EU. Det är en väldigt viktig plattform för att stärka Europa men också för att representera våra medlemsgrupper internationellt.

 Finns det några länder ni inspirerats av i framtagandet av nästa generations Rakel? 

 – Finland, Storbritannien och USA är länder som alla kommit långt med sina lösningar. Det går inte att jämföra rakt av men de har trots allt infört ändamålsenliga bredbandslösningar riktade mot samma målgrupp som vi riktar oss till. Av de tre så är den finska lösningen den som ligger närmast dit vill gå med nya Rakel, men det är en del som skiljer. Exempelvis att Finland inte har ett statligt ägt radionät.

Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se