Från ERP-doldis till AI-gigant – så blev svenska IFS en global framgångssaga

Med kunder inom energi, försvar, rymd och flyg – och konkurrenter som ERP-jättarna SAP och Oracle – har IFS etablerat sig som en av världens ledande leverantörer av affärssystem för industrin.

Omsättningen ligger runt 15 miljarder kronor, men bolaget förblir ändå något av en doldis utanför sitt skrå.

Vad är hemligheten? En tydlig nisch, en förmåga att ställa om i tid och framför allt en djup förståelse för kundernas behov, om vi får tro Christian Pedersen, IFS:s danska innovationschef som är baserad i Seattle.

– Kunder vill inte köpa system, de vill lösa problem. Det är vår styrka, säger han när vi talas vid över Teams.

Leder IFS i omställningen mot cloud och AI

Christian har sedan 2018 lett IFS omställning från traditionell affärssystemsleverantör till global SaaS-aktör med plattformen IFS Cloud. Idag ansvarar han för bolagets strategi inom industriell AI, med ett brett utbud av egna och integrerade tjänster.

För IFS-kunderna räcker det inte med generella LLM-funktioner, menar han. AI:n måste förstå hela verksamheten – från drift och tillgångar till vad som faktiskt sker i organisationen på detaljnivå.

– Våra kunder hanterar typiskt sett stora tillgångar och även små fel kan få enorma konsekvenser. De har inte råd med hallucinationer.

Christian Pedersen har en lång bakgrund inom affärssystem, med tidigare roller som global produktchef på SAP och 14 år på Microsoft, där han var ansvarig för företagets erbjudande inom ERP- och CRM.

Genomgående i karriären har han arbetat nära både teknik och kundbehov, med fokus på att omsätta krav till fungerande lösningar.

Mest intressant just nu finner han utvecklingen inom AI och vad den innebär för hur företag organiserar sig, både internt och i relation till sina kunder.

När arbetsstyrkan inte längre bara består av människor, utan också av en allt mer självständig AI och robotar, ställer det helt nya krav – inte bara på tekniken, utan också på arbetssätt och ledarskap, konstaterar han.

Det har hänt en hel del under de 40 år som gått sedan IFS såg dagens ljus hemma i Linköping.

Tre bolag i Linköping men bara ett är kvar

De som kan sin svenska it-historia vet att IFS grundades på 1980-talet av Bengt Nilsson, Manni Svensson och Ulf Stern. Närmare bestämt 1983, ungefär samtidigt som två andra Linköpings-bolag, Intentia och IBS: “De tre I:na”, kallades de. Alla tre hade sina rötter i högskolan och utvecklade affärssystem med siktet inställt på den internationella marknaden.

Under 1990- och 2000-talet var det inte givet att just IFS skulle bli vinnaren. Intentia växte med sitt Movex-system och IBS hade en stark position inom distribution och handel. Med tiden försvann de båda efter uppköp, medan IFS fortsatte växa i världen.

– Fast huvudkontoret ligger kvar i Linköping, säger Christian Pedersen, som själv bor i USA där IFS har sin största marknad, med Norden på andra plats.

Förklaringen till framgången ligger i ett antal strategiska vägval.

Medan konkurrenterna breddade sig valde IFS att gå på djupet i sin industriella nisch, ett beslut som blev ett lyckokast.

Det verkliga skiftet kom dock först 2017, när bolaget köptes ut från börsen av EQT och kort därefter rekryterade Darren Roos som vd. Det blev startpunkten för en omstart, följd av en genomgripande transformation.

När Christian anslöt 2018 var uppdraget att ta bolaget in i nästa era – med moln och automatisering i centrum.

Bolaget hade vuxit genom uppköp och helheten var spretig. Det vanliga är att skära bort och rationalisera, men IFS valde istället att utgå från det som fanns och bryta upp stuprören.

– Vi började med att identifiera våra befintliga styrkor. Och problemet var inte brist på tillgångar eller kompetens, utan att vi var organiserade i silos, säger Christian Pedersen.

Organiserade sig utifrån kunden

Affärssystemsbranschen är traditionellt sett uppdelad i kategorier som ERP, CRM och EAM. En struktur som är logisk internt, men den speglar sällan kundernas arbete. IFS vände på perspektivet och organiserade sig utifrån tre kärnområden ur kundperspektiv: kundupplevelse, tillgångar och personal.

– Vad efterfrågar kunderna i dag? Hur kan vi kombinera våra styrkor och presentera dem tydligare? Det blev grunden för vår produktstrategi, vår vision och vårt sätt att gå till marknaden.

Samtidigt övergick man till en molnbaserad och modulär arkitektur, där lösningar sätts ihop utifrån behov istället för som färdiga paket.

– Det har varit helt avgörande. Och för mig personligen är det ett mer tillfredsställande sätt att arbeta, eftersom vi utgår från kunden, i stället för att börja i vårt produktsortiment. 

Den decentraliserade organisation fick å sin sida lämna plats för en global “go-to-market-modell” med gemensamma erbjudanden, processer och arbetssätt.

– Det öppnade dörren till större affärer och en helt annan skala, när vi kunde serva globala kunder på ett konsekvent sätt.

Vad är styrkan jämfört med aktörer som SAP och Oracle?

– Att vi inte ser oss som en ERP-leverantör utan positionerar oss kring arbetet som ska utföras, tvärs över system och kategorier. Vi riktar in oss på industriprocesserna.

Bygger egna AI-modeller och digitala medarbetare

Samma mönster och tankar återkommer i nästa teknikskifte, när AI ritar om spelplanen och AI-agenter börjar agera mer självständigt i företagens system.

I de branscher IFS verkar är AI-skiftet en naturlig förlängning av tidigare automatisering och robotisering och Christian Pedersen ser en enorm potential.

Företaget erbjuder en kombination av egna och externa AI-modeller, samlade i plattformen IFS.ai och ramverket IFS Loops. Produkterna har namn som Digital Workers, Industrial AI, AI Logistics och Connected Worker.

Christian förklarar att AI-tekniken är inbäddad i flera lager. Dels som inbyggd kapacitet i systemen, där funktioner successivt blir AI-drivna. Dels i ett lager ovanpå, där data från hela verksamheten blir tillgänglig för agenter.

– Vi utvecklar egna modeller som kan samarbeta med publika modeller och underliggande system. Men det avgörande är lagret ovanpå, säger Christian Pedersen.

– Det är först när AI förstår hela verksamheten som den blir verkligt användbar.

På sin hemsida IFS beskriver sina så kallade “digital workers” som ett sätt att automatisera repetitiva, tidskritiska och systemöverskridande uppgifter.

Det innebär att AI-agenter ta över arbete som tidigare krävde manuella insatser, med målet att öka precisionen, snabba upp processer och frigöra tid för mer värdeskapande uppgifter.

– Det handlar om att få hela verksamheten att fungera mer sömlöst, där varje process kan optimeras och köras med högre tillförlitlighet.

Integrationer med 70 system

IFS har i dag integrationer mot ett stort antal plattformar, som Servicenow, SAP och Salesforce, och samlar in data från ett 70-tal system.

– Om en agent ska utföra ett arbete måste den också kunna röra sig mellan flera datakällor och förstå helheten.

Christian Pedersen återkommer till det faktum att IFS:s lösningar vänder sig till industrin med allt vad det innebär av fysiska tillgångar och komplexa processer.

Många av de AI- och agentlösningar som företag presenterar idag handlar om kontorstillämpningar, men på IFS utgör dessa en bråkdel av verksamheten.

– Hos våra kunder sitter kanske 30 procent vid ett skrivbord. Potentialen finns hos de övriga 70 procenten, som arbetar i fabriker och med underhåll. Frågan för oss blir hur AI kan göra skillnad i deras arbete.

Resonemanget knyter tillbaka till det som enligt IFS är kärnan i alla verksamheter: kunder, tillgångar och människor. Och leder alltså vidare till den bredare frågan om hur den framtida arbetsstyrkan kommer att se ut.

Människor, AI och robotar i samspel

– Dels har vi människor, vi kommer inte att försvinna. Sedan har vi digitala arbetare, egentligen agentbaserade AI-lösningar. Och så finns industrirobotar. Vi tre måste arbeta tillsammans, inte som separata silos.

En uppgift kan utföras av en människa, en robot, eller en kombination. Det avgörande är att systemet förstår vad som är mest effektivt i varje situation.

De digitala medarbetarnas roll blir att hantera flödet av arbete och förbereda nästa steg. Då behöver de kunna avgöra vem som ska utföra det. Är det en uppgift för en robot, för en människa, eller för en kombination av båda? 

Lösningen blir en kompetensmatris, som avgör hur arbetet bäst utförs.

– Företagen behöver ha en gemensam bild av kompetens, kapacitet och tillgängliga resurser, konstaterar Christian Pedersen.

Hela arbetet kan optimeras och schemaläggas i IFS system, och processen sluts genom att man tar tillvara på lärdomar. Vad kan vi göra bättre nästa gång?

Vad är nästa steg? Kommer fysisk AI och humanoida robotar rita om kartan ännu en gång? Enligt Christian Pedersen börjar sådana lösningar dyka upp, även om det än så länge handlar mest om demonstrationer.

– Men det är absolut något vi tittar på. En humanoid inspektionsrobot skulle kunna identifiera ett problem och skapa ett ärende, som en agent analyserar och avgör hur det ska hanteras, till exempel av en reparattionsrobot.

Det kan låta omvälvande, men i grunden är det inget nytt, konstaterar Christian Pedersen.

– Mjukvarans löften har alltid varit detsamma, att automatisera och göra saker bättre, snabbare och i större skala. Skillnaden nu ligger i omfattningen. AI möjliggör automatisering på en helt annan nivå.

Strukturell förvandling

Så varför är fokus på AI så starkt just nu? Christian menar att det, bortom hajpen, finns flera konkreta drivkrafter. Dels har tekniken nått en mognad som gör den praktiskt användbar i stor skala. Dels öppnar den för nya affärsmodeller i tillgångsintensiva industrier, där en tydlig förskjutning sker mot mer tjänstebaserade erbjudanden. När företag omprövar hur de skapar värde blir AI en naturlig del av ekvationen.

En annan viktig drivkraft är demografin. Den arbetsföra befolkningen minskar i hela västvärlden vilket innebär att produktiviteten måste öka.

Dessutom förändras arbetsmarknaden i sig, som i alla historiska tekniksprång.

–  När kylskåpet ersatte iskarlarna försvann en hel bransch, men nya jobb uppstod i dess ställe. På samma sätt kommer AI att omforma arbetslivet. Skillnaden den här gången ligger i tempot och skalan.

Helt klart är att det kommer nya krav på både verksamheter och ledare att förstå tekniken, sin omvärld och kundernas behov.

Det gäller även IFS och Christian Pedersen.

– Vi måste se sammanhangen, varför vi gör det vi gör och varför kunderna behöver vår hjälp. Vårt uppdrag är att hjälpa dem att lyckas och åstadkomma verkliga resultat och då måste vi ha hela bilden klar för oss. 

Det som driver och inspirerar honom i arbetet med stora industrikunder är att det är så fysiskt påtagligt och ”på riktigt”.

– Det är inte bara om något som sker i ett system eller på en skärm, utan verkliga lösningar som får konkreta effekter i samhället.