AI-boom med fördröjning: ”Marknaden sitter fast i pilotfällan”

Samtidigt kvarstår utmaningar och frågetecknen kring säkerhet och kompetens och sist men inte minst – värdehemtagning.

Allt enligt Tietos nordiska AI-studie, som företaget nyligen har genomfört för andra året i rad i Finland, Sverige och Norge.

AI-boom så in i Norden

Jämfört med fjolårets studie har det skett en märkbar framflyttning. Cirka en tredjedel (31 procent) uppger i år att de använder AI skarpt i hela verksamheten, att jämföra med 7 procent året innan.

På medarbetarnivå uppger samtliga att de använder AI i någon form, varav 30 procent ”i hög utsträckning”. Nästan en tredjedel (29 procent) av organisationerna har dessutom börjat experimentera med egna AI-agenter.

AI används främst inom it-drift (46 procent), kundservice (35 procent) och mjukvaruutveckling (35 procent).

Effektivitet är drivkraften – impact nästa utmaning

Effektivitet (65 procent) fortsätter att vara den viktigaste drivkraften, i linje med fjolårets resultat. Andra motiv är modernisering av verksamheten (35 procent), kostnadsreduktion (32 procent) och förbättrad kundupplevelse (27 procent).

Effekten mäts främst som kortsiktiga operativa vinster. Produktivitet och kostnadsbesparingar är de viktigaste KPI:erna, enligt 33 respektive 31 procent. En fjärdedel saknar fortfarande formella KPI:er.

Utmaningen framåt blir att omvandla effektivitetsvinster till verkligt värde och skala upp användningen brett. Enligt Tieto är det framför allt organisationen, inte tekniken, som bromsar skalningen.

– Det verkliga värdet ligger i att på ett säkert sätt integrera AI i kärnverksamheten – med tydligt ägarskap, styrning och mål, säger Andreas Almquist.

Oro för säkerheter och agenter

I studien framträder säkerhetsfrågor och kompetensbrist som centrala hinder. Orosmoment uppstår bland annat när användare börjar använda AI-verktyg utanför etablerade it-processer, så kallad skugg-AI.

Respondenterna uttrycker även oro kring autonoma AI-agenter, hur de hanterar data och hur tillförlitliga deras resultat är.

Kompetens- och kunskapsbrist är det näst största hindret. Förändrade arbetssätt har ännu inte fått genomslag i större skala och nästan fyra av tio organisationer (39 procent) uppger att kompetensbristen bromsar AI-användningen, vilket understryker behovet av utbildning.

– Organisationer som kopplar samman affärsmål med kompetensutveckling kan göra AI till en konkret konkurrensfördel, säger Jutta Karjalainen, AI-expert på Tieto Tech Consulting.

Ansvarsfull AI utvecklas ojämnt

Det finns tydliga skillnader mellan länderna i studien. Sverige ligger före, med 39 procent som använder ”AI i stor omfattning” följt av Finland (26 procent) och Norge (23 procent).

Cirka en tredjedel av de svarande uppger att de har policier eller riktlinjer för ansvarsfull användning av AI på plats. Norge har den högsta andelen färdiga policier (38 procent), medan Sverige har störst andel respondenter som är osäkra på statusen för sina policier (16 procent).

– AI-implementering kräver robust och ansvarsfull styrning för att minska risker och säkerställa etisk användning, inte bara idag utan över tid,” säger Magnus Hjelmfeldt, AI-direktör på Tieto Tech Consulting.

Sammantaget pekar studien på ett betydande skifte, från experiment till breddinförande och från teknik till affärsnytta. Frågan är inte om organisationer ska använda AI, utan hur de får ut värdet.