När pandemin slog till handlade det om att snabbt få upp en bild på skärmen så att verksamheten inte stannade. Den tiden är sedan länge förbi. I dag är videomötet inte en extrafunktion, utan en kritisk infrastruktur som förväntas fungera även när omvärlden skakar.
Deepfakes, NIS2 och digital suveränitet – så förändras videomötet 2026
Samarbetsverktyg NIS2 är på plats, dataskyddskraven skärps och AI gör det allt svårare att veta vem som sitter på andra sidan skärmen. För Mividas och Visualised har diskussionen med kunderna lämnat funktionslistan.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Pandemin gjorde att videomöten gick från något många testade till något helt nödvändigt. Om mötena inte fungerar i dag stannar i princip hela verksamheten, säger Peter Klein, affärsområdeschef på Mividas.
Viktor Gawor, teknisk chef på Visualised, märker av samma skifte i kundernas prioriteringar. Han menar att organisationer i dag inte i första hand söker en videoplattform, utan ett sätt att kunna samverka lagligt på både kort och lång sikt.
Teams räcker inte hela vägen
För de flesta svenska organisationer är Microsoft Teams standardvalet för den breda kommunikationen. I takt med att regelverken stramats åt har det dock uppstått en tydlig spricka i it-strategierna. När känsliga uppgifter hos socialtjänsten, skolhälsan eller försvaret ska hanteras räcker de amerikanska molnjättarnas standardavtal inte alltid till.
Det har skapat en marknad där specialiserade lösningar blir ett nödvändigt komplement snarare än en konkurrent till de stora plattformarna.
– Organisationer inser ofta i efterhand att vissa verksamheter inte passar i samma mötesplattform som resten av huset. Då behöver man en lösning som uppfyller högre krav på säkerhet och datakontroll, förklarar Peter Klein.
Enligt Viktor Gawor har diskussionen om digital suveränitet förändrat spelplanen. När organisationer granskar kraven kring känslig information och kontroll över data blir det en annan diskussion än den som bara rör pris. Vissa verksamheter behöver en miljö där de inte tvingas begränsa funktionaliteten för att klara lagkraven.
Frågan om beredskap växer
En faktor som seglat upp som en tung beslutsfaktor är beredskap. Med det försämrade säkerhetsläget och efterlevnaden av NIS2-direktivet har frågan om resiliens, eller uthållighet, blivit central.
– Vad händer om nätet går ner, om en tjänst utsätts för en överbelastningsattack eller om ett eget datacenter slås ut? Kunderna vill kunna fortsätta kommunicera även i ett sådant läge, säger Viktor Gawor.
För Mividas del innebär det ett fokus på att göra komplexa miljöer hanterbara. Peter Klein betonar att tekniskt tunga lösningar, som lokala installationer i helt isolerade miljöer, aldrig får bli svåra för användaren. Målet är att göra säkra möten enkla att boka, samtidigt som administratören har full kontroll över licenser och resurser i en samlad vy.
AI-oro och hotet från deepfakes
Artificiell intelligens finns med i alla diskussioner, men inte på det sätt som många kanske tror. I stället för att efterfråga fler funktioner kräver kunderna kontroll över var datan behandlas, vilka modeller som används och möjligheten att köra egna modeller lokalt.
Viktor Gawor pekar också på en ny och växande utmaning. I en värld där AI kan simulera både röst och bild blir det affärskritiskt att veta vem man faktiskt pratar med.
– Att säkerställa att det inte är en deepfake man möter blir en nyckelfråga. Därför är stark autentisering helt avgörande framåt, säger han.
Juridiken avgör framtiden
Både Peter Klein och Viktor Gawor är överens om att videotekniken i sig har nått en mognadspunkt. Den fungerar tillräckligt bra. Framtidens utmaningar ligger i stället i hur tjänsterna levereras, integreras och säkras.
Peter Klein tror inte att de största förändringarna kommer att ligga i själva videotekniken. Den stora frågan är hur organisationer hanterar integritet och datakontroll utan att det blir för krångligt.
Viktor Gawor avslutar med en spaning om interoperabilitet, det vill säga förmågan för olika system att kommunicera med varandra.
– Det blir allt viktigare att olika plattformar kan kommunicera på ett säkert sätt, oavsett vilken leverantör som har valts. AI kommer att prägla utvecklingen, men säker autentisering och samverkan mellan system är det som kommer att avgöra vilka som lyckas.
Fakta
När räcker standardplattformar?
HÄR RÄCKER DE OFTA:
■ Interna möten utan känslig information.
■ Samarbete i projekt och allmänna arbetsgrupper.
■ Organisationer utan särskilda regulatoriska krav.
■ När datalagring i publikt moln är accepterad.
HÄR BEHÖVS KOMPLETTERANDE LÖSNINGAR:
■ Hantering av känsliga personuppgifter inom vård, socialtjänst
och elevhälsa.
■ Krav på datalagring inom en specifik jurisdiktion.
■ Säkerhetsklassad eller samhällskritisk verksamhet.
■ Höga krav på autentisering, loggning och spårbarhet.
Den avgörande frågan för it-chefen:
Var i verksamheten räcker det med en lösning som är ”bra nog” – och var krävs full kontroll över data, identitet och drift?
