Klang växer på AI-oron: ”Offentlig sektor är jätteinlåst i Microsoft”

Klang bygger AI-verktyg för transkribering, sammanfattningar och sökbara samtal. Enligt Niklas Silfverström bygger affären på två växande behov: bättre stöd för nordiska språk och större kontroll över känsliga uppgifter.

– Klang är ett bolag som fokuserar på AI för röst, men specifikt själva samtalet. Vi bygger teknik som förstår samtal i väldigt stor detalj, säger han.

Bolagets mötesanteckningstjänst har enligt honom omkring 150 000 användare i Norden. Klang har också en produkt för utredningar, riktad mot bland annat kommuner, försäkringsbolag, jurister och annan reglerad verksamhet.

– Kärnan är egentligen att förstå samtal så att vi kan effektivisera processen efter samtalet. Samtal är väldigt tidskrävande. Kan man minska den tiden kan man spara mycket tid och göra viktigare saker, säger han.

”Norden har varit underprioriterat”

Niklas Silfverström pekar ut två faktorer bakom Klangs tillväxt. Den ena är AI-vågen i sig. Den andra är att nordiska språk, dialekter och samtalsnyanser enligt honom inte har prioriterats tillräckligt av internationella AI-tjänster.

– Vår känsla har varit att Norden och även Europa till stor del har varit ganska underprioriterade språkmässigt. Använder man en amerikansk tjänst är det inte ett fokusområde, och det gör att kvaliteten rent allmänt blir sämre, säger han.

I vanliga möten kan bristande transkribering vara ett irritationsmoment. I känsliga samtal kan kvaliteten avgöra om tekniken över huvud taget går att använda.

– Just för känsliga samtal är den kvaliteten ganska avgörande. Fokuset vi har haft på Norden och det dialektala i Norden har gjort jättemycket och drivit många användare till oss, säger Niklas Silfverström.

Socialtjänsten som testmiljö

Klang har medverkat som leverantör i projekt där Helsingborgs kommun och Kalmar kommun undersökt hur AI kan användas i socialtjänstens dokumentation av sekretessbelagda samtal.

– Grundprincipen var att titta på hur vi kan använda AI specifikt för socialsekreterare och sekretessbelagt material, säger Niklas Silfverström.

Han pekar på ett välkänt problem i många offentliga verksamheter: många samtal, hög arbetsbelastning och omfattande dokumentation. Men i socialtjänsten handlar frågan inte bara om effektivitet.

– När du kommer in som invånare och sitter ner med en socialsekreterare kan det handla om allt från ekonomiskt bistånd till att du är i en utsatt situation. Då är det avgörande att samtalet dokumenteras på ett rättvist och transparent sätt, säger han.

Enligt Niklas Silfverström kan AI ge två effekter samtidigt: mindre administration och bättre underlag.

– Kan transparensen av att vi automatiskt dokumenterar allting ordagrant ge en ökad rättssäkerhet? Och kan det även göra att man kan vara mer närvarande i samtalet som socialsekreterare? De två delarna är jättespännande, säger han.

Integritet som konkurrensfördel

Klang positionerar sig som ett europeiskt och integritetsdrivet alternativ till större globala AI-tjänster. Det är en positionering som blivit vanligare bland europeiska AI- och molnbolag i takt med att frågor om digital suveränitet fått större tyngd.

Enligt Niklas Silfverström har bolaget försökt bygga tekniken utifrån de krav som reglerad verksamhet har, snarare än att anpassa lösningen i efterhand.

– I Europa är vi väldigt duktiga på att ta hänsyn till integritet. Det är därför vi har dataskyddsförordningen, GDPR. Man kan tycka mycket om GDPR, men det finns där för att vi vill skydda individens rätt till integritet, säger han.

Han menar att Europas starkare regelverk kan bli en konkurrensfördel för AI-bolag som bygger för känsliga miljöer.

– Grundfrågan är hur vi respekterar individens integritet när vi behandlar information om dem. I stället för att bygga runt regleringen vill vi bygga ett system som fungerar med den, säger han.

En central del är enligt honom att kunddata inte används för modellträning.

– Vi tränar aldrig på ditt material och vi ger dig väldigt stor flexibilitet i var uppgifterna ska lagras och hanteras, men alltid i Europa som grund, säger han.

Han beskriver säkerhet, datalagring och modellträning som några av de vanligaste frågorna i kunddialoger.

– Det är kanske den största diskussionspunkten med kunderna. För vår del handlar det om att komma tillbaka till att vi har byggt med det tankesättet från början, säger han.

”AI i sig har inget värde”

Enligt Niklas Silfverström har Klang tredubblat sin storlek under de senaste tolv månaderna. Men bolagets nästa utmaning handlar inte bara om att växa. Den handlar om att få tekniken att användas brett i stora organisationer.

– Grundpelaren är att man kan leverera någonting tekniskt. Nästa fråga är hur vi ser till att vi faktiskt skapar rejält värde. För AI i sig har ju inget värde om ingen använder det, säger han.

Det gäller särskilt i kommuner och andra stora organisationer, där enskilda entusiaster ofta går före men där den stora nyttan uppstår först när tekniken blir en del av ordinarie arbetssätt.

– Det finns mycket hype, men det är svårt att få en stor organisation, speciellt i offentlig sektor, att använda det här fullt ut. Vi fokuserar väldigt mycket på att hjälpa våra kunder att bli framgångsrika med den här typen av projekt, säger han.

För mindre europeiska AI-leverantörer är utmaningen samtidigt tydlig: att matcha de globala plattformarnas tempo, integrationsdjup och användarupplevelse utan att tappa sin säkerhetspositionering.

Niklas Silfverström menar att mindre aktörer måste röra sig snabbt för att inte halka efter de globala jättarna.

– De stora jättarna spenderar extremt mycket pengar. Då måste man röra sig ganska snabbt även som liten aktör, säger han.

Kraven är höga. Ett AI-verktyg som ska fungera i reglerad verksamhet måste både klara säkerhetskraven och vara tillräckligt bra för att användarna inte ska välja enklare konsumenttjänster vid sidan av.

– Det kan inte vara så att konsumenttjänsten man använder när man går hem från jobbet är mycket bättre upplevelsemässigt än tjänsten man använder när man är på jobbet. För då använder man inte den, säger Niklas Silfverström.

Varnar för ny inlåsning

När Niklas Silfverström får frågan om vilken fråga en it-chef bör ställa till AI-leverantörer lyfter han inte funktioner eller pris. Han pekar i stället på resiliens och leverantörsberoende.

– En av de stora knäckfrågorna är hur vi ser på leverantörer och resiliens rent allmänt. Jag tycker att det är viktigt att vi inte fortsätter att låsa in oss i lösningar, för det är det vi har gjort innan, säger han.

Han är särskilt tydlig när det gäller svensk offentlig sektor.

– Tittar vi på svensk offentlig sektor så är vi jätteinlåsta i Microsoft. Det finns väldigt få alternativ. Jag tror framåt att vi måste undvika det, säger Niklas Silfverström.

Samtidigt menar han att svaret inte behöver vara att allt ska vara svenskt eller europeiskt. Det avgörande är att organisationer inte bygger nya beroenden som blir svåra att bryta om tio år.

– När man tittar på en aktör som oss måste man ställa frågan: Hur garanterar ni att vi inte bara skapar ännu en inlåsningseffekt där vi plötsligt är beroende och sitter fast i samma sak om tio år till?

Han beskriver i stället offentlig sektor som en kundgrupp där problemen är tydliga, men där få leverantörer orkar anpassa sig efter kraven.

– Offentlig sektor är jätteduktig på att berätta vilka problem man har. Det är ofta inte där folk fokuserar. Men offentlig sektor är en jättefin kund och en jättefin kravställare på vad man behöver, säger Niklas Silfverström.