– I miljöer med många störande element, såsom maskiner, väggar och fläktar, har gsm-telefonen en fördel. Den är byggd för att klara störningar och klarar tack vare en avancerad equalizer av att rätta till fel. Men problemet har varit att det kostar multum att ha 200 mobilabonnemang hos en stor operatör, jämfört med en dect-basstation och 200 dect-enheter, förklarar han.
Inget hokus pokus
I höst kommer alternativet ett steg närmare. PTS tänker nämligen göra det fritt att använda frekvensområdet närmast dect-bandet, 1875–1880 MHz. Vilket innebär att företag för första gången i Sveriges historia får chansen att själva bygga privata gsm-nät. Utan vare sig koppling till det publika nätet eller dyra abonnemang.
Lösningen blir ungefär densamma som dect-kunderna är vana idag, där man äger sin egen infrastruktur med basstation, ett flertal telefoner och inga abonnemang. Skillnaden är att de små mobilbasstationerna, femtocellerna, i kombination med privata sim-kort förvandlar företag till egna, lokala minioperatörer. Med tillgång till alla funktioner som ett vanligt mobilnät har i form av exempelvis sms, gprs och edge.
– Det är inget hokus pokus, utan äkta gsm-teknik. Istället för att vara bundna till ett fåtal dect-leverantörer har företag flera hundra mobilmodeller att välja bland, till en betydligt lägre kostnad. Går något sönder kan de knalla till närmsta elektronikbutik, köpa ny mobil och snabbt vara igång igen. Dessutom kan arbetet fortgå som vanligt, även om Telia skulle drabbas av en avgrävd kabel, säger Mats Larsson.
Lokalsamtal världen över
Enligt Larsson ersätter en femtocell uppemot fem dectbasstationer. Det innebär att även om femtocellen är dyrare per styck, så får man ändå samma täckning för halva pengen. Plus hundratals applikationer, krypteringsmöjligheter och mobillösningar på kuppen.
Femtobasstationerna kommunicerar med hjärtat i verksamheten: en internetansluten switch, som i sin tur är kopplad till företagets växel. Enheterna har fasta ip-nummer som de är programmerade att leta upp och kan därför installera sig själva, oavsett var i världen de står. På så vis blir det möjligt att ringa ett lokalsamtal inom sitt eget privata gsm-nät, även om man skulle sitta med sin femtobasstation på ett hotellrum i Bangladesh och servern står hemma i Svedala. Eller ifall företaget har kontor både i Stockholm och Hamburg.
– Om IKEA placerade femtoceller i vart och ett av sina hundratals varuhus skulle de kunna ringa gratis internsamtal över hela jorden. En femtocell klarar omkring fjorton samtidiga användare, men ihopkopplade till ett pgsm-system kan de hantera så mycket som 2 500 användare, hävdar Mats Larsson.
”Dect-dödare”
Fler än MIC Nordic har sneglat på Holland och Storbritannien där pgsm redan är verklighet. Däribland BXO Solutions, som specialiserat sig på att utveckla produkter för larmhantering. De ser möjligheten att använda mobiler för att skicka larm och kommunicera som ett stort uppsving. Särskilt för branscher där det är viktigt att ständigt vara tillgänglig och kunna fatta tidskritiska beslut, till exempel tunga industrier, säkerhet, äldreomsorg, sjuk- och kriminalvård.
Enligt Bengt Strömberg, chef för försäljning och marknad på BXO, vore OPAS – One Phone Alarm Solution, en riktig ”dect-dödare”. Både gällande snabb datahantering och avancerade lösningar. Användarna kan se vem som ringer, vidarebefordra samtal sinsemellan, samt dela allt från uppgifter till telefonböcker.
– Det är som att ha en tom talburk i ena änden och en fullfjädrad dator i den andra. Dect klarar bara av att hantera ett larm i taget. Via gsm kan vi erbjuda mer kundanpassade tjänster med exempelvis larm i klartext, färgkodning efter prioritet, närvaromarkering och mejlsynk. Sedan år 2000 har mobiltelefoner inbyggt stöd för frekvensbandet i fråga, så let’s rock ’n roll! uppmanar han.
///FAKTARUTOR///
FREKVENSBANDENS ÖKEN
De högsta tre megahertzen i 1800-bandet som gränsar mot dect är historiskt sett oanvända. Anledningen är att de stora operatörerna anser att dect stör för mycket – och vice versa. Full uteffekt hos aktörer som Telia eller Tele2 skulle besvära trafiken i dect-bandet.
Men för pgsm-förespråkarna är frekvensbandet idealt. Dels för att de tekniskt sett effektivt vet att utnyttja frekvensen. Dels för att de menar att privata mobilnät rentav skulle fungera som en skyddande krockkudde mot såväl dect som mobil telefoni.
PTS kräver dock att privata basstationer ska uppfylla de delar av standarden 3GPP TS 25.104. V9.2.0 (2009–12) som rör effekt. Bland annat får pgsm endast användas inomhus och ha en maximal sändareffekt om 20 dBm.
HANDOVER
Om man vill använda samma telefon utanför sitt privata företagsnät måste man lösa roamingfrågan på något sätt. Antingen genom att köpa en mobil med dubbla sim-kort som automatiskt kan koppla över till någon av de stora operatörerna när förbindelsen bryts.
Eller så försöker man teckna ett roamingavtal. Skulle svenska operatörer inte vara intresserade föreslår Mats Larsson att ställa sin switch på Åland.
– I detta gränsland mellan Sverige och Finland upplevs privata nät inte som någon större konkurrens, samtidigt som här finns förmånliga roamingavtal med våra svenska operatörer, förklarar han.
Fakta
Privata gsm-nät
De högsta tre megahertzen i 1800-bandet som gränsar mot dect är historiskt sett oanvända. Anledningen är att de stora operatörerna anser att dect stör för mycket – och vice versa. Full uteffekt hos aktörer som Telia eller Tele2 skulle besvära trafiken i dect-bandet.
Men för pgsm-förespråkarna är frekvensbandet idealt. Dels för att de tekniskt sett effektivt vet att utnyttja frekvensen. Dels för att de menar att privata mobilnät rentav skulle fungera som en skyddande krockkudde mot såväl dect som mobil telefoni.
PTS kräver dock att privata basstationer ska uppfylla de delar av standarden 3GPP TS 25.104. V9.2.0 (2009–12) som rör effekt. Bland annat får pgsm endast användas inomhus och ha en maximal sändareffekt om 20 dBm.
Vill man använda samma telefon utanför sitt privata företagsnät måste man lösa roamingfrågan på något sätt. Antingen genom att köpa en mobil med dubbla sim-kort som automatiskt kan koppla över till någon av de stora operatörerna när förbindelsen bryts.
Eller så försöker man teckna ett roamingavtal. Skulle svenska operatörer inte vara intresserade föreslår Mats Larsson att ställa sin switch på Åland.
– I detta gränsland mellan Sverige och Finland upplevs privata nät inte som någon större konkurrens, samtidigt som här finns förmånliga roamingavtal med våra svenska operatörer, förklarar han.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
publicerad 7 september 2010