Nytt material
Forskare har en tid brottats med att transistorerna inte längre går att göra mindre eftersom de då lätt blir överhettade, eftersom elektronerna frigör så mycket energi.
– Men vår modell är uppbyggd av indiumarsenid där elektronerna rör sig lättare jämfört med kisel, som är det konventionella halvledarmaterialet i transistorer. Egentligen är indiumarsenid i transistorer svårt att tillverka men med nanoteknik går det ganska enkelt, förklarar Lars-Erik Wernersson.
Transistorn är alltså uppbyggd med nanoteknik. Det innebär enligt Lars-Erik Wernersson att materialet är självorganiserat enligt en bottom up-princip istället för att ”karvas fram”, som är den gängse metoden.
Nya frekvensområden
På sikt hoppas Lars-Erik Wernersson och hans kollegor också att utveckla transistorer som kan kommunicera inom helt nya frekvensområden. Dagens elektriska apparater använder 3-10 gigahertz. Förhoppningen är att komma upp i 60 GHz, vilket är ett betydligt högre frekvensomfång.
– Med 60 GHz kan man bara kommunicera på korta avstånd och inte genom väggar. Men det här nya frekvensområdet kan effektivisera den trådlösa kommunikation i hemmet, till exempel när man ska ladda ner en film eller för att kommunicera mellan tv och projektor. För det vet vi, att olika elektriska apparater i framtiden kommer att integreras allt mer, tillägger han.
Långt fram
Det finns andra forskare i världen som sysslar med liknande forskning, bland annat IBM i USA, men de svenska forskarna hävdar att de kommit längst inom detta område.
Nyligen fick Lars-Erik Wernersson besked om anslag på 24,5 m sek från Stiftelsen för strategisk forskning för att utveckla nya trådlösa kretsar med nanoteknologi (se länkad artikel). Den nyutvecklade transistorteknologin ligger till grund för de nya kretsarna. Transistorn har delvis utvecklats i samarbete med start up-företaget QuNano.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se