Med miljarder i potten

Ip-telefoni utanför

Men trots detta är det inte alltid så lätt att följa med i den snabba utvecklingen, i alla fall om vi ska lyssna på leverantörerna. Redan 2003 uppstod ramaskri när it-leverantörerna och ip-telefoni hamnade utanför telekomavtalen. Samma visa var det även år 2005, när de stora systemintegratörerna för datakom inte fick vara med i Statskontorets senaste ramavtalsupphandling för tele- och datakom.

Det är utspel som Christian Sagström i praktiken ser som en storm i ett vattenglas.

– Vi bedömde att det inte fanns lösningar som var lämpliga att upphandla kring. Men det är möjligt att köpa ip-telefoni både från våra telekom- och nätverksavtal, framhåller han och tillägger att Verva nyligen gett ut riktlinjer för dem som vill anskaffa ip-telefoni via ramavtalen.

Miljarder i potten

Verket för förvaltningsutveckling, Verva, startade sin verksamhet i januari år 2006 och tog över Statskontoret funktion som upphandlare av it- och telekom till den offentliga sektorn. I nuläget genomför även den nya regeringen en utvärdering om Vervas framtida roll.

Idag omsätter ramavtalen cirka 7 miljarder kronor per år, varav telekom står för 1 miljard kronor av kakan. Det handlar med andra ord om rejält mycket med pengar.

Men enligt Christian Sagströms egna bedömningar står inte ramavtalen för mer än 25–30 procent av anskaffningen av it och telekom inom den offentliga sektorn. Han vill gärna tona ner sin egen och Vervas maktfaktor i sammanhanget.

– För vissa områden kan ramavtalen ha en större betydelse, men det är ju fortfarande upp till två tredjedelar av volymerna som hamnar utanför, understryker Christian Sagström.

Ett trendbrott

Inom den offentliga sektorn svänger inte användartrenderna vanligtvis så snabbt, vilket även kan utläsas från Vervas egen anskaffningsstatistik. Däremot har mobilitet på kort tid blivit ett riktigt trendbrott.

– Under sista kvartalet i fjol ökade försäljningen av bärbara datorer från 25 till 50 procent av den totala anskaffningen, säger Christian Sagström. Även offentlig förvaltning börjar jobba mobilt i en allt högre utsträckning.

I statistiken finns inget som pekar på att inköp av andra mobila telekomlösningar ökar, men rimligtvis borde också mjukvara för mobila lösningar och uppkopplingsmöjligheter följa efter under de kommande kvartalen.

Tar sin tid

Traditionellt sett är inte myndigheter och kommuner lika snabba som de privata företagen att anamma ny teknik, vilket både ip-telefonin och mobiliteten är ett bra bevis för. Det beror enligt Christian Sagström till stor del på att de offentliga verksamheterna till skillnad från den privata sidan enbart jagar besparingar. Det finns en ständig ambition att öka servicen till medborgarna men de kan inte räkna hem sina investeringar på samma sätt.

– En offentlig verksamhet kan inte hantera en ökad kostnad ett år för att man får en stor intäkt om några år. Om de ökar sin service måste de dra ner på något annat, konstaterar Christian Sagström som har arbetat för både privat och offentlig sektor.

Mot e-myndighet

Att utvecklingen mot den så kallade 24-timmarsmyndigheten går med snigelfart är ett annat exempel. Men Christian Sagström anser att det börjat hända mycket hos myndigheterna när det gäller e-tjänster.

– Vi har tagit steget upp på tröskeln, uppbyggnadsarbetet har varit tufft men nu sker det en explosion av e-tjänster, framhåller han.

Framöver kommer vi att få se fler myndigheter som gemensamt anskaffar it-lösningar för att tillhandahålla medborgarna e-tjänster, vilka i allt högre utsträckning även väntas bli nåbara via våra mobiltelefoner.

– Det handlar väldigt mycket just nu om att samordna och standardisera infrastrukturen. Sakta men säkert kommer även dessa tjänster att vända sig till europeiska medborgare som vill kunna nyttja samhällets service, oavsett var de befinner sig, säger Christian Sagström.

Fått kritik

Riksrevisionen har kritiserat statistiken kring ramavtalen och har ifrågasatt om besparingarna är så stora som Statskontoret uppgett. Christian Sagström håller med om att den kritiken var befogad. Senare, mer ordentliga undersökningar har visat att besparingarna är mindre än vad myndigheterna tidigare har angett när de fick uppskatta fritt.

– Men förutom att vi bidrar med upphandlingskompetens, handlar det om besparingar på 10 till 30 procent, framhåller Christian Sagström. Det går säkert att få bättre priser vid enskilda tillfällen men totalt sett skulle kostnaderna för myndigheterna öka.

– Särskilt på de stora områdena är vi övertygade om att vi lyckats mejsla ner priserna, utan att vi pressar leverantörerna allt för mycket.

Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se