Inga produkter i varukorgen.
Öde i stadsnäten
Trots att stadsnäten tillsammans har tio gånger mer kapacitet än Teliasoneras nationella nät nyttjar få aktörer infrastrukturen. Att ge sig in i stadsnätsvärlden beskrivs som alldeles för snårigt. En gemensam databas ska råda bot på problemet, enligt SSNf.
Marknadsrapporten som offentliggörs i dagarna från Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf) visar på de många fördelar som stadsnäten ger. Ökade möjligheter för tjänsteleverantörer, ökad konkurrens och ett ”informationssamhälle för alla” är bara några av de positiva effekterna som omnämns i rapporten.
Tack vare stadsnäten har Sverige också världens modernaste bredbandsinfrastruktur. Svenska stadsnät täcker 61 procent av totalt 4,4 miljoner hushåll i Sverige och består av ett väl utbyggt fibernät, vilket ses som det mest framtidssäkra alternativet. Det rymmer också framtidens tjänster, som tv, vård i hemmet och telefoni.
Utrymme för fler
Genom stadsnäten blir det också en ökad konkurrens på marknaden och mindre lokala tjänsteleverantörer gynnas. Alltele är en av de största leverantörerna till stadsnäten och ser denna infrastruktur som framtiden.
– Vi ser ett stort behov av en alternativ infrastruktur ute i landet. Genom stadsnäten öppnas marknaden för ännu fler aktörer säger Ola Norberg, vd på Alltele.
Stadsnäten har investerat mycket i sina nät, men mycket tyder också på att en fortsatt investeringsvilja finns. Totalt har de investerat 14 miljarder kronor till och med 2005, varav statliga och kommunala medel utgörs av 1,6 miljarder (cirka 11 procent). Under 2006 kommer ytterligare drygt 1,8 miljarder kronor att investeras av stadsnäten själva.
Dåliga affärsmodeller
Men trots att stadsnäten länge omtalats som ett alternativ till Teliasoneras nationella accessnät händer dock lite i praktiken. Till exempel har både Telenor och Glocalnet berättat för Telekom idag att de vill köpa access från stadsnäten, men att stadsnätsvärlden fortfarande är för snårig att ge sig in i. Det saknas både gemensamma affärsmodeller och krävs enskilda avtal med vart och ett av näten. Dessutom råder bara fri konkurrens i 63 procent av näten, en siffra som visserligen är på uppgång.
Enligt Lars Hedberg, generalsekreterare SSNf, planerar de att ta fram en gemensam databas som ska underlätta för nya grossistkunder. Tanken är att att en operatör snabbt och enkelt ska kunna söka fram om det finns access till en kund och skicka iväg ett standardavtal för att göra sin affär.
– Ambitionen är att hjälpa de stora spelarna in i stadsnäten. Jag tror att det dessutom är viktigt att få en kartläggning till stånd innan man säljer ut Telia och förlorar kontrollen över helheten, framhåller Lars Hedberg.
Krävs mer
Johan Lindgren, vd för Telenor Sverige, håller med om att en samordnad portal för order och administration är bra för de aktörer som vill nyttja stadsnäten. Men han anser att det inte är tillräckligt.
– Det krävs även en samordnad prissättning. I dagsläget är stadsnäten ofta dyrare än Skanova, framhåller Johan Lindgren.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
