Johan Magnusson: ”Sverige behöver en ny AI-kommission”

– Vår bedömning som AI-forskare är att utvecklingen är tillräckligt trovärdig för att kräva en politisk kraftsamling av historiska proportioner. Rapporten bör bli startsignalen för en omprövning av AI-frågan, skriver de båda professorerna.

De menar vidare att AI inte längre kan betraktas som en isolerad teknikfråga. I stället påverkar utvecklingen förutsättningarna för hur välfärden ska finansieras, hur offentlig sektor organiseras och hur Sveriges beroenden av internationella teknikleverantörer utvecklas. Professorerna efterlyser en diskussion om hur AI förändrar ekonomin, yrkesrollerna och tillgången till beräkningskapacitet.

Fokuserade för mycket på mätbara faktorer

Professorerna riktar också kritik mot den första AI-kommissionens arbete. De anser att kommissionen identifierade viktiga problem kring strategisk planering och nationell samordning, men att den fokuserade för mycket på mätbara faktorer som investeringar, infrastruktur och kommersialisering.

– Investeringar och datacenter kan enkelt räknas. Kontinuitet i äldreomsorgen, elevers lärande och patienters upplevelse av trygg vård är svårare. Ett AI-system kan förkorta handläggningstider och samtidigt försämra rättssäkerheten. Effektivitet är inte detsamma som välfärd.

Som exempel på behovet av ett nationellt perspektiv lyfter de den planerade datacenteretableringen i Torsboda, där Google vill köpa hela industriparken. En etablering av den storleken påverkar enligt debattörerna Sveriges framtida tillgång till beräkningskapacitet och relationen till globala teknikleverantörer, vilket gör att frågan inte bör hanteras enbart på kommunal nivå.

– Att lämna frågor om strategisk beräkningskapacitet och digital suveränitet åt kommuner att hantera på egen hand är ansvarsflykt, inte decentralisering.

Debattörerna välkomnar regeringens nya molnpolicy, men anser att den inte är tillräcklig. Sverige behöver enligt dem en bredare nationell strategi för digital suveränitet, där målet är att landet ska ha tillräcklig kompetens, förhandlingsstyrka och valfrihet för att kunna flytta data, byta leverantör och säkra tillgången till beräkningskapacitet när omvärlden förändras.

De presenterar också begreppet territoriell intelligens, som handlar om att skapa en samlad bild av beroenden mellan datacenter, molnregioner, elnät och leverantörskedjor. En sådan överblick är, enligt professorerna, nödvändig eftersom ingen enskild kommun, region eller myndighet har möjlighet att se hela bilden.

Ni använder begreppet territoriell intelligens. Vilka pusselbitar måste finnas på plats för att Sverige ska lyckas bygga upp en sådan funktion?

– Översikt av beroenden i hela leverantörskedjan är det mest centrala. För detta krävs det förståelse av vikten av denna översikt, sen tydligt agerande från regering för att få det på plats. Översikten behöver vara i realtid, då den är dynamisk och den behöver vara kopplad till förmåga att agera på oacceptabla beroenden, säger Johan Magnusson till Techtidningen.

Den AI-kommission som de nu efterlyser bör därför få fyra huvuduppdrag: att göra välfärden till det överordnade målet för AI-politiken, ta fram en nationell doktrin för digital suveränitet, bygga en nationell funktion för territoriell intelligens samt säkerställa att produktivitetsvinsterna från AI kommer medarbetare och medborgare till del.

Ni efterlyser en nationell doktrin för digital suveränitet, vilka områden tycker du att den ska reglera?

– Hela stacken från el till applikation. Vi behöver ha en strategisk förståelse av vikten av att få en välfungerande marknad både nationellt och på europanivå, samt se till att doktrin lierar med reglering på EU-nivå.

Finns det något land i Europa som du anser är en föregångare när det gäller en nationell AI-strategi?

– Jag gillar spontant den nya regeringen i Danmarks tydliga ställningstagande kring AI, med tydligt fokus på agerande. En bra strategi ger ingångsvärden för vad man inte skall göra och vad man skall sluta göra, säger Johan Magnusson.