– Min bedömning är att Telenor, Telia och TDC kommer att kunna uppfylla ramavtalskraven, möjligen även Tele2 men inga fler, säger Mats Lundquist, affärsområdeschef för företagstjänster i Telenor.
Dan Strömberg, chef för Telias företagstjänster, instämmer i Telenors beskrivning av läget. Samma besked kommer från Henry Nilsson, försäljningsansvarig för företagsmarknaden hos TDC.
Värda miljarder
– Verva fattade beslutet i januari i år om att genomföra ramavtalsupphandlingen, säger Inger Höglund, ansvarig för upphandlingen.
En inbjudan till leverantörerna skickas ut i vår, ett antal leverantörer ska selekteras före sommaren och upphandlingen startar i augusti och beräknas bli klar under hösten. De nya ramavtalen träder i kraft första januari 2009.
För operatörerna är det en stor marknad. Enligt Verva är dagens motsvarande ramavtal värda cirka 1,7 miljarder kronor per år.
Sammantaget handlar det om en dramatisk förändring på kontorsväxelmarknaden. Vervas ramavtal ska öppna dörren för ett stort teknik- och tjänsteskifte i offentliga sektorn.
Egen växel ovanligare
Teliasonera räknar med att mer än 50 procent av teletrafik för företag och organisationer kommer att vara mobil om 5–6 år. Teliasonera anger att hela 70 procent av teletrafikintäkterna då avser trafik via mobilnäten.
För kunderna innebär detta en omfördelning av kostnadsposterna. I stället för att köpa växlar och olika trafikslag separat köps allt som en tjänst.
Teliasonera bedömer att bara hälften av företag och organisationer med egen kontorsväxel fortsätter med egen drift. Branschexperter bedömer att för offentliga sektorn kan andelen med egen kontorsväxel till och med bli ännu lägre. Stora företag väntas i högre utsträckning fortsätta med egen kontorsväxel.
Stor utmaning
Verva har låtit göra två olika förstudier som bekräftar den trend Telia, Telenor och TDC förväntar sig.
Samtidigt visar förstudierna att bara Telia idag har leverantörskapacitet på alla områden som kommer att ingå i det nya ramavtalet kommunikation som tjänst. De nätoperatörer som vill konkurrera med Telia måste därför skaffa sig nya partners för att kunna uppfylla ramavtalskraven.
– Verva hoppas att flera leverantörer erbjuder hela det paket av tjänster och produkter som ingår i ramavtalet för kommunikation som tjänst, eller delar av området, säger Inger Höglund på Verva.
Nätoperatörerna står utan tvekan inför en stor utmaning. Det är ingen enkel sak att leverera en avancerad nättjänst där fast- och mobilnät integreras och abonnenterna får tillgång till avancerade ip-baserade tjänster inklusive ip-telefoni.
Skåne avskräcker
Branschfolk i Stockholm hänvisar till Region Skåne. Där har Siemens, en av världens största leverantörer av kontorsväxlar och telekomsystem, råkat ut för ett ordentligt bakslag.
Region Skåne skrev 2005 ett avtal med Siemens som åtog sig att leverera integrerade telekomtjänster för 28 000 anknytningar. I dagsläget (februari 2008) är Siemens mer än 12 månader försenade och har haft stora störningar för en del av användarna. Region Skåne vet idag inte när leveransavtalet kan godkännas. I nätet integreras ip-telefoni, mobilnät och fastnät. En kritiskt faktor är naturligtvis att Region Skåne och Siemens inte har skrivit avtalet på sådant sätt att båda parter enkelt kan bli överens om vem som är ansvarig för problemen.
Hur ska man förklara detta storskaliga bakslag? Karl Gemfeldt på Region Skåne påpekar att parterna har olika uppfattningar om det. Men en slutsats Gemfeldt drar är att innan avtalet tecknas ska det finnas en beskrivning av nuläget och en djup analys av förutsättningar och förväntningar och så var det inte i detta fall.
– Vår uppfattning är också att det i denna typ av stora projekt är viktigt att ha rätt antal kompetenser för att klara uppgiften. Det måste finnas marginal för att hantera nya lägen och förändringar i tidplanen. Vår verksamhet hanterar patienter och man kan inte ändra tidplaner utan att det synkas till 100 procent med till exempel den vårdcentral som är berörd säger Karl Gemfeldt, tjänsteområdesansvarig för telekom i Region Skåne.
Ramavtal som garant
Syftet med Vervas nya ramavtal är att kommuner, landsting och myndigheter runt om i Sverige tryggt ska kunna anlita en leverantör som klarar att införa ett betydligt mer avancerat nät än i fallet med Region Skåne. För nätoperatörerna är utmaningen att hitta rätt partner.
En annan viktig fråga gäller den nya ip-tekniken. Kommer gsm-industrins satsning på avancerade ip-baserade kontorsväxeltjänster med hjälp av ims i operatörsnäten att vinna mot de amerikanska telekomleverantörerna, som valt en annan ip-baserad modell.
Lyckas gsm-industrin väl så påskyndas och förstärks genombrottet för kommunikation som tjänst. Lyckas Cisco, IBM, Microsoft och Nortel med sin lösning så är det sannolikt att kontorsväxlar i egen drift får en större andel av marknaden. De amerikanska leverantörerna använder begreppet unified communications för sina produkter. De har egna lösningar för styr- och kontrollsystem och tjänsteplattform.
Ims huvudspåret
Verva efterfrågar vid upphandlingen funktionalitet, vilken teknik som används i leveransen är underordnat. Det blir sannolikt de stora nätoperatörerna som svarar för huvuddelen av försäljningen av tjänster och utrustning till offentliga sektorn och de väljer sin teknikstrategi.
Telia, Telenor och TDC planerar att erbjuda både ims-baserade tjänster och produkter och tjänster från de ledande amerikanska leverantörerna, det vill säga uc. Logiken är att ha en bred portfölj som täcker en stor del av marknaden.
– Vår huvudstrategi är ims-baserade tjänster. Vi erbjuder centrex baserat på ims. Vi säljer också produkter från Cisco, Microsoft och IBM, säger Mats Lundquist, Telenor.
– När det gäller de företag som köper egen kontorsväxel och har driften i egen regi kommer en mix av Cisco, Ericsson och Nortel att vinna huvuddelen av marknaden. Teliasonera säljer utrustning från dem och har kapacitet att bygga integrerade tjänster åt storkunder, säger Dan Strömberg på Telia. Beskedet gav han innan Ericsson sålde sin verksamhet för kundplacerade kontorsväxlar.
––
Anmärkning:
Efter den ursprungliga artikelns publicering presenterades en utredning om Vervas roll. Enligt tidningsuppgifter ska betänkandet föreslå en nedläggning av myndigheten.
Inger Höglund på Verva menar att den pågående ramavtalsupphandling som beskrivs i den här artikeln inte påverkas av en eventuell nedläggning. De gamla avtalen går ut och ska ersättas av nya.
––
Fakta
Vervas ramavtal
Varje kommun och landsting beslutar själv om de vill delta i Vervas ramavtalsupphandlingar.
De nu gällande sex ramavtalen för kommunikation som tjänst: abonnentväxlar, fasta operatörstjänster och transmission, mobilkommunikation, 24-timmarstjänster och nätverk (systemintegration mm), löper ut sommaren 2008.
De fem första av dessa ramavtal har statliga myndigheter, 181 kommuner, 13 landsting samt 17 övriga organisationer rätt att nyttja. För nätverk (systemintegration m m) gäller statliga myndigheter, 184 kommuner, 16 landsting samt 33 övriga organisationer.
Dessa sex ramavtal ska nu ersättas av fyra nya ramavtal:
+ Kommunikation som tjänst (som täcker samtliga sex tidigare ramavtalsområden)
+ Kommunikationsutrustning (abonnentväxlar med mera).
+ Operatörs- och transmissionstjänster.
+ Telefoner och tillbehör.
Sammantaget gäller Vervas ramavtal för huvuddelen av offentliga sektorn.
Det finns även ett antal tyngre organisationer inom offentliga sektorn som valt att göra egna upphandlingar, till exempel Stockholms Läns Landsting och Stockholms Stad. Det gäller även ett stort antal kommuner och landsting.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se