Inga produkter i varukorgen.
Studie: Bredbandsfrågan hanteras illa av politikerna
Bredband Mycket snack och lite verkstad. När det kommer till bredbandsfrågan anser tre av fyra att det politiska engagemanget är för lågt.
När regeringen sjösatte sin bredbandsstrategi var målen högt satta. Men hur är det i verkligheten och hur tycker svenskarna att politikerna hanterar hela frågan om att koppla upp landet? I en studie av Kantar Sifo så framgår det att missnöjet är stort i Sverige.
Lista: Andel positiva till regeringens prioritering av bredbandsfrågan
Gotland 44 procent
Halland 39 procent
Uppsala 31 procent
Kronoberg 31 procent
Jämtland 29 procent
Blekinge 27 procent
Östergötland 27 procent
Gävleborg 26 procent
Skåne 24 procent
Västra Götalandsregionen 24 procent
Örebroregionen 24 procent
Stockholms län 23 procent
Dalarna 23 procent
Västerbotten 23 procent
Jönköpingsregionen 21 procent
Värmland 20 procent
Sörmland 18 procent
Västernorrland 18 procent
Västmanland 17 procent
Norrbotten 16 procent
Kalmarregionenen 6 procen________________________________Riksgenomsnitt: 24 procent
När man tittar på vad befolkningen tycker är det endast en fjärdedel som ger politikerna ett bra betyg – övriga är negativa. Sett över landet sticker Gotland ut som en ö där man är mest positiva, troligtvis på grund av den offensiva utbyggnad man haft.
I andra änden av spektrumet återfinns Kalmarregion där endast sex procent anser att politikerna hanterat frågan bra.
– Det är påfallande lågt förtroende för politikernas insatser i bredbandsfrågan. Vi och många av våra medlemsföretag har vid upprepade tillfällen poängterat vikten av ett ökat politiskt fokus på frågan. Covid-pandemin och dess hemmajobbande har ökat förståelsen för vikten av bredbandsinvesteringar, vilket är välkomna steg i rätt riktning. Men ännu räcker det inte hela vägen fram, säger Åsa Zetterberg, förbundsordförande, IT&Telekomföretagen.
Krävs miljardstöd
I tidigare utredningar har Post- och telestyrelsen pekat mot att det krävs runt 22 miljarder kronor i stöd för att bredbandsmålet ska kunna nås. Hittills har endast en bråkdel av detta avsatts. Konsekvensen av detta är enligt organisationen Hela Sverige ska Leva samt infrastrukturbyggarna Ip-only att endast sex av 21 regioner kommer nå målet till 2025.
– Vi ser ett stort intresse hos lokala politiker, men deras och vår utmaning är att regionerna är bakbundna då stödmedlen är för få och små. Ip-only är beredda att fortsätta investera miljardbelopp, men behöver samtidigt kompletterande stödmedel för att kunna göra det. Det är först när vi investerar tillsammans som vi kan nå den jämlikheten rikspolitikerna pratar om. Nu är det upp till bevis, säger Fredrik Borg, chef Ip-only.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
