Inga produkter i varukorgen.
Svåra hinder för bredband i glesbygd
Fortfarande kan fem procent av Sveriges hushåll inte få bredband och fyra av tio erbjuds bara ett alternativ. PTS radar upp en lång lista med hinder för utbyggnad och konkurrens på bredbandsmarknaden. Påfallande ofta anges Teliasonera som orsak till problemen.
Telemyndigheten ska presentera sin lösning för Näringsdepartementet under februari.
Litet kundunderlag, tekniska hinder och bristande konkurrens bromsar utvecklingen av bredbandsmarknaden i Sverige. Det visar Post- och telestyrelsen, PTS, i rapporten Hinder för utbyggnad av bredband, som lämnades till regeringen i måndags.
Cirka fem procent av de svenska hushållen är anslutna till en telestation som inte är förberedd för bredband. Cirka 2,5 procent av hushållen kan av tekniska skäl inte få bredband. Dessutom erbjuds cirka fyra av tio hushåll bredband från endast en leverantör. Samtidigt är det svenska it-politiska målet att en infrastruktur med hög kapacitet ska vara tillgänglig i alla delar av landet. På EU-nivå är ambitionen att alla ska ha tillgång till bredband år 2010.
Ett problem som är särskilt vanligt i glesbygd är att den telestation som abonnenten är ansluten till inte är förberedd för bredbandstjänster. Skälet till detta är i de flesta fall att antalet möjliga kunder är så litet att en utbyggnad av stationen inte lönar sig. De tekniska hindren har huvudsakligen sin grund i att abonnenten bor för långt från en telestation eller att flera abonnenters telefontrafik delar på utrymmet i en teleledning, vilket omöjliggör bredbandstjänster.
Stora konkurrensproblem
De konkurrensrelaterade hindren är betydligt mer komplexa. Men den gemensamma nämnaren är enligt rapporten Teliasonera. I korthet utnyttjar operatören sin dominerande ställning och sitt informationsövertag på ett sätt som hindrar konkurrenter att etablera sig och att expandera.
Operatörer upplever problem när de vill ha tillträde till Teliasoneras fasta nät för att erbjuda bredband. Det handlar bland annat om långa ledtider vid beställning, flytt och operatörsbyte.
Dessutom saknas bredbandsprodukten bitströmstillträde på den svenska marknaden. Den produkten ger större möjligheter för operatörer att konkurrera där befolkningsunderlaget inte gör det kommersiellt gångbart att sätta in egen bredbandsutrustning i telestationen. Teliasonera ska erbjuda bitströmstillträde till andra operatörer, enligt ett beslut från PTS. Beslutet har dock överklagats och behandlas i domstol. Bitströmstillträde .
Missnöjda kommuner
Även kommuner som PTS har intervjuat är mycket missnöjda med Teliasoneras agerande. De har haft svårt att få fram information om den befintliga infrastrukturen för att kunna planera utbyggnad. Enligt flera kommuner är Teliasonera dessutom ointresserat av att samarbeta kring fiberutbyggnad, ett problem som nu kommer att bli ännu värre (se separat, kommande artikel).
Några av de intervjuade kommunerna tycker att en strukturell separation av Teliasonera är på sin plats, det vill säga att infrastruktur och tjänster ska skiljas åt.
Telemyndigheten konstaterar vidare att trådlöst bredband hittills har spelat en marginell roll för att öka glesbygdstäckningen. Detta beror bland annat på brist på utbredda standarder, och brist på tillgängligt spektrum i de frekvensband som är mest lämpade för glesbygdstäckning.
PTS kommer därför att i februari redovisa ett förslag på en bredbandsstrategi för Sverige. Strategin ska bland annat svara på hur alla i Sverige ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband senast år 2010 och hur detta skulle kunna finansieras. Strategin ska dessutom ge förslag på hur en modell för likabehandling (SE LÄNKAD ARTIKEL) skulle kunna säkerställa operatörers tillträde till Telia Soneras nät på likvärdiga villkor och därmed öka förutsättningarna för en effektiv konkurrens.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
