Telefoni i nya banor

Kvalitetszoner och least cost routing

För att garantera full funktionalitet på varje anläggning har Telenor, som står för tjänsten fast anknytning i mobilerna, byggt så kallade kvalitetszoner för att ta hand om samtalen som görs inifrån Arlas byggnader. Syftet är både att täckningen ska vara perfekt överallt i byggnaderna samt att samtalen ska styras effektivare. Konkret innebär det att anläggningarna förses med egna basstationer och antennsystem. Basstationerna ansluts sedan till Telenors nät som också kommunicerar med Arlas Nortel-växel.

Kommunicerar med växeln gör även VIP2000-servern från Visionutveckling. Den är nämligen ansvarig för funktionen för least cost routing och alla utgående samtal slussas från Telenor eller det egna ip-nätet in i den den. Då tas beslut om samtalet ska styras ut på det egna wan:et, till fasta eller mobila nät. Teoretiskt skulle Arla kunna anlita flera operatörer och integrera i detta system men i dagsläget är det inte aktuellt utan man är nöjda med Telenor.

Besök i växeln

Efter en presentation av systemet får vi sträcka på benen och gå några trappor ner igen för att hälsa på i växeln. Många i personalen här har lång erfarenhet av Arla Foods men idag är de anställda av bemanningsföretaget Uniflex. En lösning som Mogens Linderud är mycket nöjd med.

– De har mycket kompetent personal och ordnar backup ifall någon av våra ordinarie telefonister exempelvis blir sjuk. De sköter uppdraget exemplariskt.

För dagen håller Eva Liivak på att lära upp Susanne Andersson. De sitter tillsammans framför en terminal med Nortels Meridian-gränssnitt som är det primära arbetsredskapet. Eva bekräftar att telefonin för det mesta fungerar som det är tänkt men att det finns saker som kan bli bättre.

– Ibland fungerar den automatiska kopplingen till mobilerna inte perfekt och då får vi i växeln gå in och koppla manuellt.

Vi får också en (ofrivillig) demonstration av den automatiska telefonisttjänsten. Den tekniker som ska hjälpa oss att komma in i serverhallen där telefoniplattformen är inhyst är försvunnen. Mogens Linderud tar fram sin mobil, ringer upp telefonisttjänsten och säger teknikerns namn. När han inte svarar ber Linderud om hans nummer genom att fråga ”Vilket nummer har NN?” och får det uppläst.

Som tur är kommer en av växeltelefonisterna till vår undsättning med larmkoder så turen kan fortsätta.

I serverhallen

Arla Foods serverhall i fastigheten på Kungsholmen är ett riktigt skolboksbygge. Det märks att den är relativt ny och vår telefoniansvarige guide är riktigt nöjd när han visar upp ”sin” rad med rack. Här står Telenors basstationer som betjänar byggnadens kvalitetszon och även två rack som rymmer telefonväxeln. Denna Nortel Succession 1000E införskaffades vid flytten till de nuvarande lokalerna och servar alla Arlas anläggningar, knappt 2000 anknytningar. Anläggningarna är sammanknutna i ett mpls-baserat ip-nät från BT som också levererar linan till huvudkontoret i Danmark.

Mellan växeln och basstationerna står ett rack med ganska anonyma HP-servrar. Innehållet är dock roligare än utsidan för här ryms funktionerna för hänvisning, talsvar, least cost routing och den röststyrda telefonisttjänsten.

Ute på anläggningarna

En följd av den nya telefonilösningen är att produktionsanläggningarnas egna växlar har tagits ur drift. När vi besöker mejeriet i Kallhäll – för övrigt norra Europas största mejeri för konsumtionsmjölk – får vi inte bara en spännande rundtur bland ståltankar och förpackningsmaskiner utan även en titt på den pensionerade Meridian Option 11.

Jonas Höökvide är internservicechef vid anläggningen som var bland de första där lösningen för fasta mobiler togs i drift i november 2007.

– Trots lite strul är inställningen till det mobila kontoret positiv bland de anställda och täckningen är bra i hela anläggningen.

Driftstörningar

Helt utan inkörningsproblem har dock inte lösningen varit och man kan nästan ana en antydan till irritation över operatören Telenor när Mogens Linderud berättar om de två tillfällen då störningar i Telenors nät slagit ut stora delar av telefonin. Den första gången resulterade en uppgradering i Telenors backbone i Stockholmstrakten i att basstationerna vid anläggningarna i regionen tappade kontakten med omvärlden.

Ett problem som förvärrade situationen var att basstationerna fortfarande signalerade sin närvaro och alla Arlas mobiltelefoner behöll kontakten mot dem.

Den andra gången var dagen före vårt besök och då var man bättre förberedd. Man kunde då instruera användarna att gå in i telefonmenyerna och ställa om dem till 2g-läge. På så vis kunde de flesta få kontakt med det ordinarie mobilnätet.

Som ett resultat av de här incidenterna ska man se över sitt sla med Telenor.

ROI<3 år

Så hur gick det då med de ursprungliga målsättningarna om sänkta kostnader och ökad mobilitet? Jo Mogens Linderud verkar riktigt nöjd med utfallet. Ambitionen att 80 procent av användarna skulle överge den fasta telefonen ser ut att överträffas med god marginal. Den senaste kollen pekade på att cirka 94 procent har blivit mobila.

Kostnadsbesparingarna fungerar också och man kommer att ha igen gjorda investeringar på mindre än tre år. Därefter är besparingarna ren förtjänst.

Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se