Dstny pekas ut som europeisk ledare: ”Fjäder i hatten”

 Bolaget har ungefär 1000 anställda och omsätter lite drygt 2,5 miljard kronor om året.

 – Men jämfört med de andra bolagen är vi ju ganska små, att ändå kunna åstadkomma verkligt innovativa saker är så klart stort.

 Det har hänt mycket på UCaaS-marknaden de senaste åren. För Dstny som är verksamma på många olika marknader märker bolaget en stor skillnad i mognadsgrad.

 – Ta en sådan enkel sak som mobila lösningar. Det har varit självklart i Norden väldigt länge nu men tittar du nere i södra Europa eller i USA så har bordstelefonen fortfarande en väldigt stark ställning.

– Det är egentligen först nu mobiltelefoner med native-integrationener börjar komma där. Operatörerna har insett att de har mycket att vinna på att driva användarna från fasttelefoni till mobiltelefoner för att intäkterna blir så mycket större.

 Varför tror du den utvecklingen har dröjt så länge?

– I Sverige och Finland har vi vårt starka arv av Ericsson och Nokia. Det gjorde att vi var tidigt ute med att anställda skulle ha en mobiltelefon och även tidiga med att lägga till mobila anknytningar i en växel och sådana saker

– Jämför du nordiska operatörer med operatörer i USA så är operatörerna här mycket bättre på att driva en tjänsteportfölj. I USA har de varit mer renodlade operatörer. De stora UCaaS-spelarna där har inte ägt mobilnät och har därför inte drivit på för den här utvecklingen.

 På mogna marknader som den svenska, ser trenderna lite annorlunda ut.

 –De senaste åren och kanske framförallt i år har de stora operatörerna på den svenska marknaden lyckats konvertera stora kunder som kommuner och andra offentliga organisationer till molnbaserade lösningar och det är vi så klart väldigt glada över.

 Bland små och medelstora företag som redan flyttat telefonin till molnet tar bolagen nu nya steg.

 – I sme-segmentet ser vi dels att många vill ha in telefonin i Teams, men också att företagen söker omni-kanalslösningar.  För några år sen kanske det bara vara stora företag som kunde fokusera på att serva sina kunder genom exempelvis en contact center-lösning

– Så nu ser vi hur små företag kan serva sina kunder på samma sätt, men att det drivs mycket av digitala kanaler och förmågan att få ihop det i ett gränssnitt så att det går att betjäna kunderna där kunderna finns vilket idag är överallt.

Inte tekniken som begränsar

 Mattias Ohde upplever att det numera inte är bristen på teknisk funktionalitet som är hindret för de flesta företagen, utan snarare avsaknaden av fungerande interna arbetssätt.

 – Bolagen väljer att prioritera kärnverksamheten i stället för att lägga krut på strategin.

– Men jag tror det är ett feltänk. De flesta bolag är verksamma i konkurrensutsatta branscher och nuförtiden handlar konkurrens väldigt mycket om kundupplevelse. Ska du konkurrera med cx behöver du förändra hur du själv jobbar och uppfattas.

 Hur står sig svenska företag här?

 – Min bild är att svenska företag varit lite sega med den här förändringen. Många amerikanska bolag har kommit betydligt längre, vilket i och för sig inte är så konstigt. De flesta marknadsförings- och försäljningstrender de senaste hundra åren har ju kommit därifrån.

 2024 står för dörren och då tror Mattias Ohde, att många svenska företag kommer få upp farten med strategiarbetet.

 – Ta en sådan sak som ett klassiskt intranät. Det tror jag kommer vara helt dött. Om du vill ha interaktiva verktyg ut mot kunderna behöver du så klart också använda dem internt på företaget.

När du väl investerat i verktyg för den externa kommunikationen så är det ganska lätt att anpassa verktygen så att de också går att användas internt.

 Mattias Ohde spår att omnikanals-trenden kommer bli ännu starkare 2024.

 – Både operatörerna och deras kunder i sin tur vill driva på sina digitaliseringsresor. Då är det centralt att få ner antalet applikationer och gränssnitt. Att få in ännu mer data från samarbetsverktygen, crm-systemet, bi-lösningen och så vidare in i ett gemensamt flöde leder till bättre interna processer.

Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se