”Datacenterbranschen står inför sin största prövning – nu krävs smartare lösningar”

• NIS2 (Network and Information Systems Directive): Ett cybersäkerhetsdirektiv som ställer högre krav på säkerhetsåtgärder och rapportering av incidenter, och som påverkar verksamhetskritiska datacenter både direkt och indirekt.

• DORA (Digital Operational Resilience Act): Inriktat på finansiella aktörer, men som innebär att deras it-leverantörer, däribland datacenter, måste uppfylla strikta krav på upptid, säkerhet och kontinuitet.

• EED (Energy Efficiency Directive): Den reviderade versionen innebär att alla datacenter över 500 kW från den 15 maj 2026 måste rapportera sin energi- och vattenförbrukning till nationella myndigheter. Rapporteringen ska ske årligen och ligga till grund för kommande krav på energieffektivisering.

Än så länge har endast Tyskland och Nederländerna implementerat EED fullt ut, men Sverige är nu på väg att införa motsvarande rapporteringsskyldigheter. Det signalerar ett skarpt läge för branschen.

Samtidigt är efterfrågan på datacenterkapacitet globalt på väg att explodera. Enligt IEA (International Energy Agency) förväntas elförbrukningen från datacenter mer än fördubblas till 2030 – från cirka 460 TWh till 945 TWh. Elanvändningen från AI-optimerade datacenter väntas fyrdubblas under samma period. Allt detta i ett läge där tillgången till elnätsanslutningar redan är en flaskhals i stora delar av Sverige. Exempelvis har Microsofts stora datacenterbygge pausats på grund av problem med elförsörjningen.

Vi riskerar därmed att hamna i en dubbel kris: kapacitetsbrist på ena sidan, och nya lagkrav på effektivisering på den andra.

Men det finns vägar framåt. Det blir allt viktigare att integrera energieffektivitet och hållbarhet redan i designfasen av datacenter och noga tänka igenom val av byggmaterial, kylsystem, energikällor och driftstrategi. Den som i dag bygger utan att ta hänsyn till kommande regelverk och marknadskrav kommer att få det svårt, både att följa lagar och att attrahera kunder med tydliga klimatmål.

Betraktas som samhällskritisk infrastruktur

Tillgänglighet och motståndskraft är minst lika viktiga, särskilt när datacenter i allt högre grad betraktas som samhällskritisk infrastruktur. Det leder till ett ökat fokus på redundanta system, geografisk diversifiering, krisberedskap och skydd mot cyberhot och extremväder.

En avgörande pusselbit för att leva upp till kraven, både för datacenter under byggnation och för de som redan är i drift, är tillgång till flexibla lösningar för energi och temperaturkontroll. Dessa kan hjälpa operatörer anpassa sig snabbt, oavsett om det handlar om kapacitet, driftflexibilitet eller lägre miljöpåverkan.

De slipper dyra kapitalinvesteringar, samtidigt som de kan vara säkra på att de följer de senaste riktlinjerna och de kan dessutom överbrygga de, alltför vanliga, förseningarna i elnätsanslutningar.

Sverige har ett unikt läge. Vi har tillgång till förnybar el, ett kallt klimat som minskar kylbehovet, och goda förutsättningar för att återvinna spillvärme till fjärrvärme. Det gör oss till ett av de mest attraktiva områdena i Europa för datacenteretablering.

Men om vi inte klarar att leverera på robusthet, effektivitet och framtidssäkerhet spelar inte våra naturfördelar längre någon roll.

Svensk datacenterindustri har stora möjligheter att stå stark även i framtiden genom att arbeta proaktivt med anpassning till EU:s nya regelverk redan i konstruktionsfasen och investera i robusta, skalbara och flexibla infrastrukturlösningar.

Helen Näslund, datacenteransvarig på Aggreko i Sverige