Inga produkter i varukorgen.
PTS hoppas på frivillig isolering av grossistaffär
Isolera grossistverksamheten från övriga delar av Teliasonera, föreslår PTS. Men telemyndigheten har inget att hota med, utan hoppas på att Teliasonera frivilligt ska gå med på förändringen.
De konkurrerande operatörerna efterlyser tuffare tag. Tele2 tycker att kopparnätet ska flyttas till ett separat bolag och Glocalnet kräver snabbare åtgärder.
Post- och telestyrelsen har valt den brittiska modellen (se länkade artiklar) som förebild, för att ta itu med Teliasoneras missbruk av sin ställning som nätägare. Förslaget innebär en så kallad funktionell delning, där Teliasonera ska bygga vattentäta skott mellan grossist- och slutkundsverksamheterna. Efter delningen ska alla operatörer kunna köpa grossisttjänster på helt jämlika villkor och garanteras likabehandling.
Men det finns en avgörande skillnad i jämförelsen med det brittiska scenariet. När British Telecom gick med på att flytta access- och transmissionsnät till Open Reach var det under hot om en så kallad strukturell separation, att BT skulle tvingas att sälja accessnätet.
Några sådana påtryckningsmöjligheter har inte den svenska telemyndighten i dagsläget. För det krävs det en lagändring. PTS har inte ens lagligt stöd för att kräva en funktionell delning.
Telia värnar ägarna
Istället ska PTS testa om det går att få Teliasonera med sig på frivillig väg. Ambitionen är att den nya modellen ska vara på plats inom ett år.
– Vi vill inleda en fokuserad dialog med marknadens aktörer, för att hitta den mest effektiva modellen för lika tillgång till det fasta telenätet utan myndighetsinripande, förklarade PTS generaldirektör Marianne Treschow på ett välbesökt seminarium i torsdags.
Operatörerna fanns på plats för att kommentera förslaget. Teliasoneras vd för det svenska bolaget, Anders Bruse, är villig att gå in en sådan dialog och slår samtidigt fast sin utgångspunkt.
– Vår uppgift är att skapa ett bra värde för aktieägarna. Om den brittiska modellen har gynnat BTs aktieägare, då kan det vara intressant för oss att lära av deras erfarenheter, säger Anders Bruse.
”I separat bolag”
Men Niclas Palmstierna, vd för Tele2 Sverige, har inga som helst förhoppningar om att en dialog ska lösa konkurrensproblemen på bredbandsmarknaden.
– Dialog fungerar tyvärr inte. Telia har tillåtits obstruera mot tillsynsmyndighetens beslut under flera års tid. Nu krävs det handling, säger han.
Niclas Palmstierna befarar att Telias vilja till dialog bara är ett sätt att vinna tid. Han tycker istället att nätbolaget ska separeras helt från Telia genom en strukturell delning.
– Lägg nätet i ett separat bolag som sätts på börsen. Då kan staten ha kvar ägandet av infrastrukturen, vilket det finns säkerhetspolitiska poänger med, säger Palmstierna och pekar på lyckade exempel på strukturell delning i andra branscher, som att Banverket äger de svenska järnvägarna.
Näringsdepartementet försiktigt
Martin Tivéus, vd för Glocalnet, välkomnar PTS förslag, men kräver snabbare åtgärder.
– Det stora problemet är, som PTS framhåller, att Telia saknar incitament att följa de lagar som gäller och att bolaget har satt i system att förhala verkställigheten av de beslut som går bolaget emot. Det behövs tydligare beslut och kraftfullare tillsyn från PTS, snabbare beslutsvägar och verkställighet, säger Martin Tivéus och påpekar att Telia fram till idag inte visat någon vilja att skapa en grossistmarknad som gynnar konsumenterna.
Björn Galant från LRF, som passade på att ge landsbygdens invånare en röst i debatten, tycker att den brittiska modellen är bra. Men han efterlyser snabb, politisk handlingskraft.
Näringsdepartementet representerades av Henrik Hansson, sakkunnig med ansvar för it- och telekomfrågor. Han lovade att skyndsamt titta på rapporten och PTS förslag. Så mycket mer vågade han inte lova. Framtiden för Telias nättillgångar vågade Henrik Hansson inte kommentera överhuvudtaget, med hänvisning till de strikta reglerna runt börsbolag.
Fakta
”Staten bör trycka på”
PTS rättsliga analys visar att regelverket för elektronisk kommunikation inte hindrar en funktionell separation. Men påtryckningsmöjligheter kommer inte förrän 2010 i nya EU-direktiv.
Därför vill telemyndigheten att staten som ägare ska sätta press på Telia att självmant genomföra delningen av grossist- och slutkundsaffärerna enligt de krav som ställts upp.
Den tredje vägen är att regeringen gör en lagändring.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
