När Microsoft meddelade att Skype for Business skulle avvecklas inledde Migrationsverket ett omfattande analysarbete. Redan våren 2023 började myndigheten kartlägga marknaden.
Moln eller on-prem? Därför valde Migrationsverket både och
Digital infrastruktur Sex personer i kärngruppen, över 6 000 användare och ett säkerhetsarbete som pågick i ett halvår. När Migrationsverket skulle ersätta Skype for Business blev valet inte antingen eller – utan både och.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vi tittade brett. Molntjänster, on-prem-lösningar, drift hos annan myndighet och olika hybridupplägg. Vi ville säkerställa att vi inte låste oss vid ett spår för tidigt, säger Jonny Wigander, produktägare på Migrationsverket.
Valet föll på en hybridlösning baserad på Nordic for Zoom. I upphandlingen viktades kvalitet till 70 procent och pris till 30 procent – och det avgörande blev inte enskilda funktioner, utan hur arkitekturen kunde möta kraven på säkerhet och kontinuitet.
Säkerhetsarbetet tog ett halvår
Efter den inledande marknadsanalysen följde ett gediget säkerhetsarbete. Från hösten 2024 till våren 2025 genomfördes informationssäkerhetsanalys och konsekvensbedömning.
Migrationsverket hanterar stora mängder känsliga personuppgifter, inte minst kopplade till asylsökande. Det påverkade bedömningen av molntjänster, särskilt när leverantörerna är amerikanska.
– Den största frågan var hur vi säkerställer att personuppgifter inte röjs eller hamnar hos tredjepart. Vi behövde ställa tydliga krav och vrida och vända på varje aspekt tillsammans med jurister, dataskyddsombud och säkerhetsfunktioner, säger Jonny Wigander.
Utöver kärngruppen på sex personer involverades it-säkerhetsexperter, informationssäkerhetsspecialister, jurister, avtalsexperter, arkivarie, tillgänglighetsexperter, kommunikatör och nätverksresurser.
– Det är en stor apparat, men det är också en styrka. Inget blir förhastat.
Hybrid som säkerhetsförsäkring
Slutsatsen blev en hybridlösning där vissa delar ligger i leverantörens moln och andra i Migrationsverkets egna datahallar.
I praktiken innebär det att exempelvis chatt och whiteboard ligger i molnet, krypterat med myndighetens egna nycklar, medan video och samtal hanteras lokalt.
– För oss handlade det om att kombinera funktionalitet med kontroll. Vi ville kunna växla om något händer – oavsett om det är störningar i molntjänsten eller i våra egna datahallar.
Det så kallade ”överlevnadsläget” innebär att myndigheten snabbt kan växla mellan miljöerna. Lösningen har testats skarpt, bland annat i samband med störningar hos en större molnleverantör.
– Det var en av anledningarna till att hybrid blev attraktivt. Vi får en inbyggd redundans.
Fakta
Detta krävdes i resurser och kompetens
Kärngrupp (6 personer)
Produktägare, projektledare och fyra tekniker (arkitektur, implementation, drift).
Säkerhet och juridik
It- och informationssäkerhetsexpert, dataskyddsombud samt jurist/avtalsexpert.
Tekniska och verksamhetsstöd
Nätverk, datacenter och integration samt arkivarie, tillgänglighet, användbarhet och kommunikation.
Förändringsstöd
It-support och cirka 150 lokala teknikstöd.
Tidsåtgång
Marknadsanalys: cirka 1 år.
Informationssäkerhetsanalys och juridisk prövning: 6–7 månader.
Kärngrupp (6 personer)
- Produktägare
- Projektledare
- Fyra tekniker (arkitektur, implementation, drift)
Säkerhet och juridik
- It-säkerhetsexpert
- Informationssäkerhetsspecialist
- Dataskyddsombud
- Jurist och avtalsexpert (personuppgiftsbiträdesavtal)
Tekniska stödfunktioner
- Nätverksresurs
- Datacenterkompetens
- Integrationsexpert
Stödfunktioner i verksamheten
- Verksarkivarie
- Tillgänglighetsexpert
- Användbarhetsexpert
- Kommunikatör
Förändringsstöd
- It-support (första linjen)
- Cirka 150 teknikstöd ute i verksamheten
Tidsåtgång
- Marknadsanalys: cirka 1 år
- Informationssäkerhetsanalys och juridisk prövning: cirka 6–7 månader
Varför inte fullt moln?
Ett renodlat molnspår var aktuellt, men föll inte fullt ut inom myndighetens kravbild. Bland annat spelade möjligheten att använda egna krypteringsnycklar och den totala kostnadsbilden in.
– Det var inte en fråga om att välja bort en specifik leverantör, utan om att hitta en lösning som tickade i våra boxar. Hybrid passade bäst utifrån våra säkerhetskrav.
6 000 användare – och få supportärenden
Själva införandet skedde under hösten och hade ett tydligt stöd från verksledningen. Enligt Jonny Wigander var det en avgörande faktor för att hålla ihop arbetet mellan säkerhet, teknik och verksamhet. Den nya plattformen gick live parallellt med Skype under en övergångsperiod, innan det gamla verktyget stängdes ner.
Utbildning blev en central del av förändringsarbetet. Först utbildades it-support och teknikstöd ute i verksamheten, därefter den breda organisationen.
– Vi valde att inte utbilda alla samtidigt, utan vänta tills vi faktiskt stängt ner Skype. Då blev det mer relevant.
Enligt Jonny Wigander var antalet supportärenden begränsat de första dagarna, även om vissa integrationer – bland annat mot Outlook och mötesrum – krävde extra arbete.
– Det är sådant man får räkna med när man lämnar en plattform som varit i drift i tio år.
Hybrid gäller tills vidare
Men är hybrid en övergångslösning – eller en permanent strategi?
– För oss gäller hybrid tills vidare. Säkerheten är högsta prioritet, och så länge modellen fungerar ser vi ingen anledning att ändra riktning.
En större utvärdering ska genomföras efter ett halvår i drift, där både användare och säkerhetsfunktioner får ge sin bild.
AI – med bromsen i
Nästa steg är att utvärdera AI-funktioner i plattformen. Även där är ansatsen försiktig.
– Vi hanterar känslig information och är inte beredda att ta några risker. Om vi aktiverar AI-funktioner kommer det att ske begränsat och stegvis.
Ett centralt AI-team arbetar med strategin, och myndigheten för dialog med andra offentliga aktörer kring hur funktionerna kan användas på ett säkert sätt.
För Migrationsverket blev hybridmodellen ett sätt att kombinera flexibilitet med kontroll – och att behålla en nödutgång i en tid där molnfrågan fortsatt är politiskt och juridiskt laddad.
Fakta
Så gick processen till – steg för steg
1. Marknadsanalys (våren 2023)
Kartläggning av möjliga ersättare när Skype for Business skulle avvecklas. Alternativen inkluderade molntjänster, on-prem-lösningar, drift hos annan myndighet samt hybridupplägg.
2. Kravmatris och vägval
Utvärdering av lösningarna utifrån säkerhet, funktionalitet, kontinuitet och kostnad. Hybridmodellen bedömdes bäst möta verksamhetens krav.
3. Informationssäkerhetsanalys (hösten 2024)
Fördjupad analys tillsammans med it-säkerhet, informationssäkerhet, dataskyddsombud och jurister. Fokus på hantering av känsliga personuppgifter.
4. Konsekvensbedömning och juridisk prövning
Genomgång med dataskyddsombud, rättsavdelning och avtalsexpert. Bedömning av risker kopplade till molnlagring och tredjepartsåtkomst.
5. Upphandling och teknisk implementation (våren–sommaren 2025)
Kärngrupp på sex personer leder arbetet. Integrationer, arkitektur och överlevnadsläge testas.
6. Utbildning och införande (september–oktober 2025)
Utbildning av it-support och teknikstöd före go live. Parallell drift under övergångsperiod innan Skype stängs ned.
7. Uppföljning och utvärdering
Halvårsuppföljning med användare och säkerhetsfunktioner. Nästa steg: försiktig utvärdering av AI-funktioner.
