Ett halvår av reflektion – Henrik Hammarström om telekoms vägval

– Jag är väldigt tacksam över det jag fått uppleva under min tid i telekom. Samtidigt blir vissa mönster tydligare när man kliver ur det operativa, säger Henrik Hammarström till Techtidningen.

Kritisk infrastruktur i ett förändrat läge

Telekomnäten har under senare år fått en allt mer central roll i samhället. I Sverige finns över 14 miljoner mobilabonnemang, och i princip hela ekonomin är beroende av stabil uppkoppling.

Samtidigt förändras omvärlden. Digitaliseringen accelererar, samtidigt som ökade cyberhot och geopolitiska spänningar ställer högre krav på robusthet och säkerhet.

– Det är svårt att inte reflektera över branschen i det läge vi befinner oss i nu. Telekom är i dag en av samhällets absolut mest kritiska infrastrukturer.

Utvecklingen innebär växande behov av kapacitet och nya investeringar i bland annat fiber och 5G. Globalt handlar det om hundratals miljarder dollar varje år.

Trots det har lönsamheten varit under press under en längre tid.

– Efterfrågan på digitala tjänster fortsätter att öka kraftigt, men det är inte alltid operatörerna som fångar värdet.

– När användningen av data, molntjänster och digitala applikationer ökar kraftigt är det ofta stora teknikjättar som står för det största värdeskapandet. Telekomoperatörerna levererar infrastrukturen, men inte alltid den tjänst som kunden upplever skapar det faktiska värdet. Något som leder till en identitetsfråga för hela branschen.

“Värde handlar om utfall”

Kärnfrågan, enligt Henrik Hammarström, handlar om hur telekomtjänster definieras och säljs.

I dag dominerar en modell där kapacitet, som bandbredd och hastighet, står i centrum. Det speglar inte nödvändigtvis vad kunderna faktiskt efterfrågar.

– Värde innebär att ta betalt för utfall, inte gigabyte, säger han.

Det kan handla om garanterad drifttid, säkerhet eller kontinuitet i verksamheten – faktorer som i praktiken är avgörande för många organisationer.

– För kunden är det inte processen i sig som är värdefull, utan att någon tar ansvar för resultatet.

I sin nuvarande roll inom affärskritiska tjänster ser han en annan logik. Där kombineras teknik och automatisering med specialistkompetens och ett tydligt ansvar för leveransen som helhet. Värdet uppstår i hur tjänsten används och vilket resultat den ger.

– Företag vill inte köpa komponenter – de vill säkra affärskritiska funktioner.

Enligt honom är den logiken i grunden branschoberoende, men har fått större genomslag i andra delar av tjänstesektorn.

Outnyttjad potential i risk och robusthet

Samtidigt finns det enligt Henrik Hammarström ett betydande affärsutrymme inom telekom som ännu inte fullt ut utnyttjas.

Företag kan förlora stora belopp vid driftstopp, samtidigt som uppkoppling ofta utgör en relativt liten kostnad i relation till verksamhetens omsättning.

– Robusthet, redundans och garanterad tillgänglighet är i praktiken riskhanteringstjänster, men prissätts sällan som sådana.

Han jämför med försäkringar, där betalningsviljan styrs av konsekvensen om något går fel – snarare än den löpande användningen.

Rent tekniskt finns förutsättningarna för förändring redan, menar Henrik, men det är inte där problemet ligger. I stället pekar han på organisatoriska faktorer.

– Det största hindret är affärsmodell och kultur, inte teknik.

Branschen är i stor utsträckning byggd kring volymförsäljning, vilket gör det svårare att ställa om till erbjudanden där operatören tar större ansvar för kundens utfall.

Samtidigt bidrar silos, befintliga intäktsströmmar och låg riskaptit till att förändringstakten blir begränsad.

Gradvisa steg – men ingen full omställning

Internationellt ser han exempel på operatörer som tagit steg i riktning mot mer tjänstebaserade erbjudanden, däribland Verizon, NTT Communications och Telstra.

Fokus ligger bland annat på privata 5G-nät, managed services och branschspecifika lösningar.

– Men såvitt jag vet har ingen operatör fullt ut ställt om.

På den svenska marknaden lyfter han även initiativ från Telia, bland annat kopplat till AI-samarbeten, som exempel på försök att utveckla nya erbjudanden.

Enligt Henrik Hammarström står telekombranschen inför ett strategiskt vägval.

– När jag i dag arbetar i en annan bransch ser jag en intressant kontrast. Även vi på Azets verkar i en sektor som förändras snabbt genom digitalisering, automatisering och AI. Konsolidering och teknologisk utveckling omformar marknaden även för oss, inte minst när det kommer till hur företag väljer att organisera och utveckla sina affärskritiska funktioner som ekonomi och lön.

– Antingen fortsätter operatörerna i rollen som leverantörer av kapacitet – eller så försöker de i större utsträckning ta en position närmare kundens affär. Konsekvenserna kan bli betydande. Utan förändring riskerar branschen att fortsätta leverera en allt mer kritisk infrastruktur utan att få betalt för det faktiska värdet.

“En fantastisk bransch”

Samtidigt ser han stora möjligheter.

Vad behöver telekombranschen göra för att möta utmaningarna, enligt dig?

– För det första krävs investeringar i innovation som tydligare kopplar samman nätkapaciteten med de resultat som kunderna faktiskt bryr sig om. Den klassiska affärsanalogin är enkel: sälj inte borren – sälj hålet i väggen. Det handlar ytterst om att gå från leverans av en tjänst till att ta ansvar för utfallet – något vi ser blir allt viktigare även inom andra kunskapsintensiva tjänstebranscher.

– Många organisationer är i dag helt beroende av uppkoppling för sin dagliga verksamhet. Det är inte ovanligt att företag har miljontals kronor i daglig omsättning som är helt beroende av tjänster som kostar några tusen kronor i månaden. När man köper en försäkring gör man det inte för att man förväntar sig att något ska hända, utan för konsekvensen om det faktiskt gör det. Av någon anledning tänker svenska organisationer inte alltid likadant kring andra risker i deras verksamhet.

– Här finns ett stort outnyttjat affärsutrymme. Robusthet, redundans, säkerhet och garanterad tillgänglighet är i praktiken riskhanteringstjänster, men prissätts sällan som sådana. Affärsmodellen i telekom har samtidigt varit förvånansvärt stabil under lång tid. Ett tydligt exempel var när Telia omkring 2013 började ta betalt för datamängd snarare än samtalstrafik i mobilabonnemang – en modell som snabbt spreds till hela branschen.

– Jag är inte naiv nog att tro att detta är enkelt. Den svenska marknaden är hårt konkurrensutsatt och känslig för prisförändringar. Men utan förändring riskerar branschen att fortsätta leverera en allt mer kritisk infrastruktur utan att få betalt för det faktiska värdet.

Med ett halvårs perspektiv beskriver Henrik sin syn som mer samlad, men inte mindre engagerad.

– Telekom är fortfarande en fantastisk bransch som har gett mig enormt mycket. När jag nu står lite vid sidlinjen hoppas jag verkligen få se branschen hitta tillbaka till sin innovationskraft.