Sundsvalls recept: Sluta digitalisera ensam

På inbjudan av North Sweden European Office beskrev de hur två kommuner med olika storlek och förutsättningar har knutit sina digitala organisationer närmare varandra.

– Den viktigaste lärdomen är att den digitala omställningen är alldeles för komplex för att en kommun ska kunna hantera den ensam, säger Marcus Matteby till Techtidningen.

Han pekar på stora skillnader i digital förmåga mellan Sveriges kommuner. Vissa har egna specialistorganisationer och kapacitet att införa nationella lösningar. Andra har betydligt sämre förutsättningar att genomföra större förändringsprojekt.

Risken är att klyftan fortsätter att växa.

– Kommuner som saknar förmågan i dag kommer att hamna allt längre efter, medan de som redan har kapacitet kan dra ifrån ännu mer.

Mer än gemensam drift

Sundsvall beskriver arbetet med Ånge som en digital kommunsammanslagning. Det handlar inte om att formellt slå ihop kommunerna, utan om att föra samman digital styrning, kompetens och utveckling.

Marcus Matteby kallar modellen kollektiv digital omställning.

– Det är något annat än att bara samverka. Vi går längre och börjar växa ihop som organisationer.

Sundsvall är omkring tio gånger större än Ånge. Enligt Marcus Matteby har skillnaden varit en tillgång.

Den större kommunen bidrar med specialistkompetens, kapacitet och stabilitet. Den mindre kan erbjuda kortare beslutsvägar, närhet till verksamheten och bättre möjligheter att testa nya arbetssätt.

– Små kommuner borde på många sätt vara våra förebilder. De har pressats att klara samma grunduppdrag med betydligt mindre resurser.

När processer ska automatiseras eller nya digitala tjänster utvecklas kan den mindre organisationen därför fungera som testmiljö.

– Det finns en närhet till invånarna och ett tydligare fokus på vem verksamheten finns till för. Det blir mindre fokus på interna processer och mer på att skapa värde.

Samarbetet har samtidigt inneburit friktion. Skillnader i kultur, organisation och styrning väcker frågor om vilka arbetssätt som ska gälla. Även det har varit en viktig del av lärandet, enligt Marcus Matteby.

Vill sluta lösa samma problem 290 gånger

Samma tanke om gemensam utveckling ligger bakom AI-plattformen Eneo.

Ambitionen är att kommuner och myndigheter ska kunna bygga vidare på och återanvända varandras AI-lösningar, i stället för att varje organisation utvecklar eller upphandlar motsvarande funktion på egen hand.

– Vi löser samma problem 290 gånger och köper samma saker 290 gånger. I stället borde vi dela på kostnaderna och återanvända varandras lösningar, säger Marcus Matteby.

Eneo bygger på öppen källkod. Enligt Marcus Matteby bidrar flera kommuner och Försäkringskassan med funktioner till plattformen.

Öppenheten ska ge offentlig sektor större kontroll över tekniken och minska beroendet av enskilda leverantörer. Den ska också göra det lättare att granska vilken information systemen använder och hur resultaten tas fram.

– Det ska inte vara ett enda företag som äger vår utveckling eller vår framtid. Det måste gå att följa processen och förstå vilken data lösningen bygger på.

För offentlig sektor handlar frågan därför inte bara om kostnader. Insyn, rådighet och möjligheten att förklara AI-stödda processer för invånarna är också centrala.

Marcus Matteby betonar samtidigt att öppen källkod inte innebär att näringslivet stängs ute. Plattformen har enligt honom utvecklats tillsammans med ett startupbolag, och modellen ska kunna skapa affärsmöjligheter för fler leverantörer.

– Vi vände oss inte till världens största företag, utan till ett av de minsta, och frågade om de ville bygga det här tillsammans med oss.

Samlar aktörer som annars arbetar var för sig

Samarbetet med näringslivet har också fått en tydligare form genom Sundsvalls lokala AI-kommission.

Initiativet växte fram efter diskussioner mellan Marcus Matteby och Olivia Åsberg. Bakgrunden var en frustration över att kommunen, näringslivet och akademin drev flera AI-initiativ parallellt utan gemensamma prioriteringar.

– Det händer otroligt mycket inom AI, men det är sällan vi är synkade och diskuterar vilken väg som är bäst framåt, säger Olivia Åsberg.

Kommissionen samlar representanter för näringslivet, offentlig sektor, akademin och innovationsmiljöer. Gruppen ska arbeta under 2026 och lämna konkreta förslag på hur Sundsvall kan stärka sin konkurrenskraft och innovationsförmåga.

Arbetet är inriktat på fyra områden: AI-omställning i det befintliga näringslivet, bättre förutsättningar för startup- och tillväxtbolag, etableringar inom AI och cybersäkerhet samt digital infrastruktur och energiförsörjning.

Olivia Åsberg betonar att även de minsta företagens perspektiv måste få plats.

– Vi har försökt möta de mindre företagen i de forum där de redan finns och fånga upp deras behov utan att ta för mycket av deras tid.

Ser tidiga effekter av nätverket

Kommissionens slutrapport är ännu inte klar. Men Olivia Åsberg anser att arbetet redan har stärkt kontakterna mellan kommunen, akademin, näringslivet och innovationsmiljöerna.

Ett lokalt it-företag har enligt henne börjat undersöka möjligheterna att utveckla säkra AI-tjänster för startupbolag i regionen. En gemensam riktning och närmare kontakter mellan företag, kommunen, akademin och innovationsmiljöerna ska också ha gjort det lättare att förankra investeringar hos ägarna.

– Kommissionen har blivit ett sätt att samlas, stanna upp och prioritera vägen framåt.

Samtidigt växer intresset för nya teknik- och infrastrukturetableringar i regionen. Det finska bolaget Verda Cloud OY har offentliggjort planer på ett AI-center i Sundsvall med datacenterkapacitet samt forskning och utveckling.

Olivia Åsberg beskriver utvecklingen som en snöbollseffekt där nätverk, etableringsdialoger och investeringar förstärker varandra.

Nya krav på datacenter

Sundsvalls ambitioner inom tillämpad AI handlar därmed inte bara om mjukvara och kommunal verksamhetsutveckling.

Kommunen möter också aktörer som vill etablera datacenter och annan digital infrastruktur. Det kräver ett annat sätt att värdera investeringar, enligt Olivia Åsberg.

Traditionellt har industrietableringar ofta bedömts utifrån hur många arbetstillfällen de skapar. För datacenter räcker inte det måttet.

– Vi behöver titta på hur mycket värde som stannar lokalt och vad en etablering faktiskt innebär utifrån våra förutsättningar.

Det kan handla om energianvändning, bidrag till det lokala näringslivet, akademin och innovationsmiljöerna samt tillgång till beräkningskapacitet.

Eftersom mark och el är begränsade resurser måste kommunen också kunna prioritera mellan olika etableringar.

– Det finns inte så många platser kvar med god tillgång till energi. Därför måste vi ha en strategi och vara överens om vad vi vill.

Suveränitet möter totalförsvar

Frågan om digital suveränitet har samtidigt fått större tyngd.

Olivia Åsberg ser en tydlig utveckling där företag vill få bättre kontroll över sin information och minska osäkerheten om var den lagras och vem som kontrollerar infrastrukturen.

Utvecklingen drivs inte enbart av AI. Cybersäkerhet, totalförsvar och behovet av robust digital infrastruktur har också blivit viktigare för regionen.

– Frågorna om suveränitet blir väldigt konkreta. Företag funderar på hur de ska hantera sin information och hur vi kan främja lösningar som är öppna, säkra och europeiska.

Samtidigt efterlyser hon tydligare nationell samordning. Även större kommuner kan bli ensamma i beslut om energikrävande etableringar och digital infrastruktur som får konsekvenser långt utanför den egna kommungränsen.

– Man sitter lokalt och navigerar i frågor som kan påverka både Sverige och Europa.

”Sök upp någon som är olik dig”

Marcus Mattebys främsta råd till andra kommunala it-chefer är att släppa tanken på att den egna organisationen ska klara hela omställningen själv.

– Ge upp tanken på att du kommer att klara det här på egen hand. Sök upp någon som är olik dig eller din organisation. Är du liten, sök en stor – och tvärtom.

Olivia Åsberg vill också se ett närmare samarbete mellan kommunernas it-, näringslivs- och utvecklingsfunktioner.

– Det finns mycket att vinna på det samarbetet. Startupbolag och mindre företag vill ofta bidra, men de behöver bli involverade.

Marcus Matteby ser samma behov på nationell och europeisk nivå. Under besöket i Bryssel diskuterades även möjligheten till ett närmare nordiskt samarbete.

– Jag tror inte heller att Sverige kommer att klara det här på egen hand. Vi behöver bli starkare tillsammans i Europa.