Inga produkter i varukorgen.
Videokonferens 3.0: liberté, égalité, fraternité!
Samtidigt som företagens videokonferenser är inriktade på intern och isolerad kommunikation har teknikutvecklingen, med fenomen som consumerization och byod, skapat nya krav på gränslöshet och nåbarhet. Denna krock får konsekvenser för videokonferenserna. Spelplanen ändras, och därmed även kraven på it-chefen. Men först en tillbakablick.
Om man är vän med generaliseringar kan man säga att den ursprungliga videokonferensen för företag (hjälpligt) uppfyllde uppgiften att knyta ihop punkt a och b med bild och ljud. Därefter kom tekniken som de flesta använder i dag, följaktligen videokonferens 2.0. För några år sedan skrev jag i denna tidning om dess hd-bild, kristallklara ljud, och citerade undersökningar som visade de ekonomiska vinsterna med minskat resande. Och hade inte nya beteenden kommit in och vänt tekniktillvaron upp och ner hade förmodligen denna generation videokonferens lämnats orörd ett antal år till.
Sedan jag skrev om videokonferenser senast har två it-relativt gamla trender accelererat: consumerization och byod. Konsumentinriktade produkter och it färdas med rekordfart från vardagsrumssoffan till kontorslandskapet. När medarbetarna skajpar med vänner på andra sidan jorden, eller använder Googles Hangout-tjänst till föräldramötet, så innebär det förändrade användarbeteenden. Och i förlängningen påverkas även it-chefen, då dessa beteenden slutligen blir krav på det egna företaget. Och om de båda trenderna byod (device) och consumerization (konsumentinriktad it till företag) är starka var för sig, blir de ännu starkare när de kombineras. Som i fallet med videokonferens 3.0.
Den nya spelplanen, där privata influenser driver it-utvecklingen på företagen, innebär också ett nytt sätt att se på kommunikation. Den gamla inifrån och ut-filosofin från utvecklingen av den nuvarande videokonferensen, ersätts istället av ett utifrån och in-tänkande. För det är inte bara inifrån företaget som beteenden förändrats, utan även utifrån. Hos kunden. Givet dessa förändringar blir en fråga till it-chefen ofrånkomlig. Vad kan vi göra för att kunden skall kunna nå oss på det sätt som denna vill – och vice versa?
Det är utifrån denna kontext som videokonferens 3.0 växt fram. Den behåller fördelarna från tidigare generationer, men adderar ett mervärde i all anspråkslöshet: frihet. Nedan är några exempel.
• Användarna kan använda videokonferensen oavsett vilken klient de använder (till skillnad mot om man använder Skype och Hangout, där deltagarna måste använda samma klient).
• När dagens videokonferenser använder videorum, är morgondagens generation device- och platsneutral. Datorplattor, smartphones och laptops kan kommunicera med varandra – och självklart även med videorum.
Lägg därtill en ekonomisk frihet – investeringarnas tid är nämligen över. De dyra hårdvaruinköpen är redan gjorda, det viktiga i den nya generationens videokonferenser är istället att integrera befintliga videokonferenser.
Denna förändrade spelplan innebär självklart utmaningar för it-chefen, men oavsett detta är möjligheterna så mycket större. Frihet – liberté – som vi redan nämnt, är en sådan. Att alla användare behandlas jämställt – egalité – oavsett vilken videokonferens de använder är ytterligare en. Detta gör att banden mellan företag och intressenter stärks, med fraternité som resultat.
Den franska revolutionens slagord har därmed blivit videokonferensanvändarens. Och det är först nu vi kan uppfylla dem.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
