Inga produkter i varukorgen.
Bristen på frekvenser snedvrider marknaden
Under hösten 2011 presenterades den Digitala agendan för Sverige som sätter de övergripande it-målen de kommande åren. För att nå en del av målen krävs att fler frekvensband frigörs för mobilt bredband och inom hela EU arbetas det febrilt med att hitta mer utrymme för de kommande årens växande behov av mobiltelefoni och mobilt bredband. Målsättningen är att frigöra fler frekvenser för mobiloperatörer samtidigt som drivkrafter för att utöka frekvensband för annan datatrafik lyser med sin frånvaro. Denna inriktning kan leda till problem då en utökning av bland annat fria frekvenser kommer att vara viktig för förestående bredbandsutbyggnad, för den förväntade ökningen av m2m och som avlastning för de trafikbelastade mobilnäten.
2011 lärde vi oss att mobilnäten är överhettade och måste lastbalanseras. Fler frekvenser till mobilnäten är ett alternativ som drar in stora summor till statskassan samtidigt som nya frekvenser utgör en betydande kostnad för operatörerna. Ett attraktivt alternativ är därför att använda fria frekvensband, något som möjliggörs med ny teknik.
Standarden 802.11u, som presenterades för snart ett år sedan, innebär att mobilt bredband kan lastbalanseras med hjälp av trådlösa nätverk. Tack vare 802.11u ges möjlighet till roaming mellan accesspunkter och uppkoppling till trådlösa nätverk utan separat inloggning.
Lastbalanseringen är nödvändig i sig, men vad händer när de fria frekvenserna blir nedlastade av ökande trafik? Redan i dag är frekvensbandet 2,4 GHz överlastat med wifi-nätverk och bluetooth som samsas med trådlösa konsumentlösningar, i flerbostadshus är ofta problemen påtagliga med sämre överföringshastigheter som följd, något som går stick i stäv med ambitionen i den Digitala agendan.
Internet of things, maskinernas internet eller kort och gott m2m, förväntas öka mycket kraftigt inom de kommande tio åren (det finns många bud, vissa säger 12 miljarder uppkopplade maskiner 2020, Ericsson spår 50 miljarder). Även om en stor del av uppkopplingarna kommer att hanteras av mobilnäten behövs kommunikationsalternativ. I applikationer där latens, säkerhet och tillgänglighet är kritiska behövs alternativ. Idag finns ett begränsat frekvensutrymme att tillgå för den som söker uppkoppling av maskiner via radio. En övergripande strategi för m2m skulle platsa i såväl den Digitala agendan som inom EUs arbete att stärka europas konkurrenskraft, särskilt med tanke på den starka tillväxt som förespås.
I USA finns det delstater där mindre bredbandsaktörer står för 30 – 40 procent av bredbandsuppkopplingarna, i EU ställer vi istället en stor tilltro till att mobiloperatörerna uppgraderar basstationer och ökar kapaciteten. Fler fria frekvensband skulle troligen främja konkurrensen genom att erbjuda alternativ till mobilt bredband via 3g och 4g samtidigt som dessa tekniker i framtiden behöver trådlösa nätverk för lastbalansering. Det är dags att hitta fler fria frekvensband för kommande expansion av trådlösa nätverk, genom detta kan vi uppnå en bättre balans i den trådlösa datatrafiken i framtiden. Fler fria frekvenser kommer också att behövas för att nå målen i den Digitala agendan för Sverige. Trådlösa nätverk är en förutsättning för såväl hushåll som kommuner och industri och de behövs för att vi som land ska uppnå ett balanserat utbud av tjänster för trådlös datakommunikation. Dessutom är vi i stort behov av att m2m och Internet of things tar plats i kommande kommunikationsstrategier och frekvensplaner.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
