Christian Landgren: ”Vi vill skapa värde, göra gott och ha kul”

Skapar värde och har kul

Lek och allvar går hand i hand – och det är ingen slump.

– Iteam har tre värderingar som genomsyrar allt vi jobbar med. Det är att skapa värde, göra något bra och ha kul, säger han.

– Och skapa värde handlar inte om att skicka fakturor, utan om värdet för användarna och samhället, lägger han till.

Vi befinner oss i Iteams och Bergets delade kontor. En mysig lägenhet i ett 1700-talshus i Götgatsbacken på Söder i Stockholm, inredd med retroklassiker och pop-konst. På byrån står en svart Darth Vader-skulptur.

På väggen hänger en hjort. Christian matchar miljön med keps och t-shirt med Beatles Abbey Road-omslag. Han bjuder på kaffe utan mjölk i udda koppar.

–  Efter pandemin, då vi flyttade hit, har det känts extra viktigt att ha ett hemtrevligt kontor, där man vill vara, konstaterar han. 

Berget växer

Men snart går flyttlasset igen. Berget växer och behöver plats. Suveränitet och AI engagerar både kunder och kapital.

– Vi har precis tagit in pengar och rekryterar för fullt, så vi ska flytta till egna lokaler, säger Christian Landgren, som är starkt engagerad i det nya bolaget.

Christian Landgrens tid är nu. Han syns och hörs i poddar, intervjuer och debatter, inte bara i techsfären utan också i politiska sammanhang, som opinionsbildare inom digitalisering, AI och hållbarhet.

Samhällsintresset har funnits med länge, men tilltog när han fick barn och vid tiden runt flyktingvågen 2015. 

– Då kände jag: vad är det som händer i världen, och vad kan jag göra? Det ledde mig in i projekt där jag både kan göra nytta och försörja mig. Jag tror inte på att jobba med till exempel casionspel och kompensera genom att skippa flyget. Det är mer effektivt att integrera hållbarhet i arbetet.

Vad tycker du om världen 2026 då?

– Det är helt fruktansvärt när man ser vad som pågår och hur folk slutar lyssna och engagera sig. Jag tror det är livsfarligt.

Började med skolplattfomen

För många blev han ett namn med Öppna skolplattformen, när han som frustrerad förälder utmanade Stockholms stads dysfunktionella miljardbygge med en egen lösning byggd på öppen källkod.

– Det bottnade i ett privat intresse av att få reda på vad som hände i skolan under pandemin, när vi var hänvisade till stadens plattform.

Senare kom Klimatkollen, som granskar företags klimatdata med hjälp av AI, och Mandatkollen för att se hur bottar påverkade valet 2016. Bland annat.

Nu handlar det mesta om AI och digital suveränitet. Berget AI har på kort tid blivit en av de tydligaste rösterna för svensk och europeisk datarådighet. En av vår tids stora ödesfrågor, enligt Christian Landgren.

Namnet talar för sig självt: Berget. I motsats till molnet.

– Molnet finns ju egentligen inte heller, utan är ett abstrakt begrepp för att slippa tänka på hårdvara och ansvar. Nu har pendeln svängt mot kontroll, säkerhet och suveränitet – man vill veta var data ligger.

Den överblivna servern blev ett berg

Projektet föddes med ovanligt lekfulla förtecken “utanför boxen”.  Det började med en överbliven server i ett förråd efter kontorsflytten. 

– Vi funderade på att slänga den, men jag tänkte att det var onödigt och att den kanske kunde bli basen för något nytt. Så jag började testa AI-modeller och framför allt orkestrering och Kubernetes och det blev Berget, berättar han.

Sådan är historien om hans liv: testa, bygga, göra något viktigt och roligt. När det gäller datorer är han självlärd – och det började riktigt tidigt.

– Jag har hållit på nästan hela mitt liv med datorer och det är fortfarande min största hobby, säger han.

Började som 8-åring

Det var när Christians pappa, som arbetade på Televerket på 1980-talet, fick hem en tidig IBM-PC som intresset tog fart. Den avancerade maskinen installerades av ett helt team i ett rum uppe på vinden i Bromma-villan. Åttaårige Christian smög upp och började labba. 

– Jag älskade Lego och insåg att data också var byggstenar. Snart kunde jag mer än pappa som använde datorn till budgetark.

Unge Christian byggde spelvärldar med rutor och cirklar som gick att styra på en skärm, men i fantasin var det poliser och bovar. Fascinationen var total.

Sitt första företag startade han med tre klasskamrater på gymnasiet, kring en vidareutveckling av tidens nymodighet “nummerpresentatören”, som gjorde att det gick att se namnet på den som ringde. 

– Vi byggde en liten enhet där man kopplade ihop datorn med telefonen och lade till en databas och en applikation, som en tidig variant av CRM.

Lösningen såldes till Telia och flera telekombolag, vilket blev en bra grundplåt för vidare experiment inom internet och programmering.

– Dessutom blev det en stor snackis på våra föräldrars fester, berättar Christian.

Många ville få hjälp att komma igång med internet, som då var nytt, och Christians bolag hjälpte till. Parallellt började de experimentera med applikationsutveckling. 

Då och där föddes Iteam. 1995, samma år som webben.  

Paralleller till internets barndom

Christian Landgren ser tydliga paralleller mellan internets barndom och dagens AI-boom. Det är samma typ av fascination över de små sakerna som kan verka betydelselösa, men som kan få stora konsekvenser i förlängningen. 

– Som videomöten och bildtelefoner, det var som science fiction, men vi förstod hur maffigt det skulle bli. Även om allt man kunde titta på då var en kaffebryggare i Silicon Valley …

På samma sätt inser de flesta att AI kommer revolutionera hur vi lever och driver bolag, men att vi fortfarande befinner oss i början.

Jämfört med 1990-talet finns dock en avgörande skillnad.

Då fanns en tydlig politisk vision om att tekniken skulle bygga ett bättre samhälle och ett Ericsson som gick i täten. Sverige var en technation. Det är vi fortfarande med alla ”unicorns” och storbolag. Men med Iphone, molnet och sociala medier har kontrollen förskjutits och hamnat i USA.

Christian är framtidsoptimist och drivs av nyfikenhet och passion för tekniken. Men ett stort orosmoment är det ensidiga beroendet av USA.

– Vi har blivit väldigt beroende av amerikansk tech. Om vi fortsätter så med AI får det stora konsekvenser, säger han.

För honom är det inte bara en teknisk förskjutning, utan en geopolitisk, ekonomisk och kulturell.

–  Många pratar om AI som en datasäkerhetsfråga, att man ska vara rädd för att Donald Trump ska läsa ens mejl. Men jag är framför allt orolig för ekonomin, jobben och beroendet. Att vi fastnar i ett läge där hela samhället byggs upp på ett sätt som vi inte kan kontrollera.

En annan oro gäller datamodellernas träning och preferenser. Vilka kulturella värderingar som kan finnas inbyggda när vi skriver texter, summerar möten och fattar beslut med hjälp av AI om den är amerikansk eller kinesisk.

– Det handlar inte bara om vad vi konsumerar, utan vad vi bygger in i vår infrastruktur och hur vi styr vår demokrati.

Därför behöver vi bygga upp en egen rådighet och AI-förmåga i Europa.

Frigör oss från amerikanska moln

Och det för oss tillbaka till Berget AI 2026, företaget som började med en överbliven server. Det har nu funnits i tre år och på senare tid kommit upp i tempo med bredare ansats och nya tillämpningar.

Grundidén är enkel: europeiska företag ska kunna använda avancerad AI utan att vara beroende av amerikanska molnplattformar.

Tekniskt liknar tjänsten OpenAI:s eller Anthropics API:er. Skillnaden ligger i kontrollen, att kunderna vet var data finns och vem som äger infrastrukturen. Berget kontrollerar servrarna, GPU-korten, mjukvaran och AI-tjänsterna.

– Vi äger hela stacken mot kunden och ingen data skickas ut från våra rack, säger Christian Landgren.

Berget bygger däremot inga datahallar, utan samarbetar med nordiska datacenterleverantörer – självklart miljöcertifierade.

De senaste lanseringarna markerar en förflyttning uppåt i värdekedjan mot färdiga, mer användarnära produkter. Den mest profilerade satsningen är Berget Code, som kom i maj. Det är en AI-assistent för ”agentisk kodning” byggd på open source. Ett svenskt alternativ till Claude Code, Codex och Cursor.

Känner du dig som utvecklare aldrig hotad av AI?

– Nej, snarare tvärtom. En stor frustration jag känt tidigare har varit att jag haft många idéer men inte hunnit genomföra dem. Med AI kan jag både lära mig snabbare och få hjälp att skriva kod, vilket gör att jag kan realisera fler idéer.

– Det handlar också om hur man ser på sin roll. Om man identifierar mig för mycket med sina verktyg – att jag är ‘den som skriver kod’ – kan man uppleva hot. Men om man ser sig som någon som bygger lösningar och utvecklar verksamheter blir AI snarare ett nytt verktyg som förstärker det man gör.

Christian säger att han närmast ser jobbet som en hobby, där det privata och yrkesmässiga glider in i varandra.

I familjen har han sett hur AI förändrar både lärande och skapande, på gott och ont. Hans 14-årige son har stort nytta av AI-verktyg i skolarbetet. Den äldre sonen var tidigt AI-konstnär och kreativ i sitt uttryck, men tappade lusten när tekniken gjorde det möjligt att generera liknande bilder på några sekunder.

Det säger något om hur AI både öppnar nya möjligheter och samtidigt förändrar vad vi upplever som eget skapande.

 Vad lägger du mest tid på när du bygger Berget?

– När man startar gör man allt själv, nu handlar det om att bygga upp ett team och rekrytera så att bolaget får växa. Annars är det allt från programmering till marknadsföring, så otroligt kul hela tiden. Speciellt när det kommer nya grejer att baka in så att vår produkt blir bättre. Eftersom det är open source är det många saker som jackar i varandra. Det är ett kollektivt byggande.

– Det viktiga är inte att man själv sitter på svaret. Utan att man skapar en situation där fler tänker fritt, ibland genom att sänka trösklarna helt. Då kommer ofta de bästa idéerna fram.

För Christian Landgren är det samma drivkraft som alltid: att skapa värde, göra något bra och ha kul på vägen.