Connect19: Kraven man kan ställa på UC 2020

Första talare upp var Fredrik Ljungdell på Ucit. Ett företag som bygger digitala arbetsplatser. Han lyfte fram värdet att våga satsa på digitalisering.

Han tog avstamp i termen united communication och hur operatörerna har påbörjat förflyttningen. Men att det inte hänt särskilt mycket med UC sedan 2017. Men ljusning är nära. Och de stora trenderna är samarbete. Exempelvis Facebook Workplace, Slack, Cisco Spark, Google Hangout chat samt Microsoft Teams. Lösningar som har allt i från samtal och chatt till videokonferenser och dokumentdelning.
Det här är det som enligt Fredrik kommer att vara drivande i effektiviseringen av företag framöver.

Botar var även något som Fredrik tog upp. Och att Slack var de som öppnade upp bot-ekonomin. I Slack finns det tusentals och även Microsoft har numera ett stort utbud.
Och om vi börjar använda dem i UC-sammanhang – så är effektiviseringspotentialen enorm.

Tredje trenden var enligt Fredrik Digital Firstline. Att det första mötet ska vara digitalt. Som exempel lyfte han fram hamburgerkedjan Max som numera har digitaliserat.
Fredrik anser att tjänsten Min Doktor är ett bra exempel på en digital förstalinje. Där tar en bot in information, så att en doktor får allt hen behöver för att ta ett beslut. Effektivt.

Avslutningsvis tyckte Fredrik att dessa krav ska man ha på UC 2020:

– Team Collaboration för hela företaget.
– Digital förstalinje för alla kunder
– Digitala kollegor ”botar” som tar den initiala dialogen i alla kanaler.
– … med telefoni.

”Så skapade vi framtidens arbetsplats”

Nästa person upp på scen var Helena Körberg projektledare för huvudkontoret på Tre.

Hon inledde med att arbetsplatsvisionen började i företagskulturen. Därtill skulle öppenhet, flexibilitet samt plats för möten, interaktion och synergi vara grundbultar i kontorsbygget. Även känslan av att vara en utmanare i telekombranshcen skulle vara tydligt.

Så hur bygger man framtidens arbetsplats? Projektet tog reda på vem som är en ”Trea” och hur ”Treor” upplevs.
Namnsättningen blev ett bevis på detta, varje våning har döpts efter saker ett uppkopplat liv innefattar. Något som lett till att våning 6 heter ”Emojis” och 10 kallas för ”Internetkändisar”.

Vidare berättar Helena att de i projektet utgick från en önkslista som medarbetarna tagit fram. Det skulle vara mer spontanmötning och möjlighet att jobba varierat. Men även mer utrymme för rekreation och avslappning.
Det mynnade ut i fyra miljöer: Individuellt focuserat, Individuellt socialt, Tillsammans fokuserat och Tillsammans socialt.
Så varför gjorde man allt det här? Enligt Helena var det övergripande målet att öka trivseln, produktiviteten och stärka företagskulturen.

För att få medarebetare att känna större tillhörighet har man strukuterart friheten med olika ”startpunkter” där medarbetrare kan inleda sin arbetsdag, samt dedikerade team-ytor och områden.

Ledarskap i en digital värld

Som tredje talar äntrade Pia Stider från Uclarity scenen. Hon talade om hur ledarskap på en digital arbetsplats skiljer sig från den mer traditionella synen på chef och plats.
Det första hon belyste var att många medarbetare förväntar sig att få jobba geografiskt fritt, men många chefer anser att produktiviteten blir sämre.  Och just detta att, man befinner sig i ”olika paradigm” är något av ett problem för chefer. För som ledare måste man förstå förändring. Och förändring är något som var och en måste arbeta med.

Digital förändring är riktigt svårt. Människor gillar tydlighet, men i den digitala världen så luckras begränsningarna upp. Detta är något som många människor upplever som jobbigt. Återigen är det här något som är väldigt påfrestande för chefer.

Därför måste chefer hitta en balans mellan kontroll, krav och behov. Och lära sig hur man ska hantera det.

Ather Gattami från Bitynamics tog tillfället på scen i akt att prata om ai på den digitala arbetsplatsen. Hur ai med maskininlärning själv kan lära sig effektivisering som vi människor kan dra nytta av.

Hans råd för de som vill bli ai-drivna är:

– Ta in rätt kompetens från början. Dessvärre är det få som har detta och ingen kan i dag påstå sig vara ai-expert. MEn se till att prata med rätt person för att förstå ai. Som exempel var Google tvungna att köpa ett företag för att komma åt kompetensen.

– Undersök tillgänglig data och identifiera konkreta use cases

– Räkna och utvärdera ROI-baserat på nyckeltal som minimerar kostander, ökar kvalitet, effektiviserar genom atuomatisering och ökar vinsten.

Gattami var även framåtblickande och under sitt anförande lyfte han fram vad ai kommer att vara i framtiden. Det första den kommer att börja lära sig är kontexter. Därefter lär den börja resonera och bli kognitiv. Sen kommer ai börja kunna överföra sin kunskap till andra ai.
Dock varande han för att ge ai medvetande… då skulle det bli farligt.

Sist ut innan lunch var Arne Vedefors, telechef på Umeå universitet, berättade om hur de lyckats digitalisera sina mobila rutiner. Och hur de genom att automatiska löneavdrag för mobilanvändning utöver tilldelat utrymme – räknar på att spara 500 000 kronor om året

Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se