Inga produkter i varukorgen.
Det behöver it-chefen veta om EU:s tillgänglighetsdirektiv
branschen Den 28 juni började den nya lagen som genomför tillgänglighetsdirektivet att gälla. Techtidningen har pratat med Lisa Larsson Falk på Post- och telestyrelsen om vad reglerna innebär i praktiken – och vad it-chefer behöver göra för att anpassa sig.
Lisa Larsson Falk, Post- och telestyrelsen
Den Europeiska unionens nya tillgänglighetsdirektiv antogs år 2019, år 2022 skulle medlemsländerna införa det i sin nationella lagstiftning och det är först nu under sommaren 2025 som kraven börjar gälla.
Tillgänglighetsdirektivet har två syften. Det ena är att bidra till EU:s inre marknad genom att samma krav ställs på tillgänglighet i produkter och tjänster inom hela unionen.
Det andra syftet är att öka tillgängligheten i produkter och tjänster för alla användare, även de som har någon form av funktionsnedsättning. Detta då det finns över 100 miljoner invånare i EU som har någon form av funktionsnedsättning.
Tillgänglighetsdirektivet genomförs i Sverige genom lagen om vissa produkters och tjänster och tillgänglighet. Den lagen ställer ett antal krav på tillgänglighet i produkter och tjänster som riktas till konsumenter inom ett antal områden.
Områdena som omfattas
Lisa Larsson Falk är samordnare för externa relationer på enheten för tillgänglighetsregler på Post- och telestyrelsen. Hon berättar för Techtidningen vilka företag och organisationer det är som kommer omfattas av direktivet.
– Direktivet och lagen pekar inte ut särskilda aktörer. Men de som erbjuder de tjänster som lagen ställer upp, samt de som tillverkar, importerar eller distribuerar de produkter som lagen ställer upp, omfattas av kraven. Det är mestadels företag inom privat sektor men kan också vara offentlig sektor i den mån de erbjuder produkter eller tjänster som lagen omfattar, till konsumenter, säger Lisa Larsson Falk.
Här nedan listar vi med hjälp av Lisa Larsson Falk de områden som lagen träffar och inom dessa områden omfattas både produkter och tjänster:
- Elektronisk kommunikation
- Bank- och betaltjänster
- E-handelstjänster
- Passagerartransporttjänster
- E-böcker
- Audiovisuell media (tv)
“Lagen gäller nu”
Som de flesta EU-direktiv så är tillgänglighetsdirektivet både omfattande och aningen komplicerat. Enkelt sammanfattat så kan man säga att lagen ställer krav på information om tillgänglighet, tillgängliga gränssnitt och tillgänglig funktionell utformning.
– Det ställs en hel del krav i lagen. Man behöver läsa på om vad som gäller för just ens eget vidkommande. PTS har tagit fram vägledning på området som man finner här:
Introduktion till tillgänglighetsdirektivet | PTS
Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet | PTS
Hur mycket tid har verksamheter på sig att anpassa sig till reglerna?
– Lagen gäller nu. Det finns övergångsregler för vissa omständigheter som man kan läsa om i lagen. Men generellt sett så ska kraven vara uppfyllda nu.
Vilka blir konsekvenserna för de som inte följer direktivet?
– Jag tycker först och främst att det är viktigt att poängtera att PTS vill ha dialog med tillsynsobjekten och vi vill att det ska bli rätt. Fungerar inte samarbetet och aktören inte rättar sig så kan sanktionsavgifter komma i fråga. Men som sagt utgår vi från ett gott samarbete och att alla vill göra rätt. Man kan också påminna sig att en stor konsekvens av att inte följa lagen och direktivet är att man mister hela EU som sin marknad eftersom reglerna gäller i samtliga EU-länder.
Vad behöver den svenska it-chefen veta om direktivet?
– It-chefen behöver få ett helhetsgrepp om lagen och känna till de specifika kraven som ställs på elektronisk kommunikation. Till exempel finns krav på produkter såsom smarttelefoner och datorer, och för tjänster som till exempel telefonsamtal, videosamtalstjänster och chatt. Bland annat finns krav på så kallad realtidstext och totalkonversation. Kunskap är viktigt för att förstå hur man bör gå vidare och i vilken utsträckning man behöver utbilda medarbetare, se över avtal och utveckla sina produkter och tjänster.
