Inga produkter i varukorgen.
Lärdomarna efter Tieto-kraschen
Trots att Tieto var väl rustade för ett haveri blev 1800 stillastående servrar för mycket att hantera. Åtgärdslistan efter utredningen innehåller många förbättringar.
Ett alltför omfattande haveri gjorde att Tieto trots en fungerande incidenthanteringsprocess inte kunde hantera det haveri som inträffade i november 2011. Det var helt enkelt inte dimensionerat för 1800 stillastående servrar, visar den oberoende utredning som genomförts av experter från 4C Strategies och Truesec för att dra lärdomar av händelsen. Bland de drabbade kunderna återfanns exempelvis Apoteket, Svensk Bilprovning, SBAB och Socialstyrelsen.
I sammanfattningen nämns även att det inte rörde sig om något sabotage. Den så kallade driftstörningen berodde på ett hårdvarufel där två minneskretsar i ett datalagringssystem på mycket kort tid slutade att fungera. Det slog i sin tur ut lagringssystemet, något som ledde till ett driftsstopp i 1800 servrar.
Att viktig styrinformation dessutom låg på det drabbade lagringssystemet förlängde återställningstiden.
Separerade system
Utvärderingen pekar på flera positiva styrkor i arbetet, däribland att återställningsarbetet startade direkt och att resursallokeringen i den globala organisationen fungerade väl.
För att förhindra liknande händelser har den felaktiga hårdvaran kopplats bort och de återställda servrarna körs på en ny plattform. Styrinformationen har dessutom placerats i flera separerade system.
Tieto framhåller även vikten av att genomföra regelbundna riskanalyser och övningar för att hantera omfattande driftstörningar, tillsammans med kunder.
Under Sourcingdagarna tidigare i år berättade Tietos kundchef öppenhjärtligt om vikten av att alltid vara beredd på det oundvikliga.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
