Makten över frekvensbanden

Varierande villkor

Tidigare har alltid licenser delats ut i form av skönhetstävlingar. PTS har fått kritik för sättet att hantera utdelningen av radiofrekvenser, eftersom operatörerna har fått varierande villkor.

– Om skönhetstävlingar ska användas måste man ta ställning till från gång till gång, men då skriver man villkoren utifrån operatörernas löften och det kan se olika ut, säger hon.

Ti: Har inte PTS något ansvar för att villkoren ska bli rättvisa?

– Ja det kan man tycka, men har man en skönhetstävling ska den som har den bästa lösningen och erbjudandet få licensen. Idag har vi möjligheten att tilldela licenser med auktion och det instrumentet hade vi inte förut.

Fria frekvensband

Enligt den brittiska motsvarigheten till PTS, Ofcom, ökar både investeringar och utveckling inom trådlös kommunikation om marknaden får bestämma över radiofrekvenserna. Tanken är att den som har licenstillståndet kan använda frekvensen hur som helst, så länge det inte stör andra frekvensband. I och med det blir det också lättare att sälja och köpa licenser. Ofcom har redan beslutat att liberalisera ett antal frekvensband, bland annat för trådlöst bredband.

Marianne Treschow berättar att diskussioner förs på europeisk nivå om en harmonisering av hur frekvensbanden ska hanteras och att PTS följer Ofcoms arbete.

– Ofcom ligger i framkanten när det gäller liberalisering av frekvensbanden. Det är en intressant tanke att man skulle liberalisera så mycket som möjligt, men där är inte Sverige idag. Det som är viktigt med våra licenser är att de är teknikneutrala. Att inte går in och styra på detaljnivå främjar ny teknik.

Ti: I Norge tog utdelningen av en glesbygdslicens några månader, varför har det tagit ett och ett halvt år i Sverige?

– Vi har behövt ta ställning till vilket sätt man ska dela ut licensen och vilka villkor som ska gälla. Det måste inte alltid ta så lång tid men i detta fall har det dessvärre gjort det.

Ti: Är PTS för byråkratiskt? För många anställda?

– Nej! Vi behöver lyssna in på olika grupper och ha en bra dialog. Vi har ett regelsystem att arbeta efter. Vi har inte för många anställda.

Ti: Hur kommer PTS att agera när det gäller den försenade 3g-utbyggnaden?

– Jag tycker att det är oerhört viktigt att 3g-utbyggnaden ska bli färdig, alla konsumenter i hela Sveriges ska få säkra och bra kommunikationer. Sannolikt kommer vi med ett föreläggande om vite nu under våren när det är tydligt att man inte byggt ut tillräckligt.

Ti: Varför har det tagit så lång tid att tvinga operatörerna till samlokalisering av masterna?

– Det är ett uppenbart problem och att regeringen nu gör en snabbutredning tycker vi är utomordentligt bra, vi har påpekat att våra möjligheter att påverka är för små.

Ti: Varför behövs PTS som regulator på marknaden?

– Har man spelregler och visar vad som gäller blir det bättre för konsumenterna. Ett exempel är Nya Zeeland som återinförde reglering eftersom konsumenterna inte fick bra priser och bra teletjänster när marknadens släpptes fri.

Ti: Många hävdar att konkurrenslagstiftningen räcker, vad säger du om det?

– Nej, bägge lagstiftningarna behövs. Vi agerar innan någonting sker och konkurrenslagstiftningen ser hur det blev på marknaden och därför kompletterar vi varandra.

Ti: Hur tycker du att den nya lagen om elektronisk kommunikation fungerar?

– Jag tycker att det är en alldeles utmärkt lag. Det är en stor fördel att lagstiftningen sker på europeisk nivå för att få en fri rörlighet på både tjänster och produkter.

Ti: Men har inte lagen hittills mest orsakat kostnader och överklaganden?

– Att den orsakar kostnader i samband med överklaganden är inte bra. Alla beslut kan överklagas i flera instanser och det är besvärande att det tar så lång tid. Vi har påpekat det för regeringen, men när vi ingriper på marknaden kan det vara börspåverkande och då måste man pröva om besluten gäller.

Ti: Har PTS för lite att säga till om?

– PTS har rätt mycket att säga till om. Det kan uppstå situationer när vi inte kan agera enligt lagen och då kan vi föreslå en lagändring till regeringen, men med den nya lagen har vi fått en större möjlighet att agera. I framtiden tror jag att man kommer att veta vilka regler som gäller och inte behöva överklaga samma sak flera gånger.

Ti: Du pratar om att PTS har konsumenterna i fokus. Konsumentverket kritiserar PTS i en rapport och menar att det är företagens intresse som styr och konsumenternas intresse som glöms bort. Vad anser du om det?

– PTS, Konkurrensverket och Konsumentverket har alla konsumenten i fokus men skilda sätt att arbeta. Jag har tagit del av den rapporten och i den dialogen har vi samsyn. Får man kritik så måste man ta till sig den och ta reda på hur den uppstår.

Ti: Om PTS har konsumenten i fokus, borde det inte synas mer? Exempelvis genom mindre krångliga abonnemang och kreditgränser för operatörer.

– Om konsumenterna upplever att det är snårigt måste man ta det på allvar och göra det mindre snårigt.

Ti: Konkurrensen har ökat trots allt. Till vilken del tror du att det beror på lagstiftningen och till vilken del tror du att det beror på teknikutvecklingen?

– Konkurrensen börjar med att det finns kombination av både det ena och det andra. Det vi gör är bra för slutanvändaren, teknikutvecklingen och andra konkurrensmedel är också bra. Teknikutvecklingen gör att konsumenterna tycker att de får en bra produkt när de köper den.

Ti: När ser du ett slut på regleringen?

– Nu sätter vi reglerna och vi gör ingripande beslut. Jag ser att vi kommer slippa ingripa i framtiden men en regleringsmyndighet behöver vi en lång tid framöver. Jag brukar likna det med att sätta upp ett räcke framför ett stup. Om inget händer på åtta år, då säger ingen att vi ska ta bort räcket. För att hålla oss på vägen behöver vi ett regelsystem.

Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se