Osäkerhet kring slopade riktnummer

Fåtal riktnummerkramare

Myndigheten föreslår två olika alternativ. Det första är att helt avskaffa riktnumren, så att folk kan ta med sig sitt fasta telefonnummer när de flyttar utanför riktnummerområdet. Det andra att ta bort skillnaden mellan fasta och mobila nummer. Det innebär att man får flytta telefonnummer mellan fasta och mobila telefonabonnemang.

Båda förändringarna förutsätter att man måste börja slå hela numret, inklusive den del som varit riktnumret, även vid fast telefoni. Samtidigt skapas möjligheter att använda fler korta nummer. För att ta reda på allmänhetens inställning till detta har Göran Hedström, konsult på A-focus, genomfört en undersökning för PTS räkning.

– En majoritet ser det inte som negativt om riktnumren skulle avskaffas. Unga människor tycker att det är meningslöst att hålla på och fixa med det fasta telefoninätet över huvud taget – lägg ner eländet! Seniorer skulle man kanske gissa tillhör dem som är störst motståndare till att avskaffa de geografiska riktnumren, men så är det inte heller. De riktiga riktnummerkramarna finns i åldern 40 plus, berättar han.

Knivigt med pris och nödsamtal

Samtidigt finns några frågetecken. Ur användarperspektiv anses en av de viktigaste parametrarna i en telefoninummerplan vara den som ger en vägledning om avgiften för ett samtal.

– Det upplevs bland annat viktigt att kunna särskilja ett geografiskt nummer och ett mobilnummer så länge skillnaden i samtalsavgiften är stor, förklarar Göran Hedström.

I sin förstudie poängterar PTS att konkurrensen på mobiltelefonimarknaden har ökat, vilket innebär att samtalsavgifterna pressas och närmar sig de samtalsavgifter som gäller för geografiska telefonnummer. Men fortfarande är de – liksom samtalsavgifter till andra länder, samtal via satellittjänst, och betalsamtalstjänster – högre än vanliga samtal och det är därför viktigt för användarna att kunna få en indikation på att dessa samtal har en högre samtalsavgift. Frågan är hur detta ska kunna göras i praktiken om alla nummer ser likadana ut?

Andra aspekter som väcker osäkerhet är hur framtida nummer ska relateras till kraven på att kunna ringa nödsamtal och samtidigt tillhandahålla geografisk information.

Kostsam förändring

Som ett led i översynen av nummerplanen har PTS också låtit genomföra en studie om vad förändringarna, inklusive kravet att slå hela numret och möjligheterna för fler korta nummer, skulle kosta operatörer, företag, myndigheter och privatpersoner. Prislappen? Cirka 600 miljoner kronor. Den största ekonomiska bördan spås hamna hos operatörerna, då förändringarna kräver ändringar i tekniska system samt information till kunder. Exakt hur det kommer att påverka företag framkommer inte, men några direkta merkostnader för privatpersoner tror man inte på.

För att få ytterligare kött på benen har PTS dessutom frågat andra länder såsom bland annat Danmark, Norge, Schweiz, Tyskland och Storbritannien om deras erfarenheter av att förändra sina nummerplaner. Här uppger man sig ha stött på problem i samband med hemliga nummer och nummer som programmerats till exempelvis larmsystem och modem. Andra exempel är de fall då nummerlängden behövt ändras i operatörernas driftstödsystem och telefonstationer, samt i samband med identifiering av A-nummer under parallellkopplingstiden. Inget av de tillfrågade länderna har dock blandat fasta och mobila nummer.

PTS kommer nu att fortsätta dialogen med branschen för att under året fastställa hur man ska gå vidare. Om något beslut fattas i år är ännu osäkert och efter att ett beslut tagits så spår man att det kommer att ta ytterligare cirka 5–10 år innan några förändringar är genomförda.

Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se