I december 2016 lanserade regeringen ”Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi”. Och sedan dess har PTS årligen sammanställt hur väl utbyggnadstakten svarar upp mot målet. I fjol 2020 var det halvtid och delmålet där var att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.
PTS: Fler får tillgång – men bredbandsmålet har missats
Bredband Bredandsutbyggnaden fortgår – men inte tillräckligt snabbt. När PTS sammanställt hur utvecklingen mot bredbandsmålet gått är en sak tydlig. Vi nådde inte hela vägen fram.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
När myndigheten nu presenterar sin rapport är det under rubriken: ”Allt fler kan ansluta sig till snabba bredbandsnät”. Och visst den stämmer. I den mätning som PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning genomförde i oktober 2020 så framgår det att visst har 95 procent möjlighet att ansluta till bredband som medger 1 Gbit/s – däremot så missas målet om att så stor andel ska ha anslutit. Endast 86 procent har de fakta ett snabbt bredband.

Landsbygden stor förlorare
Vid en ytlig besiktning kanske det här inte låter så farligt, men om man djupdyker i rapporten framkommer en enrom klyfta, Landsbygden har verkligen hamnat på efterkälken och när man tittar hur stor andel som har snabbt bredband är den nere på 55 procent.
– Post- och telestyrelsens rapport är klar och tydlig – landsbygden är den stora förloraren när Sverige digitaliseras. Här saknar en stor andel de förutsättningar som våra städer länge haft. Det är ett nederlag, som påverkar inte bara hushållen utan även företagen. När kontoret flyttat till hemmen är it-chefer mer än någonsin beroende av hushållens uppkoppling – och den är bristfällig på landsbygden, säger Fredrik Borg, chef för konsumentaffären på IP-Only, i en kommentar till Telekom idag.
Just det här, att det blir ett digitalt A- och B-lag har flera aktörer uttryckt oro för tidigare. Detta eftersom det påverkar möjligheterna enormt mycket. Fredrik Borg menar att om det inte var tydligt innan – så är vikten av god uppkoppling än tydligare nu under pandemin.
– Vi behöver se på bredbandet för vad det är i dag, inte hur det var för fem eller tio år sedan. I dag är det grunden för samhällsservice, näringslivstillväxt, flexibelt arbetsliv och ytterst livskvalitet. Det är infrastruktur lika viktig som motorvägar och sjöfart för många.
Mer stöd behövs
Ett problem som hindrar utbyggnaden enligt branschen är att i takt med att det blir allt glesare mellan husen – så krävs det mer stöd från regeringen för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att bygga.
– När Post- och telestyrelsen säger att behovet av stödmedel är 22 miljarder och regeringens svar är 2,8 så finns det saker att diskutera, tycker vi. Detta tyder på en ålderdomlig syn på bredband som infrastruktur, säger Fredrik Borg.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se