Inga produkter i varukorgen.
PTS synar brittisk modell
Regleringen runt accessnätet för bredband har kört fast. Det behövs nya grepp för att komma åt Telias sätt att utnyttja sin ställning.
Post- och telestyrelsen har startat ett högt prioriterat projekt, som ska mynna ut i ett förslag till Näringsdepartementet. Den brittiska modellen granskas ingående.
De alternativa operatörerna har högljutt påpekat det under en längre tid: Den telereglering som ska säkerställa att alla får tillgång till Teliasoneras metallbaserade accessnät för bredbandstjänster fungerar inte som förväntat.
– Operatörerna upplever att de blir diskriminerade av Telia, att de ger bättre villkor till sin egen slutkundsorganisation än till de alternativa operatörerna. Som en vertikalt integrerad operatör har Telia ett informationsövertag som kan utnyttjas på ett sätt som är skadligt för konkurrensen, säger Mattias Viklund, handläggare på PTS marknadsavdelning.
Eller som Telenors Sverige-vd Johan Lindgren uttrycker det:
– Vi måste vara Telias i särklass största kund i Sverige. Ändå behandlas vi som råttor och möss. Det är ett ganska underligt förhållande.
Ont om tid
Resultatet av dagens regleringsmodell är att PTS hela tiden ligger ett steg efter. Först fattar myndigheten beslut om reglering, därefter utövar man tillsyn. Men besluten överklagas nästan rutinmässigt av Teliasonera, med långdragna processer som följd.
Beslutet om så kallat bitströmstillträde, som anses mycket viktigt för att konkurrerande bredbandsoperatörer ska kunna ta in nya kunder, är ett sådant exempel. Där är det senaste budet att Teliasonera i Regeringsrätten beviljas prövningstillstånd med inhibition, vilket innebär att regleringsbeslutet inte kan tillämpas under perioden.
Och tiden rinner iväg. Om ett par år är det antagligen för sent att göra något åt saken. Då har marknadsandelarna för dsl-anslutningar redan etablerats.
Därför har PTS satt ner foten och dragit igång ett högprioriterat och strategiskt avgörande projekt, ”Bredbandsstrategi för Sverige”. Det går ut på att ta fram underlag på tre områden: Tillgängligheten till bredband, öppna nät på icke-diskriminerande villkor och den fråga som vi sätter särskilt fokus på här – en modell för likabehandling vid tillträde till Teliasoneras accessnät.
Tar initiativet
Poängen är att PTS vill återta initiativet. Det är myndigheten som ska sitta i förarsätet, inte Teliasonera.
PTS tittar främst på tre möjligheter och kombinationer av dessa. Den första är att förstärka den verktygslåda som myndigheten arbetar med i dag. Den andra är en så kallad funktionell delning, som isolerar Teliasoneras accessnät i en separat enhet. Slutligen utvärderas en strukturell delning, vilket kan innebära att Teliasonera inte längre får äga accessnätet.
– Vi kommer i projektet att göra en rättslig analys beträffande genomförbarheten av olika modeller, säger Mattias Viklund.
En funktionell eller strukturell delning kräver sannolikt politiska beslut. Men EU-kommissionens pågående arbete kan ge nya förutsättningar för en funktionell delning.
PTS har regelbundna kontakter med Näringsdepartementet under arbetet och ett förslag till beslut ska ligga klart i mars 2007. Det återstår att se vad den planerade utförsäljningen av statens ägande i Teliasonera betyder i sammanhanget?
Brittisk förebild
En utförsäljning av accessnätet ser inte ut att vara ett troligt alternativ i dagsläget. Independent Regulators Group, där PTS ingår, har i ett remissvar på förslaget till nytt EU-ramverk slagit fast att en sådan åtgärd skulle vara för stark.
Istället ligger mest fokus på funktionell delning. Den främsta förebilden är Storbritannien, där telemyndigheten Ofcom i samförstånd med British Telecom redan har genomfört en sådan nyordning.
– De brittiska problemen runt tillträdet till accessnätet liknar det vi upplever här i Sverige. Skillnaden är att Ofcom via särskild lagstiftning kunde hota BT med en strukturell separation, säger Mattias Viklund.
(Se länkade artiklar om Openreach och modellen för funktionell delning i Storbritannien.)
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
