Inga produkter i varukorgen.
Stora it-haverier, går de att undvika?
Vi ser – dessbättre mycket sällan – riktiga blackouts i it-system, men när det sker kan många organisationer beröras samtidigt eller tusentals mejlanvändare bli utan kontakt i dagar. Felen kan vara komplicerade, svåra att hitta och ta tid att åtgärda.
Vid Sourcingdagarna i februari hölls en paneldiskussion på temat: ”Stora it-haverier – vad kan vi lära oss och går det att undvika dem?”. Bakgrunden till diskussionen är att en mängd it-incidenter av omfattande karaktär ägt rum under 2011. Några exempel på tidningsrubriker från 2011:
It-haveri försenar SAS-flyg
Ett stort haveri drabbade i januari alla SAS stationer, även de interkontinentala. Alla incheckningar hanterades manuellt tills systemproblemen var lösta. ”Något liknande har inte hänt här på flera år”, säger cio:n. (2011-06-05 12:00- IDG.se)
Tieto om it-haverierna: Allting hänger på hur vi hanterar det
Tieto drabbades den 25 november av ett stort haveri som sänkte ett 50-tal av företagets kunder. Bland annat drabbades Bilprovningen och SBAB. Även Apoteket hade stora problem med att skriva ut recept. Dessutom försenades övergången till ett nytt system, något som satte Apoteket i ett tufft läge. (2011-12-27, Dagens Opinion)
Diskussionen under Sourcingdagarna 2012 inleddes av Nils Boghammar, Tieto, med en återblick och åtföljdes av en analys samt erfarenheter från driftstoppet i november 2011. Diskussionen handlade sedan om frågor som: Vad är det som gör konsekvenserna så omfattande? Har sourcingprocessens riskanalys varit tillfredsställande? Kan man gardera sig med reservsystem? Hur har molntjänsterna säkrat sig mot ”värsta”-scenarier? Bör vi skriva annorlunda avtal? Svaren på dessa frågor handlade till viss del om att både kunder och leverantörer måste förbättra säkerhetsarbetet och träna katastrofhantering.
En annan konklusion är att antalet it-störningar är direkt proportionella mot graden av ”it-isering”. Det vill säga att ju mer samhället använder sig av it desto fler it-störningar kan man räkna med.
Går det att ändra på detta faktum?
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
