Sveriges halvledardröm fastnar i labbet: ”Vi saknar en samlad teknikpolitik”

– Vi lyckas inte riktigt överföra nya resultat i industrialisering. Det startas bolag i de starka forskningsmiljöerna vi har, men det är någonting i uppskalningen som inte fungerar, säger han till Techtidningen.

Enligt honom handlar problemet inte främst om bristande akademisk spets. I stället pekar han på kortsiktig finansiering, kapitalbrist i kritiska skeden, svaga strukturer för uppskalning och en fragmenterad teknikpolitik.

– Vi saknar en samlad teknikpolitik i Sverige som kan vara någon sorts grund för att göra prioriteringar och satsningar på längre sikt, säger Stefan Bengtsson.

”Många går utomlands för kapital”

Halvledare är en grundläggande teknik för bland annat AI, elektrifiering, försvar, telekom och avancerad industri. Men området är kapitalintensivt och kräver långa tidshorisonter.

Det gör att svenska startups och forskningsnära bolag kan få svårt att ta nästa steg på hemmaplan.

– Många av de här som är framgångsrika väljer att gå utomlands för att få kapital. Det saknas kapital i någon sorts kritiskt skede, säger han.

Han vill se både offentligt och privat kapital – men framför allt mer långsiktighet. Dagens projektfinansiering räcker inte för att bygga den industriella kapacitet som krävs.

– Väldigt mycket av pengarna är väldigt korta pengar, både i forskning och stöd till företag och upprampning.

Vill se pilotlinor och testkapacitet

Ett konkret problem är gapet mellan akademiska forskningsmiljöer och kommersiell produktion. Sverige har starka renrumsmiljöer och infrastruktur för forskning och prototyper, men saknar tillräcklig kapacitet för nästa steg.

Det handlar bland annat om pilotlinor, testning, validering och kapsling.

– Vi har ganska bra akademiska miljöer, alltså renrum och möjlighet att tillverka demonstratorer och småserier av komponenter. Men det är akademiskt drivet, säger han.

För att fler bolag ska kunna skala behövs miljöer som överbryggar steget mellan tidiga prototyper och industriell mognad.

– Vi skulle behöva pilotlinjer som kan överbrygga det. Det skulle kunna vara utmärkt att ha inom någon sorts institutsverksamhet i Sverige.

Vad det skulle kosta beror på ambitionsnivån. Men det handlar om stora investeringar.

– Det här kommer att kosta hundratals miljoner i alla fall. Halvledarområdet är kapitalintensivt.

Sverige måste välja nischer

Budskapet är inte att Sverige ska försöka bygga en egen jätteindustri för massproduktion av avancerade standardchip. I stället behöver Sverige välja nischer där landet redan har styrkor.

– Sverige är ett litet land. Vi behöver välja vad vi gör, säger han.

Han pekar bland annat på kraftelektronik, högfrekvenselektronik och sensorer som områden där Sverige har möjligheter. Även svensk industris förmåga att bygga komplexa system är en styrka.

– Om man tittar på mainstream-CMOS, det som TSMC eller Intel håller på med, så är Sverige långt ifrån en sådan produktion. Det kräver gigantiska investeringar. Vi ska inte öda kraft på någon slags dröm om detta, utan satsa där vi faktiskt kan bli ett viktigt bidrag till Europa.

Upphandling kan skapa efterfrågan

IVA-rapporten lyfter också offentlig upphandling som ett sätt att skapa långsiktig efterfrågan. Ett exempel är försvarsområdet, där staten kan fungera som långsiktig kravställare.

– Försvarssidan är kanske det bästa exemplet i dag, där privata bolag svarar på behov som det offentliga uttrycker. Där finns en enorm långsiktighet.

Han jämför med tidigare svenska industrisamarbeten där offentliga behov och industriell utveckling gått hand i hand, exempelvis inom telekom och elkraft. Men staten kan inte lösa frågan ensam. Även industrin behöver formulera behov, krav och standarder.

Kompetensbristen slår brett

Kapital och infrastruktur är inte de enda flaskhalsarna. Kompetensförsörjningen är också ett växande problem.

Det behövs fler ingenjörer och doktorer, men också tekniker och operatörer om Sverige ska öka produktionen inom halvledare.

– Ska vi öka produktionen av halvledare i Sverige så saknas det också tekniker och operatörer för produktionen. Här kan yrkeshögskolan ha en viktig roll tillsammans med lärosätena, säger han.

Han lyfter även behovet av bredare beställarkompetens. Många svenska industriföretag behöver förstå halvledartekniken för att kunna köpa, kravställa och integrera komponenter i sina system.

”Utveckling tenderar att följa produktion”

Om Sverige inte agerar kan konsekvenserna bli stora. Då riskerar svenska företag att vända sig till utländska aktörer, lägga produktion i andra länder och på sikt även flytta utveckling.

– Utveckling tenderar att följa produktion, säger han.

Det skulle i förlängningen påverka Sveriges position som industrination.

– Vi kommer inte att vara ett lika framgångsrikt industriland. Vi kommer att tappa konkurrenskraft och därmed den intjänande förmåga till landet som bolagen bidrar med.

Halvledare är också strategiska komponenter för försvar, kommunikation och samhällsviktig teknik.

– Det finns säkerhetsrisker också för försvar och säkerhet. En egen förmåga är naturligtvis avgörande.

För IVA:s arbetsgrupp är slutsatsen att Sverige behöver agera mer samlat, välja sina styrkeområden och koppla forskningen närmare industriell uppskalning.

– Sverige är ett litet land, vi behöver välja vad vi gör. Och vi behöver hitta sätt där vi kan få små framgångsrika företag att växa, säger Stefan Bengtsson.