Försvarsmaktens CIO: Så kraftsamlar den svenska cyberstyrkan

– Cyber är Natos begrepp, men det viktiga är inte vad vi heter utan vad vi levererar. Och det är ledningsstöd och transmission som stärker vår krigs- och försvarsförmåga, säger han och klickar fram en powerpoint-bild.

Faktum är dock att det rör sig om betydligt mer än ett namnbyte. Som CIO, inom kort Chef Cyber, driver Mattias Hanson Försvarsmaktens mest omfattande it-modernisering på flera decennier. Ett skifte som rör både teknik och kultur.

Leder Försvarsmaktens 4000 it-anställda

Dimman ligger tät över Gärdet och mörkret sänker sig över Tre Vapen, det strikt bevakade tegelkomplexet på Banérgatan i Stockholm där FMV (Försvarets Materielverk) och delar av försvaret – bland annat CIO-enheten – har sin hemvist. Efter rigorös ID-kontroll har vi blivit lotsade till rätt huskropp av en ung kvinnlig medarbetare.

CIO Mattias Hanson tar emot i ett upplyst konferensrum en bit bort i korridoren, iförd kamouflagemönstrad uniform. Det är en av de två uniformer han bär dagligen på jobbet, den andra är blå. Handslaget är fast. Projektorn surrar. Det är dagens sista möte.

Mattias beskriver sin it-organisation med några utvalda bilder: 4 000 anställda är fördelade på tre förband med olika inriktning: Ledningsregementet i Enköping, Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala samt Tele- och informationsförbandet FMTIS med huvudsäte i Örebro och verksamhet på 34 orter.

– Vi har nära 300 centrala it-system, men också sensorsystem, radarsystem, signalspaning och kartdata. All infrastruktur är vår egen och vi driftar den med redundans på allt, inklusive el. Det finns till och med ett eget telenät, FTN, om allt annat fallerar. Vi brukar säga att vi ska vara som bäst utan el, GPS och internet, säger han.

Mattias Hanson vet vad han talar om. Han tillträdde CIO-tjänsten 2023 efter att ha tillbringat i princip hela sin yrkeskarriär i olika tekniska roller inom försvaret, med undantag för ett kort gästspel på Saab.

Han säger själv att han växte upp i en serverhall.

– Jag började som teknisk officer när vi byggde våra IP-nät och när vi gick över till SMTP för att kunna skicka mejl. Jag utbildade på internet 1995 och ansvarade för intrångsdetekteringen till Försvarsmakten 1998, då vi bara hade två anslutningar till internet.

– Då kunde jag min Unix, nu jobbar jag som chef över 4000 människor. Så jag är erfaren, får jag väl säga!  

Sedan 2023 är han placerad här på Tre Vapen, på försvarsstaben i Stockholm. Men han rör sig ofta i landet och åker regelbundet till Nato-möten ute i Europa.

300 system ska bli 30

Det är bråda tider när organisationen ska växla upp och optimeras för interoperabilitet med Nato-sfären. Det är skillnad på att driva sin egen svenska CIO-försvarsagenda och att vara allierad med 32 nationer i en cyberpakt, konstaterar Mattias Hanson.

Nato-anpassningen kräver gemensamma protokoll och arbetssätt, gemensam logistik, harmoniserad kryptostruktur och enhetlig klassificering. Därtill kommer den tekniskt och mentalt utmanande övergången till en säker men gemensam molnmiljö.

För att kunna samverka i realtid med allierade och höja krigsförmågan måste kedjan hålla hela vägen: från marksensorer, flyg och fartyg ut i Nato-samarbetet.

– Ibland tänker vi på Nato som en klubb, men det är en militär allians. Det innebär att vi måste dela information och bygga lösningar på öppen industristandard. Det är utmanande för oss som alltid har stått för oss själva och byggt egna lösningar, säger Mattias Hanson.

Arbetet med anpassningen drog i gång under hösten 2024 och pågår nu i intensiv takt. De 300 systemen ska bli 30 och resten ska in i multimolnet.
 
– Det är en stor omställning på flera plan. Men senast 2030 ska vi vara i mål, i lagom fart.

Närmast gäller dock att få på plats den nya cyberenheten som gäller från årsskiftet. Konkret innebär det att de mer traditionella CIO-delarna, drift och förvaltning av verksamhetssystem, slås ihop med de delar som hanterar cyberförsvaret. 

–  ÖB vill stärka vår cyberförmåga, när fysiskt försvar och digitalt försvar går alltmer ihop, förklarar Mattias Hanson.

Bygger upp ny cyberförmåga

Att krig och försvar har hamnat i blickfånget de senaste åren har knappast undgått någon. Rysslands invasion av Ukraina 2022 blev vändpunkten som fick Sverige att lämna den rådande linjen med nedbantat ”insatsförsvar” och återgå till ett brett totalförsvar med kraftigt ökade anslag och allmän värnplikt.

I samma veva fick den svenska Försvarsmakten ett tydligare uppdrag att bygga upp en modern digital förmåga, eller cyberförmåga.

Krig utkämpas inte längre bara på marken, till sjöss eller i luften. De utkämpas även digitalt i cyberrymden – en dimension som påverkar alla de andra domänerna.

Cyber är länken som fångar upp radarsignaler, sammanställer lägesbilder, krypterar data och håller ihop allt från logistiksystem till realtidskommunikation i strid. Som säkerställer att informationen är begriplig och skiljer ut det som är relevant från brus eller manipulering.

Kommunikation har alltid varit en bärande del av Försvarsmakten, men i AI-eran går det snabbare än någonsin och den digitala beredskapen avgör om ett land vinner krig.

– I grunden handlar det om informationsöverläge och det skapar man med sensordata. I Ukraina ser vi att slagfältet drivs av drönare, radar och satelliter. Den som snabbast har rätt sensorläge vinner slaget.

För att stå sig i utvecklingen behöver Sverige både modernare system och en ännu bättre robusthet. Allt detta landar i Mattias Hansons CIO- eller cyberorganisation, beroende på om vi befinner oss före eller efter årsskiftet.

– Jag gillar egentligen inte att prata om ”cyber ”och ”digitalisering”, utan mer om vad vi levererar. Och som försvarsmakt ska vi leverera tillförlitliga data som ger agerbara insikter i alla domäner – alltså mark, luft, sjö och rymd – till dem som behöver dem.

– Det viktiga som CIO är att veta vilket resultat vi vill få ut – och att sedan se till att vi kan få ut det resultatet bättre och snabbare.

Försvarsmaktens ögon och öron

Till skillnad från CIO:er på civila myndigheter har Mattias Hansons uppdrag ett stort operativt inslag. Men det finns också likheter, påpekar han. Vissa delar, som it-strategiarbetet, governance-frågorna och överväganden kring molnmigrering och teknikskuld brottas även civila CIO-kollegor med.

 – Vi vilar på två ben. Det ena är förvaltningsmakten. Här ska vi ha alla it-system som en myndighet behöver, plus våra egna, och se till att de fungerar, är uppdaterade och fasas ut i tid. Avgörande är ordning och reda och koll på omvärlden, så att vi upptäcker sårbarheter. Det låter kanske trivialt, men det är ofta här många missar.

Det andra benet är det operativa, där man bygger en krigsmakt från grunden.
 – Det handlar om hur vi tar in data från sensorer, kvalitetssäkrar den och presenterar den så att en chef kan fatta beslut. Ska vi skicka upp våra incidentflyg? Ska vi agera till sjöss? Det är den kedjan som måste fungera utan avbrott, förklarar Mattias Hanson.

Han betonar också att CIO-rollen handlar om mer än teknik.
 – Den effekt vi ska leverera, om man hårddrar det, är förmågan att leda, kommunicera, ta beslut och agera, både i förvaltningen och den operativa verksamheten. Vi brukar säga att vi är försvarets ögon och öron.

Molnet, multicloud och kulturförändring

En av de största förändringarna i Nato-anpassningen är, som nämnts, den svenska Försvarsmaktens övergång från egenutvecklade, äldre system till en modern och gemensam molnarkitektur.

 – Det är framför allt en mental omställning, säger Mattias Hanson.

Molnet har många fördelar som allierad. Till exempel blir det möjligt att dela lägesbilder, data och analyskapacitet i realtid med Nato-partners, vilket är centralt i det nya världsläget. Tekniken bidrar med skalbarhet, snabbare utveckling och högre beräkningskapacietet. Och med robusthet, eftersom data enkelt kan flyttas mellan olika Nato-länder i händelse av krig.

– Men det kräver att vi vågar släppa gamla arbetssätt och lägga ned system. Det är nog den största utmaningen. Men alternativet att köra det själva finns inte, de systemen levereras inte längre, säger Mattias Hanson.

Självklart är det inte vilket publikt moln som helst som Försvarsmaktens it ska in i, utan ett modernt “multicloud” med olika nivåer av säkerhet, för olika data i olika zoner.

Det finns många frågetecken just nu kring det geopolitiska läget. Vissa börjar tveka inför amerikanska moln. Hur ser Försvarsmakten på det?

 – Det är en klok fråga. Men nu är vi allierade, och då ser vi det som positivt. Sedan är vi inte dumma. Vi måste göra medvetna val, värna robusthet och se till att det finns alternativ. Vi lägger inte alla ägg i en korg, det sitter i vår DNA att vara sunt skeptiska.

Hur ser avvägningen ut kring suveränitet och kontroll?

– Det vi vill ha hel rådighet på, alltså suveränitet, måste vi köra i egen regi. Digitala radarbilder vill vi till exempel inte släppa ifrån oss. Förvaltningssystem kan däremot ligga i ett externt moln, så länge det fungerar i landet.

Molnlösningen kan vara öppen eller egen. Det viktiga är att systemen är byggda för molnet ur arkitektursynpunkt.

– Men man kan inte ta allt för givet. Med den omvärldsutveckling vi ser nu måste vi vara realistiska. Därför funderar vi mycket på logistikkedjor och hur beroende vi ska vara av andra länder. Vinsterna är stora och snabba, men det kostar också – moln är inte gratis.

Vilka är de viktigaste strategiska prioriteringarna framåt?

– Att lösa frågan med informationsvärdering och klassificering så att vi kan fungera fullt ut som Nato-allierad. Det är en jätteutmaning att synka så många språk, kulturer och processer. Det är trots allt 32 länder med olika statsskick, lagar och säkerhetsklassificering som ska dela informationen och samarbeta.

–  Sedan behöver vi hålla jämna steg med teknikutvecklingen så att vi prioriterar rätt. Förut var det inte så snabba utvecklingscykler, nu går det väldigt fort. Titta bara på kriget i Ukraina, där förslår inte våra traditionella it-system.

–  Vi bygger en cyberförmåga för en ny tid. Ett försvar där digital robusthet är lika avgörande som stridsfordon och ammunition. Det är den utveckling vi genomför.

Mot en suverän AI-strategi

Parallellt med multicloud-satsningen bygger Försvarsmakten upp sin AI-strategi, även den med förbehåll i flera dimensioner. Generativ AI kan frigöra personalens tid, till exempel genom att summera dokument eller analysera kartdata. Men det finns också etiska överväganden att göra om AI kopplas till vapen och krigssystem.

 – Fienden använder AI, så vi måste också förstå och kunna använda det på slagfältet. Men vi måste göra det rätt, snabbt och med full kontroll, säger Mattias Hanson.

AI-strategin omfattar dels hur AI ska användas, dels hur och var AI beräknas och tränas. Den är nära knuten till molnlösningen och den digitala suveräniteten, för att säkerställa att data stannar i säkra zoner.

– Ska vi köra egna algoritmer, eller använda tjänster i Skottland där en leverantör har sina servrar? Hur hanterar vi personlig information? Det är sådana frågor vi behöver väga in, säger Mattias Hanson.

Målet är att AI ska bli en integrerad del av Försvarsmaktens framtida operativa och digitala förmåga: robust, säker och interoperabel med Nato-allierade, utan att kompromissa med suveräniteten.

– Vi behöver vara snabbfotade och nyfikna – men också ödmjuka inför att inte allt kommer fungera.

Cybersäkerhet och Zero Trust

Säkerhetsfrågorna är av naturliga skäl högt prioriterade hos Försvarsmakten. Men i den digitala eran förskjuts hotbilden, från traditionella säkerhetsrisker till ransomware och cyberattacker. Varje system kan utsättas.

För att möta hoten har man introducerat Zero Trust, som ny säkerhetsmodell och kultur. Här litar man inte på någon information eller något system per automatik. Alla aktiviteter loggas, kontrolleras och övervakas kontinuerligt för att hitta avvikelser.

– Tidigare räckte det med ett fast regelverk, brandvägg och antivirus. Nu måste vi följa allt som händer, logga processer, utbilda personalen och säkerställa att varje del av organisationen förstår och agerar rätt.

Zero Trust är inte bara teknik, utan en omfattande kulturresa. Precis som molnet.

– Det är lätt att säga att vi ska göra resan till Zero Trust, men det är en enorm förändring. Varje del av organisationen måste förstå och kunna agera, säger Mattias Hanson.

Samtidigt handla cybersäkerhet i Försvarsmaktens värld inte bara om skydd. Det är också ett vapen.

– Det finns två delar, dels måste vi skydda oss själva, dels måste vi kunna agera i andras system, om situationen kräver det.

Vi har pratat om molnet, AI och Zero Trust, men vilka andra förändringar kommer med den nya organisationen?

– När vi slog vi fast den nya riktningen i höstas bestämde vi också att vi ska jobba snabbare och mer innovativt i olika samarbeten, till exempel med FMV här i huset. Tidigare kunde det ta fyra år från att vi lade en beställning tills vi fick ett system, nu jobbar vi framåt gemensamt. Även det är en ny kultur.

Ett annat aktuellt exempel är NorthStar, ett samarbete med Ericsson och Telia som ger Försvarsmakten tillgång till den senaste 5G-tekniken. Det möjliggör funktioner som differentierad säker uppkoppling, precision i positionering och robust kommunikation för fordon, sensorer och personal – även under störda förhållanden.

– Vi jobbar också nära FOI och PTS om frekvensfrågor. Och när det gäller stridsledningssystem har vi sedan länge ett tätt samarbete med Saab.

Hur gör ni för att säkra kompetensen och locka it-folk till Försvarsmakten?

– Personalförsörjning är en utmaning, så vissa tjänster får vi köpa in. Men vi måste också vara en attraktiv arbetsgivare. Därför har vi bland annat programmet Insteg IT, där unga människor blir erbjudna utbildning och möjlighet till en karriär i Försvarsmakten.

– Vi har inte de högsta lönerna, men de får jobba med spännande teknik, till exempel finns här Europas bästa kryptoavdelning! Vi har gott ledarskap och vi är också en riktig bra arbetsgivare om du har barn och familj.

Vilka kompetenser är de högst efterfrågade?

– Det är olika, men it-arkitekter och driftpersonal är eftertraktade. Försvarsmakten är annars bra på att bygga den kompetens vi behöver själva. Till Insteg IT tar vi in personer utan it-bakgrund. Det kan vara en bagare eller en säljare, ofta den klassiska ”familjens it-tekniker” som har ett starkt intresse, men saknar formell kompetens idag.

– I snitt 25 personer per år de senaste fyra åren har antagits till Insteg IT och 98 procent har stannat hos oss i Försvarsmakten.

Vad utmärker arbetet på Försvarsmaktens Cyberenhet?

–  Vi är inte världsmästare på att jobba på kontor. Men vi är bra på att bygga system och få dem att fungera under press i svåra lägen. Historiskt är vi bättre operatörer än förvaltare, men det ändras i takt med att det digitala inslaget växer. Av de 4 000 personerna i min organisation är över hälften civila. Alla måste inte bära uniform i Cyberenheten.

Vad är roligast med uppdraget som CIO på Försvarsmakten?

–  Att området är så komplext och att utvecklingen går så snabbt. Det finns inga enkla lösningar.

–Jag brukar säga till min personal att det nya normala är konstant förändring. Det är inte alla som är bekväma med det, men det är så verkligheten ser ut. Vi är allierade nu, kriget i Ukraina har skyndat på allt, och teknikutvecklingen rör sig logaritmiskt. Det gör att vi måste tänka nytt, snabbare och mer flexibelt. Förut var vi en förvaltningsorganisation, idag växer vi och bygger försvarsförmåga. Då måste vi arbeta på ett helt nytt sätt.

Mattias Hanson, CIO Försvarsmakten

Titel: Generalmajor, FM CIO. Chef Cyber från 2026
År i it-branschen: Anställd i it-roller inom Försvarsmakten sedan 1986
På fritiden: Fysiskträning, gärna med en cykel
Om jag inte hade varit CIO: Då hade jag varit utbildare
Bäst med jobbet: Att det normala är kontinuerliga förändringar. Jag kan inte stelna till!