När AI förändrar hur människor bearbetar information, fattar beslut och skapar värde får det brett genomslag i ekonomin. Många oroar sig för jobben, men en ny rapport från AI Sweden visar att oron kan vara delvis obefogad.
Experten: AI förändrar nästan alla jobb – men få ersätts helt
ARBETSMARKNAD
Två tredjedelar av jobben på svensk arbetsmarknad exponeras för AI – särskilt inom tjänstesektorn. Trots det bedöms endast omkring sju procent kunna ersättas helt med dagens teknik.
– Hög AI-exponering ska inte likställas med sårbarhet, säger Moa Tivell, senior policyansvarig på AI Sweden.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Den pågående omställningen handlar i första hand om förändrat arbetsinnehåll och nya kompetenskrav inom yrken, snarare än om snabba och breda sysselsättningsförskjutningar mellan yrkesgrupper, säger Moa Tivell, senior policyansvarig på AI Sweden, till Techtidningen.
Jobben förändras, men AI Swedens slutsats är att artificiell intelligens driver en strukturomvandling främst inom yrken, snarare än mellan dem.
Förändringstakten är högst i tjänstesektorn och i kunskapsintensiva roller.
Utvecklingen får stor betydelse i Sverige, där omkring 80 procent av de sysselsatta arbetar i tjänstesektorn, både i privat och offentlig sektor.
Rapporten visar att två tredjedelar av jobben har någon form av AI-exponering och att arbetsgivare med dagens AI-förmåga skulle kunna ersätta omkring sju procent av jobben.
Men i huvudsak rör det sig alltså framför allt om förändring av rollerna.
Programmerare gör annat – men går inte hem
I flera yrken med hög exponering märks förändringen redan nu. Ett exempel är programmerare, där generativ AI snabbt har tagit över delar av kodskrivandet.
– AI kan ta över delar av kodskrivandet, men det betyder inte att programmerarna försvinner. Rollen förskjuts i stället mot att formulera rätt instruktioner, kvalitetssäkra och ta ansvar för resultatet som AI levererar.
Det är, enligt rapporten, ett exempel på hur människa och teknik samspelar snarare än ersätter varandra.
Statistiksystemet hänger inte med
En annan central slutsats i rapporten är att Sverige saknar tillräckligt finmaskig statistik för att fullt ut förstå utvecklingen.
Arbetsuppgifterna förändras snabbare än vad dagens statistiksystem är utformade för att fånga. Offentlig statistik bygger till stor del på registerdata med ett till två års eftersläpning, samtidigt som yrkesklassificeringar förändras långsamt.
– Sverige saknar arbetsuppgiftsdata, vilket gör att centrala skiften i själva arbetet blir osynliga i statistiken. Det begränsar möjligheten att följa AI:s effekter och att utforma träffsäkra kompetens- och omställningsinsatser.
I rapporten efterlyser Arbetsmarknadens AI-råd därför en mer långsiktig samverkan mellan forskning, myndigheter och arbetsmarknadens parter för att utveckla bättre analysverktyg och scenarier för framtidens arbete.
Kompetensskiftet avgörande
För organisationer innebär utvecklingen framför allt ett behov av strategisk kompetensutveckling. När AI tar över rutinmässiga moment ökar betydelsen av mänskliga förmågor som problemlösning, samordning och professionellt omdöme.
– Exponering kan lika gärna innebära ökad produktivitet och stärkt konkurrenskraft, säger Moa Tivell.
Rapporten ”Framtidens arbete: AI:s strukturella påverkan på svensk arbetsmarknad” är rådets andra insiktsrapport. Författarna har vägt samman aktuell forskning med analyser från arbetsmarknadens parter.
