Techvalet 2026 – Sverigedemokraterna: ”Vi tror på nordiskt samarbete”

Politik Techtidningen har frågat alla de åtta riksdagspartierna om hur de ser på Techfrågan när valet nu snart stundar. Här är svaren från Thomas Morell, trafikpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Techvalet 2026 – Sverigedemokraterna: ”Vi tror på nordiskt samarbete”

Det svenska riksdagsvalet äger rum den 13 september i år. En av de många stora frågorna på agendan är den om hur Sverige ska positionera sig i det allt mer svårnavigerade techracet som äger rum både i Europa och globalt.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Techtidningen passade därför på att fråga alla de nuvarande åtta riksdagspartierna om deras ställning i frågan.

Sverigedemokraterna: Thomas Morell, trafikpolitisk talesperson

Vilken plats har tech- och digitalisering någon plats i årets valrörelse för SD? Vilka områden tittar ni på?

Tech- och digitalisering är ett viktigt område för Sverigedemokraterna. Det finns många aspekter på detta, till exempel yttrandefriheten på nätet och näringslivets konkurrenskraft. I detta sammanhang är det centralt att Sverige fullföljer den påbörjade digitaliseringsstrategin.

Vad vill ni prioritera i Sveriges digitaliseringsarbete?

Sverigedemokraterna står bakom regeringens digitaliseringsstrategi 2025-2030 och vill att Sverige strävar i den riktningen. I strategin lyfts exempelvis mål om ökad medborgarnytta, stärkt välfärd och konkurrenskraft, högre IT-säkerhet och minskad administration.

Vilka blir de viktigaste IT- och techfrågorna generellt nu och framåt?

Det är viktigt att säkerställa att Sverige satsar på tekniska och naturvetenskapliga ämnen och att väcka barns och ungdomars teknikintresse tidigt. Ett mål bör vara att öka antalet examinerade elever från naturvetenskapliga och tekniska gymnasieprogram, utan att sänka nivån. På högskole- och universitetsnivå behövs framåtriktade strategier för att öka antalet utbildade ingenjörer inom olika grenar inom IT, såsom dataingenjörsvetenskap, systemutveckling, artificiell intelligens och cybersäkerhet.

Vilken är SD:s hållning i frågan om Sveriges digitala suveränitet?

I en värld som alltmer blir beroende av sömlös digital kommunikation är det av yttersta vikt att säkerställa nätinfrastrukturens robusthet och förmåga att hantera kriser och angrepp, vilket kräver samarbete mellan olika aktörer. Vi vill också arbeta vidare med  fysisk placering av serverinfrastruktur i Sverige och på ett övergripande plan stärka den nationella kontrollen på detta område. I den kontexten ska vi kunna samarbeta med våra nordiska grannländer.  Överstatlig EU-lagstiftning på detta område kan bli problematisk. 

Är AI-tekniken ett hot eller en möjliggörare eller båda? På vilket sätt?

Både och. AI kan möjliggöra smartare och mer effektiv automatisering av uppgifter, beslutsfattande, transport, energianvändning och resursfördelning. Innovation och produktion kan ske i snabbare takt, vilket kan förbättra människors livskvalitet och framtidsmöjligheter. Samtidigt medför AI betydande risker, vilket har lett till en omfattande internationell debatt om teknikens påverkan på hela samhället. Frågor om säkerhet, etik och AI:s potentiella dominans över mänsklig verksamhet är centrala.

Hur ser ni på den svenska techbranschen? Hur vill ni säkerställa att den utvecklas i gynnsam riktning?

Sverige behöver ha en bra utvecklingsmiljö för att stödja entreprenörer, inte minst gäller detta framtidsbranscher som tech och IT. Det måste vara gynnsamt att prova nya idéer och koncept och vi behöver en företagsvänlig atmosfär utan regelkrångel och platser där företag får experimentera och utveckla sina tjänster och idéer. Arenor där olika aktörer kan mötas kan samfinansieras för att accelerera utveckling och användning, skapa större samverkan mellan stora och små bolag samt få ett mer diversifierat och innovativt utbud av tjänster och produkter.

Ett problem är att högteknologiska företag har svårt att rekrytera på den svenska arbetsmarknaden. Att svenska företag och universitet tar in spetskompetens från utlandet innebär också en förhöjd risk för utländskt underrättelsearbete. Studenter kan rekryteras av främmande underrättelsetjänster för att samla in information eller bedriva spionage. Det är viktigt att skapa en balans mellan att upprätthålla säkerheten och skydda landets intressen, samtidigt som man främjar en öppen och inkluderande akademisk miljö.

Observera att detta endast är en av åtta intervjuer med de svenska riksdagspartierna. De övriga intervjuerna kommer att publiceras löpande på Techtidningens hemsida under vecka 11.

Senaste artiklarna

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Techtidningen

Techtidningen Premium

Nyhetstjänsten för dig som jobbar med professionell kommunikation. Få nischade nyhetsbrev för ditt intresseområde och utbildnings-tv.