När AI möter skogen: Han bygger en digital värdekedja i en “perfekt storm”

Det kan vara allt från interna stödsystem och AI-baserade modeller av skogen till datadriven industriproduktion där råvaruflöden optimeras i realtid. 

Med Emil som CDIO vill man få ut bättre effekt och tydligare synergier, särskilt när det gäller AI.

Skogen gör sig påmind inomhus

Vi möts i receptionen på Södras kontor i Växjö, ett sexvåningshus från 1968 med vajande företagsflaggor utanför och Södras gröna gran-logga högt upp på fasaden. Jag ser det på håll under min promenad från tågstationen, där det tornar upp sig på Skogsudden i norra ändan av Växjösjön. Gösta Edströms väg är adressen, efter den legendariske grundaren.

Åt ena hållet en gräsmatta. Åt andra hållet parkeringen, med påfallande många laddplatser för tjänstebilar. Ingen större skog finns i sikte, vilket jag kanske hade förväntat mig. Men inne i huset gör skogen sig påmind överallt – i träslag, färgval och fondtapeter med skogsmotiv.  

På väggen i receptionen sitter en upplyst väggmosaik med kottar och skogsarbetare. Original från 60-talet, berättar receptionisten som skriver ut mitt passerkort.

– Först tänkte de ta bort dem vid renoveringen, men de blev kvar och har nog aldrig varit mer populära än nu, säger hon.

Emil leder vägen till det rum han oftast använder som bas. Här i Växjö arbetar merparten av Södras tjänstemän, berättar han. Inklusive han själv och hundratjugo it‑medarbetare, plus nästan lika många it‑konsulter.

Fast just idag är det ovanligt tomt, på grund av halvdag och stundande helg.

– Vi är rätt generösa med möjligheter att jobba hemma och hybrid, men jag som pendlar hit från Stockholm är gärna på kontoret.

Vid renoveringen för fyra år sedan har korridorer och egna kontorsrum fått lämna plats åt flexibla arbetsplatser och hemvister. Men det finns gott om rum för avskildhet och möten.

Som alltid råder delade meningar om vad som är bäst. Men Emil uppskattar den öppna lösningen och rör sig gärna mellan rum och våningsplan.

– Det skulle kännas jättekonstigt att sitta inne i ett eget rum med stängd dörr. Vem skulle våga hälsa på där? Jag är ju här för att träffa människor!

Helhetsansvar för digitala värdekedjan

Med fler än 50 000 medlemmar och drygt 3 300 medarbetare är Södra Sveriges största kooperativa skogsbolag. Företaget, som grundades 1938 för att underlätta samarbetet mellan Smålands skogsägarfamiljer, är idag en internationell koncern med verksamhet inom allt från klassiskt skogsbruk, pappersmassa och sågverk till biomaterial och förnybar energi.

Men huvudkontoret ligger fortfarande i Växjö.

–  Det är ofta så i den här typen av bolag – att man vill ligga kvar på ursprungsorten. Det är en del av historien och ägarna känner ansvar, konstaterar Emil.

Att han själv hamnade här har att göra med uppdraget och mandatet. Men också det faktum att Södra ligger så långt fram inom digitalisering och AI. 

Södras vd Lotta Lyrå, som tillträdde 2020 från Claes Ohlson, har satt en agenda där det inte bara är tomma ord, utan något verksamheten lever efter på riktigt. För Emil var det en avgörande anledning att lämna det dåvarande CIO-jobbet på Bravida och parhuset i Sollentuna för veckopendling till östra Småland.

 – Jag lockades av det Lotta vill åstadkomma. Hon har ett tydligt digitalt perspektiv som är ovanligt i ett icke-techbolag.

Ser it-investeringar som hävstång

Många företag säger att de prioriterar digitalisering, men i praktiken blir det inte alltid så utan mest prat om kostnader, konstaterar han. 

– Men här ser vi it-investeringarna som en hävstång. Självklart handlar det om effektivisering, men också om att bidra till en bättre vardag för medarbetarna, bättre kundvärde och i slutändan större värde för våra ägare. 

Utöver det lockade CDIO-rollen i sig, med uttalat helhetsansvar och plats i koncernledningen. Det breda mandatet – och förändringsresan det innebär – var värt en sex timmars elbilsresa eller drygt tre och en halv timme med tåg med byte i Alvesta. 

– När jag kör hit måste jag starta tidigt, annars fastnar jag i Södertälje. Fördelen är att det är lätt att prata i telefon och ta Teams-möten. Men tåget är snabbare och jag kan jobba på PC:n under resan, så det finns för- och nackdelar.

Slutligen finner han verksamheten tilltalande. Skogen och fabrikerna. Den klassiska basindustrin. Att få arbeta med teknikutveckling, innovation och hållbarhet i en bransch som känns “på riktigt”. 

En perfekt storm 

När Emil Dahlin tillträdde 2025 befann sig Södra i ett tufft läge. Efter flera år av stark utveckling gjorde koncernen brakförlust, varpå man genomförde ett omfattande effektiviseringsprogram.

Nära 200 personer blev varslade och 180 fick lämna. 

Han beskriver situationen som en ”perfekt storm”, där flera parallella förändringar i omvärlden pressar affären och driver behovet av digitalisering, analys och AI-baserad automatisering.

När han själv kom in blåste det som hårdast. 

Kriget i Ukraina hade drivit upp råvarupriset, vilket gynnar de enskilda skogsägarna, men missgynnar Södra som koncern då råvaran blir dyrare. Att kronan just nu är stark mot dollarn gör det svårt att ta igen tappet genom att höja priset mot kunderna. Dessutom påverkar marknadsläget och konkurrens från nya träslag.

Nu är situationen något mer stabil, men trycket på datadriven effektivisering kvarstår. Och det finns otroligt många parametrar att optimera på.

– Alla områden där vi kan skapa bättre marginaler är extremt värdefulla. Varje kubikcentimeter råvara räknas.

Emil Dahlins uppdrag är att samla och skala upp de många initiativ inom digitalisering, data och AI som redan finns så att de får bredare genomslag.

–  De rekryterade mig för att de ville ha en funktion med helhetsansvar. Det betyder inte att alla rapporterar direkt till mig, men jag har mandatet att gå in, påverka vid behov. Och jag kan inte abdikera från något.

Från silos till centralisering

Emil har avverkat fyra möten på förmiddagen och nu är det lunch. Vi går upp till personalmatsalen på våning fem med strålande utsikt över Växjösjön och väljer en kycklingrätt från buffén. 

 Vi slår oss ned vid ett bord tillsammans med fyra personer ur Emils sex man starka digitala ledningsgrupp. De utgör fundamentet i den nya integrerade “centralorganisationen”, som han har ägnat sitt första år att få på plats.

Tidigare fanns en mer traditionell it-organisation, men nästan all affärsnära utveckling och en stor funktion för dataanalys och AI låg för sig. Nu vill man jobba mer samlat och integrerat. 

– Vi har gått från vertikala silos till ett mer tvärfunktionellt arbetssätt, där vi utgår från Södra-strategin när vi prioriterar, snarare än från enskilda affärsområden. Det är inte en ny teknikorganisation, utan en helt ny verksamhetsmodell, förklarar han.

För att säkra förankringen i verksamheten har man infört särskilda “business relations”-roller. De sitter nära respektive affärsledning, även om de organisatoriskt tillhör den centrala “Digital & Tech-funktionen” där de också har ett linjeansvar.

Pendeln slår mellan centralisering och decentralisering och nu har man valt en mer samlad modell, för att få tydligare prioriteringar och bättre överblick.

Särskilt inom AI och dataanalys blir gemensamma plattformar, datamodeller och arbetssätt viktiga för att kunna skala lösningar i hela organisationen.

Samlade AI och analys

Södra ligger av hävd långt fram inom AI. När Emil  tillträdde fanns ett fristående analys- och datateam på närmare 30 personer med data engineers, data scientists och specialister inom business analytics som arbetade med modeller för optimering av produktion och logistik.

– Kompetensen kring både AI-modeller och avancerad analys var hög. Det var väldigt kul att se hur långt Södra hade kommit, säger han.

En av de första åtgärderna blev att föra över ansvaret till den centrala organisationen, som en del av verksamhetsutvecklingen. 

– Så nu arbetar vi tillsammans med allt från att identifiera problem till att bygga och implementera AI-modeller i både produktion och stödfunktioner.

Arbetet sker i nära samarbete med funktionen Effektivitet i världsklass (EiV), som driver Södras förbättringsarbete i samspel med data- och analysteamet.

Satellitdata och digitala tvillingar

Ett av de mer konkreta projekten på senare tid är ett verktyg för skoglig planering, baserat på AI-analys av högupplösta satellitbilder. Det är utvecklat tillsammans med en partner för att ersätta, eller komplettera, fysiska fältbesök.

– Bilderna är så skarpa att vi kan se höjd, täthet och trädsammansättning. Och efter en storm kan man se nedfallna träd och sätta in insatser, berättar Emil.

Systemet används i dag för att ta fram skogsbruksplaner, vilket är ett viktigt beslutsunderlag för skogsägare. För Södra har det kortat ledtiden avsevärt.

– Det är väldigt mycket ekonomi i det här. Vi kan börja arbeta med en skogsägare betydligt snabbare när skogsbruksplanen är på plats. 

Andra digitala spjutspetsprojekt är användningen av digitala tvillingar och avancerad AI-analys i massabruk och sågverk. 

I massabruken använder man tekniken för att simulera driftstopp och minska risken för kostsamma avbrott. På sågverken hjälper AI till att analysera stockar och fatta beslut om hur de ska sågas och användas.

– Det handlar inte bara om AI, utan om kombinationen av skanning, bildanalys, prediktion och optimering, säger Emil Dahlin.

Hållbarhetsaspekterna kommer i stort sett på köpet då man tar vara på varje del av trädet och minskar spillet genom hela kedjan från skog till kund.

Data som grundförutsättning

En förutsättning för AI-satsningarna och analysen är koncernens dataplattform, som har utvecklats av analysteamet sedan 2021 och nu ligger under Emil Dahlins enhet.

– Det är en lakehouse-arkitektur från Databricks där vi kan samla, strukturera och tillgängliggöra data från våra olika källor, säger han.

I plattformen ingår verktyg som DBT för att modellera och kvalitetssäkra data. Ovanpå går det att bygga både traditionell BI (business intelligence) och AI-modeller med Meta Pytorch.

– BI beskriver vad som hänt, medan AI-modeller simulerar vad som kan hända och vilka effekter olika beslut får, förklarar Emil Dahlin.

Små störningar får enorma konsekvenser

En återkommande fråga under vårt samtal är varför just skogsindustrin och Södra blivit en så tung it- och AI-användare. Svaret är enkelt: för att det ger så stora effekter på mariginalen. 

Små störningar i flödet kan få enorma ekonomiska konsekvenser. Att ett stopp i produktionen kan kosta hundratals miljoner kronor, skapar starka incitament för optimering.

– Hela värdekedjan handlar om planering av tillgång och efterfrågan, om lager och rätt virke vid rätt tillfälle, säger Emil Dahlin.

Den kooperativa ägarformen innebär att många viljor ska samsas, men är också en grund för samarbete och långsiktighet. 

Störst nytta i de industriella processerna

Den största affärsnyttan av AI, maskininlärning, simulering och dataanalys finns enligt Emil Dahlin i de industriella processerna.

– Det är där vi verkligen särskiljer oss, säger han.

Samtidigt använder många medarbetare idag också generativ AI, som Copilot och agentisk AI i Copilot studio, för administrativa uppgifter och personlig effektivitet.

Det är inte huvudakten för AI på Södra, men nu när den nya verksamhetsmodellen börjar sätta sig och ledningsgruppen är på plats handlar en stor del av Emil Dahlins arbete om att hålla uppe förändringstakten när det gäller AI på alla fronter. 

– Vi behöver hela tiden hitta nya relevanta användningsfall och bli snabbare på att ta fram lösningar och engagera verksamheten.

Det är ett kontinuerligt arbete där teknik, affär och organisation måste utvecklas samtidigt för att det ska ge effekt.

Skapar engagemang med hackathon

I början av maj arrangerade Södra därför sitt första interna hackathon på temat agentisk AI. 42 medarbetare från olika delar av verksamheten samlades under en heldag för att utveckla idéer och ta fram lösningar inom områden som säljstöd, produktionsplanering och hållbarhet.

Projekten bedömdes av en jury utifrån affärsnytta, genomförbarhet och innovationshöjd och de bästa kommer gå vidare som piloter.

Målet var inte färdiga produkter, utan att skapa rörelse, bygga kompetens och få människor att tänka tillsammans. Halvfärdigt är bättre än osynligt var ett motto.

– Vi ville skapa energi och engagemang och det var väldigt uppskattat.

Vi har rört oss från matsalen till direktionsrummet med stort ovalt bord och naturmaterial och stora panormafönster.

– Det är här vi har våra koncernledningsmöten. Det är en väldigt skön känsla här inne, en av mina favoritplatser, säger Emil Dahlin.

Intill ligger ett större samlingsrum som används för personalsammankomster. Sedan tar vi oss ned till receptionen igen. För Emil är det dags för nästa möte innan han sätter sig i bilen och kör hem till stan över helgen. 

Emil har skaffat en lägenhet några minuters promenad från kontoret, men behållit huset i Sollentuna. Typiskt sett arbetar han i Växjö måndag till torsdag. 

Han betonar vikten av att vara genuint nyfiken på ny teknik och nya möjligheter.

– Du behöver inte vara den stora inspiratören hela tiden, men du måste vara intresserad och skapa energi kring det som är nytt och möjligt. Och det är ingen ”one man show”, du måste bygga laget och få rätt människor med dig.

Vad tycker du har varit mest spännande det första året?

– Att få bygga teamet. Jag har både intern- och externrekryterat personer till min ledningsgrupp och satt den nya organisationen. Och att få lära mig en helt ny bransch och industri. Särskilt som vi har det här digitala fokuset och arbetar med AI och dataanalys kopplat direkt till affären och industrin. Det är väldigt stimulerade.