Regeringen presenterade i slutet på maj Sveriges första molnpolicy för offentlig förvaltning. Policyn ska stärka säkerheten, minska beroenden och göra det enklare för myndigheter, kommuner och regioner att välja och byta digitala lösningar.
Nutanix-chefen: ”Planera för en exit-analys idag”
Molnpolicy Regeringen vill minska offentlig sektors beroende av enskilda molnleverantörer och EU trappar upp arbetet med digital suveränitet. Men trots ökad medvetenhet saknar många organisationer fortfarande den tekniska beredskapen att byta leverantör.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Samtidigt presenterar EU-kommissionen nya initiativ inom ramen för unionens arbete med digital suveränitet. Målet är att minska Europas beroende av teknik och molntjänster från länder utanför EU, samtidigt som medlemsländerna ska få större kontroll över data och digital infrastruktur.
Utvecklingen sker mot bakgrund av en allt mer osäker geopolitisk situation, där frågor om datakontroll, cybersäkerhet och teknologiskt beroende har hamnat högre upp på den politiska dagordningen.
Enligt Mats Ericson, Nordenchef på Nutanix, har frågan nu lämnat it-avdelningarna och blivit en ledningsfråga.
– Medvetenheten är mycket hög. De geopolitiska svängningarna de senaste ett och ett halvt åren har bidragit till det. Men den praktiska beredskapen är en helt annan sak, säger han till Techtidningen.
Fakta
Regeringens nya molnpolicy
Regeringen beslutade den 28 maj 2026 om Sveriges första molnpolicy för offentlig förvaltning. Syftet är att stärka säkerheten, minska beroendet av enskilda leverantörer och ge myndigheter, kommuner och regioner bättre kontroll över data.
Policyn lyfter fram vikten av att kunna byta molntjänstleverantör och undvika inlåsning genom öppna standarder, tydliga avtal och planering för ett framtida utträde. Möjligheten att flytta data och tjänster mellan olika miljöer pekas ut som särskilt viktig vid kriser och säkerhetsincidenter.
Post- och telestyrelsen (PTS) får i uppdrag att stödja införandet av policyn.
Stor vilja – begränsad handlingsförmåga
Trots att många organisationer vill minska sitt beroende av enskilda molnleverantörer är förutsättningarna att snabbt genomföra en sådan förändring begränsade, enligt Mats Ericsson.
– Om man generaliserar tror jag att viljan är uppe mot nio av tio. Men beredskapen att flytta i eftermiddag är kanske tre av tio på grund av tekniska, ekonomiska och kompetensmässiga låsningar.
Enligt Mats Ericson är dagens situation till stor del resultatet av beslut som fattades när många verksamheter tog steget till molnet för tio eller femton år sedan.
Fokus låg då på att snabbt modernisera it-miljöer och dra nytta av färdiga molntjänster, snarare än att säkerställa framtida flyttbarhet mellan olika plattformar.
– Det var nog ingen som för tio år sedan kunde föreställa sig att vi skulle resonera kring de här frågorna som vi gör nu.
Han pekar också på att stora molnleverantörer ofta gör det enkelt att flytta in data till sina plattformar, medan kostnaderna och komplexiteten ökar när data ska flyttas därifrån.
– Man tar ut höga avgifter när man ska flytta ut data och bygger också tekniska och arkitektoniska spärrar. Det bidrar till den här inlåsningen.
Regeringens policy välkomnas
Den nya molnpolicyn betonar vikten av att offentlig sektor ska kunna byta leverantör och undvika onödiga beroenden. Bland annat lyfts öppna standarder, tydliga avtalsvillkor och planering för utträde som viktiga verktyg för att minska risken för inlåsning.
Mats Ericson välkomnar inriktningen.
– Det här har gått från att vara en it-fråga till att vara en lednings- och styrelsefråga. Generaldirektörer och företagsledningar funderar på de här sakerna i dag.
Han menar samtidigt att många organisationer befinner sig i ett slags analysläge där osäkerhet kring regelverk, upphandlingar och tekniska vägval gör att beslut skjuts på framtiden.
– Därför tror jag att den här nya inriktningen från regeringen är viktig. Den ger ett mandat att prioritera suveränitet och lokala alternativ. Det är ett bra steg på vägen.
– Men jag tror att även EU, i sin satsning på europeisk digital suveränitet, också måste bidra genom att arbeta för standarder och interoperabilitet för molnmigrering, stödja kompetensförsörjning inom området och förstås hjälpa europeiska molninitiativ.
Europa behöver alternativ
Debatten om digital suveränitet har under senare år intensifierats i Europa. Frågan har fått ytterligare fart efter ökade geopolitiska spänningar och en växande diskussion om beroendet av amerikanska teknikjättar inom bland annat molntjänster, AI och datalagring.
Men enligt Ericson handlar digital suveränitet inte om att stänga ute amerikanska aktörer.
– Jag tror inte att Europa eller EU ska bli helt autonoma från amerikanska tjänster. Det är inte poängen.
I stället handlar det om att skapa valmöjligheter och minska sårbarheten om förutsättningarna förändras.
– Det behöver finnas alternativ för vissa typer av data och verksamheter. Jag tror inte att syftet ska vara att bygga en europeisk kopia av de stora amerikanska molnplattformarna.
Uppmaningen: Gör en exit-plan
Det viktigaste svenska it-chefer kan göra just nu är enligt Mats Ericson att kartlägga sina beroenden och planera för hur verksamheten skulle kunna lämna en leverantör vid behov.
– Gör en exit-analys nu. Inventera systemen, förstå var datan ligger och hur lätt eller svårt det är att flytta den.
Han anser att krav på flyttbarhet bör ställas redan när nya system upphandlas.
– Fråga leverantören: Vi skriver på ett treårsavtal. Hur tar vi oss härifrån om tre år? Den frågan behöver ställas redan från dag ett.
