Microsoft kliver in i Europas AI-bygge – experten varnar för nytt beroende

Samarbetet kan ge Mistral en snabbare väg till fler kunder och större kapacitet. Men det visar också hur beroende Europas AI-satsningar fortfarande är av globala teknikbolag.

– Man kan inte bli helt tekniskt oberoende. Världen hänger samman, inte minst när det gäller framställning av halvledare, datacenter och AI-modeller, säger Johan Linåker, forskare på RISE med fokus på digital suveränitet och tekniska beroenden.

Partnerskapet kan stärka Europas AI-kapacitet

Mistrals planerade infrastruktur ska bland annat byggas med grafikprocessorer från Nvidia. Även halvledartillverkning, produktionsutrustning och utvecklingsverktyg är delar av globala leverantörskedjor som Europa inte kontrollerar på egen hand.

För Johan Linåker är därför fullständigt tekniskt oberoende varken realistiskt eller nödvändigt. Det viktiga är att Europa bygger tillräcklig egen förmåga för att kunna agera när omvärlden förändras.

– I europeiska sammanhang talar man om öppen strategisk autonomi. Man strävar efter autonomi inom strategiska områden, men ska samtidigt vara öppen för global samverkan.

Han ser Microsofts åtagande som en möjlig hävstång för Mistrals expansion.

– Partnerskapet kan göra det möjligt för Mistral att bygga ut den beräkningskapacitet som Europa har brist på. Det kan också bidra till fler satsningar, kunskapsutveckling och innovation inom Europa, vilket i längden stärker den digitala suveräniteten.

Microsoft stärker sin roll som plattform

För Mistral innebär Microsofts utvecklingsmiljöer en genväg till företagsmarknaden. För Microsoft innebär samarbetet en starkare position mellan modellleverantören och kunden.

Microsoft stärker därmed sin roll som plattform där modellerna väljs, byggs in i verksamhetssystem och tas i drift.

– Microsoft har en klassisk plattformsstrategi som vi har sett inom exempelvis moln och operativsystem. Nu kommer den strategin in på AI-området, där bolaget kan erbjuda modeller från OpenAI, Mistral och andra aktörer.

För kunderna kan det ge fler val och en enklare väg från test till användning. Samtidigt finns en risk att beroendet flyttas från själva modellen till plattformen som håller samman utveckling, distribution och drift.

– Då behöver man fråga sig vilket beroende som byggs upp till utvecklingsplattformen. Det kan finnas behov av europeiska eller öppna alternativ även där.

Kraven avgör hur mycket kontroll kunden får

Var datacentret ligger är bara en del av bilden. Företag och myndigheter behöver också granska vilken juridisk person som levererar tjänsten, vilken jurisdiktion den omfattas av och vem som kontrollerar drift och data.

– Offentliga aktörer, regeringar och andra kunder måste vara tydliga med sina krav. Det kan handla om datalagring, datahantering, juridiskt ägande och andra kriterier. Sedan måste man bedöma om det faktiska erbjudandet uppfyller kraven.

För svenska it-chefer räcker det alltså inte att en tjänst beskrivs som europeisk eller suverän. Det viktiga är vilken kontroll organisationen faktiskt behåller – och hur lätt det är att lämna lösningen.

Digitala beroenden blir en beredskapsfråga

Leverantörsinlåsning är inget nytt. Organisationer har länge varit bundna genom licensmodeller, proprietära system och höga kostnader för att byta leverantör.

Det nya är att inlåsningen inte längre bara märks på licensfakturan. I ett mer osäkert geopolitiskt läge har den också blivit en fråga om säkerhet och beredskap.

– Samhället måste fungera vid kris, höjd beredskap och i värsta fall krig. Det innefattar också det digitala.

Johan Linåker framhåller därför behovet av att planera för att en tjänst eller leverantör kan bli otillgänglig, oavsett om orsaken är geopolitik, cyberangrepp eller tekniska problem.

– Organisationer behöver exit- och beredskapsstrategier för sin digitala infrastruktur. Om någonting händer måste verksamheten kunna fortsätta fungera.

Tre frågor inför valet av AI-tjänst

• Vem kontrollerar data, drift, licenser och uppdateringar?
• Kan data, modeller och arbetslaster flyttas till en annan miljö?
• Finns en fungerande exitplan om villkoren ändras eller tjänsten blir otillgänglig?

För Johan Linåker avgörs graden av suveränitet därför inte av etiketten ”europeisk”. Den avgörs av vad kunden faktiskt kan göra om villkoren ändras, leverantören byter kurs eller tjänsten inte längre går att använda.