De krokar arm för suverän AI i offentlig sektor

– På utvecklingssidan ligger man ganska långt fram. På ledningssidan tycker jag fortfarande att man ligger ganska långt efter. Det finns ett glapp däremellan, säger Henrik Gavelli, vd på Redpill Linpro, till Techtidningen.

Han pekar på att många organisationer fortfarande närmar sig AI som ett enskilt verktyg snarare än som en förändring av verksamheten. Diskussionen fastnar enligt honom ofta i frågor om exempelvis promptning och Copilot, samtidigt som de större frågorna om processer och organisation får mindre uppmärksamhet.

–Vi ser att man ofta börjar att se på den nya tekniken som ett sätt att förbättra användarupplevelsen såsom en ny chattbot. Men den verkliga effekten uppnår man genom att börja med att se över en viktig process som är långsam eller problematisk och fråga om den nya tekniken kan förändra den.

Från pilot till skarp drift

Christian Landgren, medgrundare och CTO på Berget AI, ser samma skifte hos kunderna.

Många myndigheter och reglerade verksamheter har redan testat generativ AI i mindre proof of concept-projekt. Då har de ofta begränsat sig till offentlig eller mindre känslig data.

Problemen uppstår när lösningarna ska kopplas ihop med verksamhetens centrala system.

– De stora värdena finns när man kopplar AI till sina centrala system. Då kommer man snabbt in på personuppgifter, tjänsteuppgifter och annan reglerad information. Det är där många inte har kunnat dra nytta av AI på riktigt, säger han till Techtidningen.

Därför blir frågor om dataplacering, juridik och leverantörsrelationer viktigare när AI går från experiment till produktion.

Samtidigt finns ett annat hinder: hur tjänsterna ska köpas in.

Landgren menar att många offentliga verksamheter hittills har valt AI-tjänster från leverantörer de redan har avtal med, eftersom det är enklare än att upphandla en ny plattform.

– Många har av vana köpt lösningar som hanterar data utanför Sveriges gränser eftersom man har upparbetade relationer. Man vill inte alltid ta hela processen att upphandla en ny leverantör.

Det är en av anledningarna till att Redpill Linpros befintliga ramavtal blir centrala i samarbetet.

Två ytterligheter

Henrik Gavelli beskriver två återkommande förhållningssätt till AI inom offentlig sektor.

I ena änden finns verksamheter som börjar använda externa AI-tjänster utan att fullt ut ha analyserat riskerna. I den andra finns organisationer som är så försiktiga att de i princip avstår från AI helt.

– Båda fallen är dåliga. I det första tar man risker som kan få konsekvenser. I det andra får man ingen utveckling och riskerar att halka efter.

Berget AI plattform är byggd för att data ska stanna i Sverige och erbjuder tillgång till flera olika AI-modeller.

Samarbetet ska göra det möjligt för Redpill Linpros kunder att använda den typen av lösningar tillsammans med konsultstöd kring implementation, processer och organisation. Styrkan ligger i att offentlig sektor kan upphandla helt digitala suveräna IT lösningar som inkluderar AI stöd, som är utvecklade och levererade från ax till limpa tack vare samarbetet mellan Redpill Linpro och Berget AI.

Organisationen måste hinna med

Men även när de tekniska och juridiska hindren minskar återstår enligt Henrik Gavelli en större organisatorisk fråga.

AI gör det möjligt att utveckla och förändra verksamheter snabbare. Men resten av organisationen måste också klara av den ökade takten.

– Om vi har en agentisk utvecklingsorganisation och bra AI-modeller men organisationen runt omkring inte genomgår samma förändring får vi ändå inte igenom fler projekt.

Han menar att diskussionen hittills har fokuserat mycket på hur utvecklare kan arbeta snabbare, medan mindre uppmärksamhet har riktats mot mottagande verksamheter, administration och beslutsprocesser.

Christian Landgren tar myndigheternas registraturer som exempel. AI gör det enklare för medborgare och företag att skapa längre och mer avancerade frågor, ansökningar och underlag. Det ökar samtidigt belastningen på organisationerna som ska hantera materialet.

– Då kan man inte sitta och svara på allt manuellt. Myndigheterna behöver själva använda agenter och automatisering för att kunna hantera volymerna.

Han ser samma utveckling inom exempelvis kundtjänst och ansökningsprocesser.

På längre sikt kan det innebära bättre service och ökad tillgänglighet. Men övergången riskerar att bli besvärlig för organisationer som inte själva har hunnit anpassa sina arbetssätt.

”Digitalisering är verksamhetsutveckling”

Både Gavelli och Landgren återkommer därför till ledarskapet.

Landgren menar att de organisationer som lyckas bäst är de där ledningen själv börjar testa tekniken och försöker förstå hur arbetsuppgifter faktiskt kan förändras.

– Digitalisering betyder egentligen verksamhetsutveckling med digitala verktyg. Om man inte har sett digitalisering som verksamhetsutveckling kommer man inte vidare med AI heller.

Han rekommenderar ledningar att börja experimentera själva, exempelvis genom att använda agenter för mejl, dokument och interna arbetsflöden.

Poängen är inte att ledningsgruppen ska bli tekniker, utan att den behöver förstå vilka förändringar verktygen kan medföra.

– Om ledningen inte riktigt förstår frågorna är det lätt att mystifiera tekniken och tänka att det här är ett hot eller något man borde hålla sig ifrån.

Vill se mindre systemupphandlingar

AI-utvecklingen kan också förändra hur offentlig sektor köper it.

Christian Landgren hoppas att framtidens upphandlingar i mindre utsträckning ska bygga på långa kravlistor för färdiga system och i större utsträckning på verksamhetsutveckling, prototyper och kompetens.

– Jag tror att fler kommer att ta större ansvar själva, experimentera och göra prototyper tillsammans med användarna. Sedan kan man ta in stöd för att göra lösningen säker.

Henrik Gavelli beskriver en liknande utveckling.

AI gör det möjligt för verksamheter att skapa prototyper betydligt snabbare än tidigare och därmed lära sig mer innan en större upphandling genomförs.

– Kunden kan göra verksamhetsprototyper först och sedan komma ut i en upphandling när man har lärt sig vad man faktiskt behöver.

Han tror därför att AI kan bidra till fler och mindre projekt snarare än enbart stora fleråriga systembyten.

Och för de organisationer som fortfarande väntar på att tekniken ska stabiliseras är rådet från båda bolagen i grunden detsamma: starta smått.

– Det här är en komplex förändring. Då går det inte att utreda fram ett enda stort beslut. Man måste göra små experiment, mäta, utvärdera och sedan ta nästa beslut, säger Christian Landgren.