Myndigheten för civilt försvar, MCF, har tilldelat Telia det primära ramavtalet för radioaccessnätet till Swedish Emergency Network, SWEN. Net4Mobility, som ägs av Tele2 och Telenor, har fått det sekundära avtalet.
Från Rakel till SWEN – Telia får huvudroll i Sveriges nya beredskapsnät
BEREDSKAP Telia får huvudansvaret för radioaccessnätet i Sveriges nya beredskapsnät SWEN. Uppdraget innebär att operatörens befintliga mobilnät ska användas för samhällskritisk kommunikation, med särskilda frekvenser och prioriterade tjänster. Men hur bygger man ett nät som ska fungera även vid omfattande störningar och långvariga strömavbrott?

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Det nya nätverket ska successivt ersätta Rakel och ge de drygt 700 organisationer som använder systemet i dag tillgång till modern kommunikation för tal, data och video.
För Telia innebär uppdraget att bolagets mobilnät får en central roll i infrastrukturen för polis, räddningstjänst, sjukvård och andra samhällsviktiga aktörer.
Men uppdraget handlar inte bara om att tillhandahålla täckning och kapacitet. Nätet måste också kunna hantera prioriterad kommunikation och fungera under betydligt svårare förhållanden än normal drift.
Dedikerade frekvenser i Telias nät
Staffan Åkesson, teknisk chef på Telia, förklarar att operatören ska tillhandahålla det primära radioaccessnät som ansluts till Myndigeten för civilt försvars eget kärnnät.
– MCF:s dedikerade 700 MHz-frekvenser aktiveras i vårt nät för deras användning. Samtidigt kan SWEN använda kapacitet i våra övriga frekvensband, säger han till Techtidningen.
Konstruktionen innebär att SWEN får tillgång till både särskilt avsatt frekvensutrymme och kapacitet i Telias befintliga mobilnät.
– Det ger lösningen både ett dedikerat spektrum och tillgång till den infrastruktur som Telia redan har i Sverige, säger Staffan Åkesson.
SWEN byggs som ett hybridnät där MCF har kontroll över bland annat kärnnät och användardata, medan kommersiella operatörer tillhandahåller radioaccess. Genom att använda både Telias och Net4Mobilitys nät ska systemet också få redundans om en operatör drabbas av störningar.
Hela nätkedjan måste vara robust
En central fråga är hur mobilnäten ska klara de högre krav på tillgänglighet och motståndskraft som följer med samhällskritisk kommunikation.
Staffan Åkesson pekar på att Telia under lång tid har investerat i att förstärka nätets kapacitet, tillgänglighet och redundans. Han vill däremot inte lyfta fram någon enskild del av infrastrukturen som särskilt utmanande.
– Vår grundprincip är att motståndskraft skapas genom flera lager av robusthet och redundans, inte genom en enskild åtgärd. Så för oss handlar det om hela kedjan.
Det omfattar bland annat förmågan att upprätthålla kommunikation när ordinarie förbindelser eller strömförsörjning slås ut.
Telia har utvecklat flera lösningar för sådana situationer. Ett exempel är Nordlänk RSQ, ett krisfordon som fungerar som en rullande driftcentral när den ordinarie infrastrukturen inte är tillgänglig.
Bolaget har också presenterat Rikslänk, en modulär lösning som kan användas för att etablera tillfällig mobiltäckning vid samhällskritiska insatser i svårtillgängliga områden.
– Det är så vi sedan länge bygger och utvecklar vårt mobilnät, med robusthet, redundans och beredskap som grundläggande delar hela vägen ut, säger Staffan Åkesson.
Testar reservkraft i upp till 110 dagar
Strömförsörjningen är en annan viktig del av beredskapen. Vid omfattande elavbrott riskerar mobilbasstationer att sluta fungera om reservkraften inte räcker till.
Tillsammans med Post- och telestyrelsen, PTS, har Telia därför genomfört ett pilotprojekt i Roslagen där en mobilbasstation försetts med en kombination av bland annat vätgas, bränsleceller, solceller och batterier.
Enligt Telia har lösningen visat möjlighet till drift i minst tio dygn utan ordinarie elförsörjning, med en beräknad potential på upp till 110 dygn under vissa förhållanden.
Staffan Åkesson lyfter fram projektet som ett exempel på hur Telia försöker stärka infrastrukturen inför längre störningar.
– Tillsammans med PTS har vi också i ett pilotprojekt utforskat en lösning för långvarig reservkraft på upp till 110 dagar till mobilbasstation, med bland annat vätgas som en av flera energikällor.
Det handlar än så länge om ett pilotprojekt, inte en reservkraftslösning som har införts i hela mobilnätet. Resultaten visar däremot vilka möjligheter som finns att förlänga drifttiden när den ordinarie elförsörjningen fallerar.
Samhällskritisk trafik ska prioriteras
En annan central teknisk utmaning är hur nätet ska hantera situationer där belastningen ökar kraftigt samtidigt som polis, räddningstjänst och andra aktörer behöver garanterad tillgång till kommunikation.
SWEN ska använda verksamhetskritiska kommunikationstjänster med särskild prioritet framför vanlig mobiltrafik.
Men exakt hur prioriteringen ska fungera i olika krissituationer kan Telia inte beskriva av säkerhetsskäl.
– Vi kan inte gå in exakt på hur det fungerar i olika scenarier, men uppdraget handlar just om att säkra en robust kommunikationsförmåga även under betydligt mer krävande förhållanden än normal drift, säger Staffan Åkesson.
Han framhåller att lösningen bygger på flera lager av skydd och redundans.
Det betyder samtidigt att frågor om exempelvis hur kapaciteten fördelas vid extrem belastning och vilka tekniska begränsningar som finns ännu inte besvaras närmare av operatören.
Bygger vidare på tidigare erfarenheter
Telias uppdrag inom samhällskritisk kommunikation är inte helt nytt. Sedan 2022 levererar operatören radioaccess för mobil datakommunikation till blåljusmyndigheter som komplement till Rakel.
Den erfarenheten ska nu användas när SWEN byggs ut i större skala.
– En viktig lärdom vi har tagit från det arbetet är att samhällskritisk kommunikation inte bara handlar om hög kapacitet eller god täckning. Den måste vara robust, fungera stabilt över tid och upprätthållas även när förutsättningarna snabbt förändras, säger Staffan Åkesson.
Samtidigt innebär SWEN ett betydligt bredare uppdrag än dagens kompletterande mobila datatjänster.
Det nya nätverket ska kunna hantera gruppkommunikation, video, positionering och integration med ledningscentraler. Därmed förändras också möjligheterna för samhällsviktiga aktörer att dela information och samordna insatser i realtid.
Fakta
Telias roll i SWEN
Primär leverantör: Telia har det primära ramavtalet för radioaccessnätet. Net4Mobility, som ägs av Tele2 och Telenor, har det sekundära avtalet.
Teknik: SWEN bygger på 4G och 5G och använder både operatörernas kommersiella frekvenser och dedikerat spektrum i 700 MHz-bandet.
Ansvarsfördelning: Telia levererar radioaccess, medan MCF ansvarar för bland annat kärnnätet och kontrollen över användardata.
Redundans: SWEN ska kunna använda två separata kommersiella mobilnät för att minska beroendet av en enskild operatör.
Beredskapslösningar: Telia utvecklar bland annat mobila krisnät och teknik för långvarig reservkraft.
Tidplan: Övergången från Rakel till SWEN ska vara klar senast 2030.
