Experten: Tre nätverksfrågor som CIO:n måste ha koll på

– Tidigare hade man mer av en reaktiv drift där mycket av ansvaret låg på en eller två personer. Nu ställs extremt höga krav på att kunna bevisa säkerheten i sitt nätverk. Då räcker det inte med att informationen finns i huvudet på ett par personer eller ligger utspridd i mejltrådar, säger Emil Persson till Techtidningen.

Han pekar bland annat på cybersäkerhetslagen, CIS, DORA och olika ISO-standarder. Gemensamt för kraven är enligt honom att organisationer behöver arbeta betydligt mer strukturerat och proaktivt än tidigare.

Det får också konsekvenser för CIO:ns organisation. Ett nätverk som tekniskt fungerar kan fortfarande bli ett problem om organisationen inte kan dokumentera hur det är uppbyggt, vilka säkerhetsnivåer som gäller och hur incidenter hanteras.

En annan utmaning som många CIO:er delar är jakten på rätt kompetens. Enligt Persson är det svårt att både rekrytera och behålla skickliga nätverks- och säkerhetstekniker, inte minst utanför storstäderna i Sverige.

Problemet förstärks när viktig kunskap är koncentrerad till ett litet antal personer. Om en eller två tekniker sitter på stora delar av organisationens kunskap om nätverksmiljön kan ett personalbyte snabbt bli en verksamhetsrisk.

– Samtidigt har många organisationer väldigt blandade it-miljöer och då blir det ännu svårare att hitta kompetensen för att drifta allt inhouse, förklarar Emil Persson.

Det var bland annat den utvecklingen som fick Emil Persson och hans två medgrundare att starta Aranya för tolv år sedan. De tre barndomsvännerna från Sölvesborg hade inlett sina it-karriärer på VM-data och kommit att specialisera sig på nätverk och servermiljöer.

Efterfrågan ökade på nätverk som en tjänst

De såg tidigt hur kunder började efterfråga nätverk som tjänst. Men de tyckte att det som marknaden kallade NaaS, network as a service, ofta snarare var traditionell produktförsäljning kombinerad med finansiering och övervakning.

Därför började Aranya bygga en egen plattform redan från första dagen. I stället för att utgå från en specifik tillverkare ville de lägga ett eget lager ovanpå olika leverantörers produkter och verktyg. Resultatet är plattformen ACP, som ger kunden en samlad bild av nätverket även när den underliggande miljön består av produkter från olika leverantörer.

– Vår plattform integrerar med leverantörernas verktyg, men längst upp är det vår plattform som styr allting. Den är agnostisk och vi kan integrera mot flera olika leverantörer. Det gör att vi kan använda de som är bäst inom varje segment och byta ut en leverantör om marknaden förändras utan att själva tjänsten mot kunden behöver förändras.

För CIO:n innebär denna modell att nätverksmiljön i högre grad kan behandlas som en sammanhållen tjänst. Kunden kan logga in och följa nätverket, avtal och ekonomi samt genomföra vissa enklare förändringar.

Aranya har också byggt in kundernas olika SLA-nivåer i plattformen ner på enhetsnivå. Om en nätverksenhet exempelvis går ner utanför en kunds avtalade servicetid kan plattformen avvakta med incidenthanteringen och kontrollera status igen när servicefönstret börjar.

Enligt Emil Persson hanterar Aranya i dag drygt 20 000 enheter i fler än tio länder. Kunderna sträcker sig från globala företag till kommuner och detaljhandelsorganisationer med många utspridda verksamhetsställen. Bolaget har valt att inte rikta sig mot en specifik vertikal. I stället ligger fokus på medelstora och stora organisationer där många lokationer och komplexa nätverksmiljöer gör den operativa hanteringen mer krävande.

En tongivande trend i techvärlden är framväxten av agentisk AI, något som väntas ha stor inverkan på nätverksdriften framöver. Aranya har redan börjat använda AI för bland annat automatisk felsökning och optimering av nätverk. Vid incidenter ska AI-agenter också kunna hjälpa till med analys och felsökning. Under 2027 planerar bolaget att lägga till fler agentfunktioner.

– Fram till 2026 handlade AI mycket om att prompta och få tillbaka information. Det som har hänt nu är att AI kan ta fler beslut och agera operativt. Människan kommer fortfarande att fatta beslut och ta ansvar, men AI-agenter kommer i större utsträckning att utföra det operativa arbetet.

Emil Persson ser inte utvecklingen främst som ett sätt att ersätta tekniker. Drivkraften är i stället att den mänskliga organisationen inte kommer att kunna skala upp i den takt som krävs när mängden system, händelser och säkerhetskrav fortsätter att öka.

Samtidigt skapar AI-agenter en helt ny säkerhetsfråga. När mjukvara inte bara presenterar information utan också kan resonera och vidta åtgärder blir behörighet, kontroll och ansvar centrala frågor för CIO:n.

– AI är det första verktyget som faktiskt aktivt resonerar och tar beslut. Det har vi aldrig haft tidigare. Då får vi en helt ny utmaning kring hur ansvaret ska fördelas och hur man får kontroll över AI i nätverket. Vem gör vad och vem ansvarar för vad?

Det gör att AI-utvecklingen enligt Emil Persson framför allt kommer att påverka nätverkets säkerhet, snarare än bara mängden trafik som behöver transporteras. Och frågan kan inte lösas enbart av it-avdelningen genom att köpa nya verktyg. När AI-agenter används på bred front behöver säkerhetstänket enligt honom finnas i hela organisationen och förstärkas med tydliga ramverk och policyer.

För CIO:n tillkommer samtidigt geopolitiken. Aranya ägs helt av de tre svenska grundarna och lagrar sin data inom EU. Bolaget tittar också på möjligheter att lagra data ännu mer lokalt beroende på kundernas krav.

– Det kommer inte bara vara en fråga i ledningsgruppen utan också på styrelsenivå. Var lagras data och vem äger den datan? Vem äger era leverantörer? Jag tror att det kommer bli en allt större fråga, säger Emil Persson.

För att rusta organisationen inför framtiden avsätter Aranya en stor del av omsättningen till utveckling. Bolaget har drygt 50 anställda och fem av dem arbetar i gruppen Platform & Engineering. Enligt Emil Persson investerade bolaget 4,5 miljoner kronor i ren utveckling under förra året.

När han ska peka ut bolagets viktigaste framgångsfaktor lyfter han inte plattformen i första hand utan personalen.

– Vi är bara så bra som våra bästa medarbetare. De är den största tillgången vi har. När medarbetarna mår bra och brinner för det de gör märker kunderna också det.

Tre viktiga områden för CIO:n

För en CIO:n som ska lyckas med sin nätverksstrategi de kommande åren sammanfattar Emil Persson prioriteringarna i tre områden: AI och hur agenter ska användas, säkerhetsnivån i hela den befintliga infrastrukturen samt geopolitiken.

Särskilt säkerheten kräver enligt honom ett annat fokus än att enbart investera i nya projekt. Det är lätt att lägga kraft på den senaste tekniken och samtidigt lämna äldre komponenter utan tillräcklig kontroll.

– Många organisationer genomför nya projekt med den senaste tekniken och höjer taket. Men det är golvet man behöver fokusera på. Den där switchen som man inte har koll på eller brandväggen som inte har uppdaterats på tre år. Infrastrukturen är bara så stark som sin svagaste länk.

För CIO:n blir nätverket allt mindre en isolerad infrastrukturfråga. Regelverk, kompetensförsörjning, AI-agenter, säkerhet och geopolitik håller på att knytas ihop och ställer krav på både bättre överblick och tydligare styrning.

– Säkerhet och nätverk växer ihop mer och mer. Samtidigt kommer AI-agenter att bli en större del av organisationerna. Då måste man både kunna dra nytta av tekniken och samtidigt ha kontroll över den lägsta säkerhetsnivån. Det är där mycket av arbetet kommer att ligga framöver, säger Emil Persson.