Hon vill göra datacenter till kolsänkor: ”Produkten måste stå på egna ben”

Bolaget utvecklar ett alternativt bindemedel där koldioxid används som insatsvara i stället för att bli en biprodukt. Resultatet är ett material som kan ersätta delar av cementen i betong och som, enligt bolagets tredjepartsgranskade miljövarudeklaration, lagrar mer koldioxid än det släpper ut under sin livscykel.

– Det vi ser nu med hela AI-vågen är att det byggs oerhört många datacenter, säger Marta Sjögren, medgrundare och vd för Paebbl.

Hon beskriver datacenter som en ny kategori av långlivad fysisk infrastruktur. Byggnaderna kommer att stå i decennier och kräva enorma mängder material. Att optimera driften räcker inte, menar Marta Sjögren. Klimatavtrycket sitter redan i väggarna.

– Datacenter blir byggnader som kommer att finnas där under väldigt lång tid. Det finns en ny våg av infrastruktur, både fysisk och digital. Och de bolag som bygger den har starka klimatåtaganden, säger hon.

Amazon blev tidig testpartner

Paebbl har redan fått in tekniken i datacentersammanhang. Amazon uppgav 2024 att bolagets Climate Pledge Fund hade investerat i Paebbl och att AWS skulle testa materialet i ett europeiskt datacenter. Enligt Marta Sjögren handlade det om ett projekt i Spanien.

– Amazon var ett av de bolag som tidigt drev på. De ville bli först i världen med ett datacenter där byggmaterialet lagrar koldioxid. Det gjorde vi tillsammans, säger hon.

Hon ser inte tekniksektorn som en nischmarknad, utan som en möjlig öppning mot bredare industriell användning. De stora teknikbolagens klimatmål, kapital och intresse för nya material kan göra dem till tidiga kunder för lösningar som ännu inte har nått full skala.

– Det är just datacenter som strävar efter de nyaste högteknologiska materialen för att inte få större klimatpåverkan än de redan har. Där tror jag att det kan leda till att material som vårt börjar användas, säger Marta Sjögren.

Inte grön premie – utan omställningspremie

Marta Sjögren är tydlig på en punkt: Paebbl ska inte säljas som ett hållbarhetsprojekt där kunden förväntas betala extra för klimatnyttan.

– Jag tror inte på en grön premie. Särskilt inte på en råvarumarknad. Man måste komma ner till ett bra pris så snabbt som möjligt, säger hon.

Hon skiljer i stället på grön premie och det hon kallar omställningspremie. Det handlar om en tillfällig merkostnad kopplad till produktionsskala snarare än klimatambition.

– Vi kan inte jämföras med priset på något som produceras i miljontals ton. Vi kommer att vara dyrare tills vi har nått skala. Det måste vi ta betalt för, säger Marta Sjögren.

Och produkten måste bära sig själv.

– Det kan inte bara handla om hållbarhet. Produkten måste vara bättre, säger hon.

Från labb till demo på tre år

Paebbl grundades för drygt fyra år sedan. På tre år gick bolaget från labb till pilot och vidare till demoanläggning. Marta Sjögren beskriver det som ett högt tempo jämfört med branschens egna förväntningar. Flera ingenjörsbolag bedömde att demoanläggningen skulle ta 24 till 36 månader att bygga. Det tog 18.

Demoanläggningen i Rotterdam har nu körts i mer än 1 000 timmar. Nästa mål är 5 000 till 10 000 timmars driftdata, vilket anses tillräckligt för att motivera ett investeringsbeslut för en fullskalig kommersiell anläggning.

Planen är att anläggningen ska byggas i norra Europa. Sverige är inte längre ett självklart förstaval.

– Vi har gått från att anta att Sverige blir vår nyckelmarknad till att Sverige är ett av de länder som vi kanske skalar upp i, säger hon.

Hon pekar på att andra nordiska länder, särskilt Danmark, rör sig snabbare i frågor som rör koldioxideffektivitet. Sverige har bromsat, delvis som ett eko av det globala politiska klimatet, enligt Marta Sjögren.

Har rekryterat från Northvolt och Stegra

Inför uppskalningen har Paebbl rekryterat personer med erfarenhet från Northvolt och Stegra, två svenska industriella skalningsprojekt med mycket olika utfall. Marta Sjögren är öppen med att det finns lärdomar att dra från båda.

– Vi älskar att lära oss av andra bolag. Vad har fungerat? Vad har inte fungerat? Vi har rekryterat en del människor både från Stegra och Northvolt för att se var vi kan skapa bättre partnerskap, säger hon.

Kapital är den trängsta flaskhalsen. Men minst lika viktig är värdekedjan och hur den ska struktureras i en bransch som är van vid enkla volymavtal snarare än strategiska partnerskap.

– Avtal på både leverantörs- och kundsidan måste vara lite som partnerskap. Och att få det budskapet att landa på en av de mest konservativa marknaderna är svårt, säger hon.

AI i den egna verksamheten

Paebbl är också ett teknikbolag i mer traditionell mening. Utan äldre system att ta hänsyn till har bolaget byggt upp en teknisk miljö där AI används i administration, produktutveckling samt forskning och utveckling.

– Att kunna bygga ett Industri 4.0-bolag med ett AI-först-tänk hjälper oss både på administrationssidan och med produkt- och processutveckling, säger Marta Sjögren.

Hon tror inte på full automatisering av industrin, men på att AI kan spara tid. Inför nästa anläggning är delar av projekteringen redan AI-stödd. Ett processteg som normalt tar sex till nio månader räknar hon med att klara på tre till fyra månader.

– Det innebär redan stora tids- och kostnadsbesparingar i själva utvecklingsskedet, säger hon.

Verifieringen avgör

Klimatpåståenden om byggmaterial är känsliga. Marta Sjögren lyfter själv risken.

– Det här är en nyckelfråga, för det finns mycket greenwashing där ute, säger hon.

Paebbl hänvisar till en publik miljövarudeklaration, en så kallad EPD, där produktens klimatpåverkan redovisas och granskas av tredje part. Hon beskriver också processen som fysiskt mätbar: massan som går in i reaktorn väger mindre än massan som kommer ut, eftersom koldioxid binds i materialet.

– Vi har en viss mängd massa som kommer in i processen. När processen är färdig väger massan mer. Det är väldigt enkelt att räkna ut vad som har hänt, säger hon.