När molntjänsterna slocknar: Telenors tre råd för att klara krisen

säkerhet Telenors kommunikationsnätverk fungerar även om Sverige förlorar tillgången till globala molntjänster. Men en intern krisövning väckte frågor om hur andra delar av verksamheten påverkas. Nu uppmanar operatören företag att se över sina beroenden och rusta sig för det oväntade.

När molntjänsterna slocknar: Telenors tre råd för att klara krisen
Jimmy Ahlstrand, stabs- och strategichef på Telenor.

När Telenor samlade chefer från hela verksamheten för en krisövning fick deltagarna möta tre tänkbara framtidsscenarion. I ett av dem trappades ett hybridkrig upp med cyberattacker och sabotage mot elektroniska kommunikationer. I ett annat hade kriget nått Europa och satt det svenska samhället under hård press. Det tredje handlade om en geopolitisk kris där Sverige plötsligt förlorade tillgången till flera globala molntjänster.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

På Telenor Tech Day 2026 berättade Jimmy Ahlstrand, stabs- och strategichef på Telenor, att bolagets mobil- och fibernät skulle kunna fortsätta leverera samtal, surf och kommunikation även utan de globala molntjänsterna. Men därmed var inte problemet löst.

– Ofta är det så att man har tittat på sina kärnsystem, i vårt fall det som driver själva nätet, och säkrat att det fungerar utan molntjänsterna. Men ofta är det stödsystem och annat som kan haverera, säger Jimmy Ahlstrand.

Ett fungerande nätverk är alltså ingen garanti för att hela verksamheten fungerar. Störningar i stödsystem och hos leverantörer kan få följder som inte upptäcks förrän tjänsterna försvinner. Därför samlade Telenor chefer från flera olika avdelningar för att identifiera beroenden som annars riskerar att förbises.

– Syftet med den här dagen, där alla våra chefer i organisationen var med och testade de här tre scenarierna, var just att se konsekvenserna. Vad händer om den delen inte fungerar, får det konsekvenser för någon annan del av organisationen som vi inte tänkt på? säger Jimmy Ahlstrand.

Konsekvenserna kan handla om liv och död

Vad som står på spel varierar mellan olika organisationer. För ett e-handelsföretag kan ett avbrott på webbplatsen innebära att affärerna stannar upp helt. För en aktör som ansvarar för kritisk kommunikation kan konsekvenserna i värsta fall handla om liv och död. Därför måste varje verksamhet själv definiera vad som absolut måste fungera.

Enligt Jimmy Ahlstrand börjar säkerhetsarbetet med att identifiera vad som måste skyddas och kartlägga sårbarheterna. Men när de kända riskerna är hanterade återstår nästa steg: att förbereda sig för det man inte kunnat förutse och planera för hur verksamheten kan återhämta sig.

Reservlösningar behöver inte nödvändigtvis innebära stora teknikprojekt. Jimmy Ahlstrand tar en kommun som exempel: om kommunhuset är beroende av en fast förbindelse kan ett antal mobila bredbandsuppkopplingar skapa ytterligare en väg för kommunikationen. Men åtgärden måste utgå från de verkliga behoven, snarare än från föreställningen att en viss produkt automatiskt löser beredskapen.

Sofia Ahlmark Hyvärinen, chef för Telenors företagsaffär, understryker att resiliens inte bara är it- eller säkerhetsavdelningens ansvar. När chefer från hela organisationen övade tillsammans blev det tydligt hur en störning i en del av verksamheten kan drabba andra.

– Resiliens betyder inte att vi ska försöka bygga en värld där ingenting går fel. Det handlar om förmågan att fortsätta fungera när någonting går fel. Att veta vilka beroenden man har, att ha alternativ, att ha övat och att människor helt enkelt vet vad de ska göra. Det handlar inte bara om it-avdelningen, utan om hela företaget.

Samtidigt måste organisationerna fortsätta utvecklas. Sofia Ahlmark Hyvärinen lyfter AI och 5g som teknik som öppnar nya möjligheter, men också innebär att företag blir mer digitala och skapar nya sårbarheter. Hennes slutsats är att förändringstakt och motståndskraft inte får behandlas som konkurrerande mål.

Att beredskapen behöver stärkas är också en slutsats som Telenor drar i sin nordiska säkerhetsrapport. Enligt Jimmy Ahlstrand har operatören frågat företag i Sverige, Norge, Finland och Danmark hur väl förberedda de är för allvarliga störningar. I den jämförelsen hamnade de svenska företagen sist.

– Jag tror att det finns en självbild i Sverige att vi är bättre än vi är. Tyvärr visade det sig att de svenska företagen var sämst, säger Jimmy Ahlstrand.

Jimmy Ahlstrand uppmanar företag att använda Telenors självskattningstest för att kontrollera vad de faktiskt har gjort. När han fick frågan om vilka tre konkreta råd han ger till de organisationer som vill vara väl förberedda så blev svaret:

– Tre saker. Analysera. Andra ordet blir ett ord och en bokstav: Plan B. Sätt upp en plan B för när någonting verkligen händer. Och det tredje ordet är öva.

Senaste artiklarna

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Techtidningen

Techtidningen Premium

Nyhetstjänsten för dig som jobbar med professionell kommunikation. Få nischade nyhetsbrev för ditt intresseområde och utbildnings-tv.