Så används Umeås stadsnät för IoT

Telekom idag ringde upp Johannes Karlsson, en av grundarna till Elsys för att höra om hur det gått och hur nätet används idag.

– Vi använder det fortfarande rätt mycket för att testa nya tekniker, det är en bra testbädd. Nätet har täckning över hela staden med över tusen uppkopplade sensorer. Det är inget kommersiellt nät, däremot har det använts till flera forskningsprojekt tillsammans med Umeå universitet, säger Johannes Karlsson, operativ chef på Elsys.

Företaget har flera lorawan-sensorer med inriktning mot smarta byggnader och utomhussanvändningsområden inom exempelvis industrin eller jordbruk. När det gäller smarta byggnader handlar det om att mäta bland annat temperatur, luftfuktighet, ljus, ljud och rörelse.

Fördelarna med lorawan är den långa räckvidden, i stadsmiljö mellan två och fem kilometer beroende på om sensorn sitter monterad inne eller ute. Batterilängden är också rätt imponerande, upp till tio år för en sensor som äter några gånger i timmen. Datan som skickas inom nätet är också krypterad hela vägen från nätverksoperatören till slutanvändaren. Inte ens operatören kan se kundens data.

Då 2015 när nätet sattes upp gjordes det utan inblandning av kommunen eller Umeå Energi, men kommunen har använt nätet sedan dess. Johannes Karlsson berättar att kommunen bland annat testat att optimera städningen av egna lokaler. Ofta städar man efter ett förutbestämt schema, men med hjälp av sensordata har kommunen istället städat utifrån hur lokalerna används och därmed blir smutsiga olika snabbt.

Nätet har också använts för olika forskningsprojekt. På Umeå universitetet har man bland annat forskat kring energianvändningen i byggnader, dels hur man kan hålla nere energiförbrukningen, men också hur inomhusmiljön kan hållas hälsosam och hur underhållet kan optimeras. Universitetet har också kikat på hur man bättre använder lokaler utifrån sensordata. De använde sensordata från sina fastigheter för att förstå hur lokalerna faktiskt används och använde den informationen för att nyttja dem bättre och mer effektivt. Ett mål för universitet var att ta emot fler studenter utan att behöva bygga nya lokaler.

Nätet har också använts för övervakning av avloppsnätet i staden. Ett exempel på nyttan med att att övervaka avloppsnätet i realtid handlar om att kunna mäta så kallad bräddning i avloppsbrunnar. Det inträffar när det är ett för stort flöde i avloppssystemet och förorenat avloppsvatten måste släppas ut i vattendrag för att inte tränga upp i källare i fastigheter. Genom att mäta när bräddning sker kan flöden delvis styras om för att minska utsläppen i vattendrag.

Elsys IoT-nät har också använts till något som stadens badsugna nog uppskattat mycket.

– Ja, vi har använt det till diverse projekt runt om i Umeå, bland annat så mätte vi upp badtemperaturer vid olika badplatser och la ut aktuell temperatur på nätet.

Johannes Karlsson berättar att liknande projekt med stadsnät för IoT gjorts på andra håll, men att Elsys själva inte planerar att sätta upp fler nät. Istället samarbetar de med andra nätbyggare och fortsätter att fokuserar på hårdvaran.

Sedan nätet sattes i drift har Johannes Karlsson märkt av ett ökande intresse för tekniken. Förut har det mest varit tal om testinstallationer, men nu har Elsys istället kunder med fullskaliga installationer, en del kunder med 10 000-tals sensorer.

Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se