Inga produkter i varukorgen.
Så valde Domstolsverket it-partner – steg för steg
UPPHANDLING Ett ramavtal värt upp till 250 miljoner kronor gav Domstolsverket en ny it-partner och ett mångårigt samarbete. Så vägdes pris, kvalitet och kontroll i upphandlingen.
Foto: Sveriges domstolar.
Under fjolåret gick Domstolsverket i mål med en av sina största it-upphandlingar på senare år. Avtalet, som omfattar hela it-arbetsplatsen – från datorer och bildskärmar till it-tjänster och support – är värt upp till 250 miljoner kronor och löper över flera år.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Techtidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Till skillnad från många traditionella it-upphandlingar valde Domstolsverket en enleverantörsmodell utan förnyad konkurrensutsättning. Ambitionen var att skapa ett samlat ansvar för hela it-arbetsplatsen – och ett partnerskap snarare än ett rent leverantörsförhållande.
”Målet med upphandlingen var att få en partner som vi tillsammans kan arbeta med på operativ, taktisk och strategisk nivå, där vi tillsammans arbetar för att konkurrensutsätta de olika tillverkarna på marknaden”, uppger Domstolsverket i ett skriftligt svar till Techtidningen.
Två anbud – båda klarade kraven
Två leverantörer lämnade anbud: Advania Sverige AB och Atea Sverige AB. Enligt utvärderingsprotokollet uppfyllde båda samtliga obligatoriska krav och gick vidare till utvärdering.
Avgörandet kom därför inte att handla om formella brister, utan om vilket anbud som bedömdes vara ekonomiskt mest fördelaktigt, baserat på bästa förhållande mellan pris och kvalitet.
Prisets roll – ett medvetet val
I utvärderingsmodellen viktades pris till 70 procent och kvalitet till 30 procent. Det var ett aktivt val, enligt Domstolsverket.
”Syftet var att skapa en modell där priset har stor betydelse för kostnadseffektiviteten, men samtidigt ge utrymme att utvärdera kvalitet för att säkerställa att leverantören kan leverera stabilt och uppfylla våra krav under hela avtalsperioden”, skriver myndigheten.
När utvärderingen summerades fick grundpriset stor betydelse för utfallet. Förklaringen är att båda anbuden höll en jämn och hög kvalitetsnivå.
”Eftersom vi använde en utvärderingsmodell med påslag för kvalitet och inga leverantörer fick några större påslag, blev priset den faktor som i praktiken särskilde anbuden”, uppger Domstolsverket.
Miljonpåslag som styrmedel
Kvalitativa delar av anbuden omvandlades till fasta prispåslag i miljonklassen. Modellen gav Domstolsverket möjlighet att styra mot önskade egenskaper, exempelvis inom hållbarhet, funktionalitet och leveransförmåga.
Samtidigt innebar upplägget att utfallet blev relativt binärt: när båda leverantörerna klarade kraven fick priset ett tydligt genomslag. I slutändan var det knappt 1,5 miljoner kronor som avgjorde affären.
Kontroll i ett mångårigt samarbete
Trots det långsiktiga avtalet betonar Domstolsverket att myndigheten har byggt in mekanismer för kontroll och handlingsfrihet.
”Vi har möjlighet att genomföra uppföljningar på leverantören inom avtalet samt att vi har möjlighet att inom avtalet köpa produkter från olika tillverkare”, uppger Domstolsverket.
Det ger myndigheten möjlighet att kombinera standardisering och stabilitet med flexibilitet under avtalstiden.
