Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att genomföra informationsinsatser och skapa mer kunskapsutbyte mellan näringslivet och upphandlande organisationer. Målet är att fler digitala tjänster ska kunna nå in i offentlig sektor.
Små techbolag fastnar i offentlig upphandling: ”För komplicerat”
BRANSCHEN Offentlig sektor vill köpa fler innovativa digitala lösningar. Men krångliga processer, långa ledtider och starkt fokus på pris gör att många mindre techbolag aldrig lämnar anbud. Nu får Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att sänka trösklarna.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Men enligt Mårten Janerud, avdelningschef för affärsutveckling och it på Upphandlingsmyndigheten, handlar problemen inte om ett enskilt hinder.
– Det finns inte ett enda hinder, utan ett mönster, säger han till Techtidningen.
Prisfokus och krångel får bolag att avstå
I Upphandlingsmyndighetens arbete återkommer flera problem som gör det svårt för företag att delta i offentliga upphandlingar. Det handlar bland annat om komplexa processer, varierande krav och kontraktsvillkor, bristande dialog och svag marknadsförståelse hos upphandlande organisationer.
När Upphandlingsmyndigheten tidigare frågade anbudsgivare varför de hade avstått från att lämna anbud svarade 43 procent att upphandlingen hade för stort fokus på pris. Lika många uppgav att den var för komplicerad. 33 procent svarade att processen tog för lång tid.
Sammantaget riskerar hindren att leda till att färre innovativa företag deltar i offentliga affärer.
Digitala tjänster krockar med låsta krav
För techbolag och innovativa företag finns dessutom en särskild utmaning: deras produkter och tjänster förändras ofta snabbt.
Det gäller inte minst programvara och AI-lösningar, där funktioner och tekniska möjligheter kan utvecklas löpande. Samtidigt bygger offentliga upphandlingar ibland på krav och specifikationer som fastställs vid ett visst tillfälle och sedan ligger till grund för avtalet under lång tid.
Det kan göra det svårt för offentlig sektor att ta vara på utvecklingstakten i digitala tjänster.
– För att fler innovativa digitala tjänster ska kunna upphandlas behöver offentlig sektor i högre grad använda funktionskrav, säger Mårten Janerud.
”Alltför få använder funktionskrav”
Funktionskrav innebär att beställaren beskriver vilket behov som ska lösas eller vilken effekt som ska uppnås, i stället för att slå fast exakt hur lösningen ska se ut.
Enligt Mårten Janerud skulle det ge leverantörer större utrymme att bidra med ny teknik och nya arbetssätt.
– Genom att beskriva vilket behov eller vilken effekt som ska uppnås, snarare än att specificera en färdig lösning, ges innovativa företag utrymme att bidra med ny teknik, nya arbetssätt och lösningar som kan utvecklas över tid, säger han.
Men det sker fortfarande för sällan.
– Vi ser att alltför få upphandlande organisationer använder funktionskrav, säger Mårten Janerud.
Ska stärka dialogen
Uppdraget ska göra det lättare för digitala leverantörer att hitta och delta i offentliga affärer. Samtidigt ska beställare få bättre stöd i hur de efterfrågar och värderar innovativa lösningar.
Enligt Mårten Janerud handlar det om att stärka förståelsen åt båda håll. Leverantörer behöver förstå offentlig sektors behov, medan beställare behöver bli bättre på att formulera krav som öppnar för nya lösningar.
– Bättre information, vägledning och dialog mellan upphandlande organisationer och företag sänker trösklarna för mindre techbolag och stärker samtidigt beställarnas förmåga att efterfråga och värdera nya lösningar, säger han.
Separat spår om nytt inköpssystem
Upphandlingsmyndighetens uppdrag ska inte blandas ihop med Kammarkollegiets separata förstudie om ett dynamiskt inköpssystem för innovativa digitala lösningar.
Kammarkollegiets förstudie ska redovisas den 17 augusti 2026. Den handlar om möjligheten att inrätta ett system där leverantörer kan kvalificera sig en gång och sedan lämna anbud löpande.
Upphandlingsmyndighetens uppdrag handlar i stället om informationsinsatser och kunskapsutbyte. Däremot ska myndigheten ta vara på slutsatserna från Kammarkollegiets förstudie i det fortsatta arbetet.
Myndigheten ska också hämta in synpunkter från Skatteverket och Försäkringskassan, som etablerar en AI-verkstad för offentlig förvaltning.
– Vårt uppdrag är en pusselbit i en större helhet. Ett dynamiskt inköpssystem kan låta en leverantör kvalificera sig en gång och sedan lämna anbud löpande. AI-verkstaden adresserar infrastrukturen. Vår roll är att se till att kunskapen om hur man gör goda och innovativa affärer faktiskt når ut och används, säger Mårten Janerud.
Arbetet startar hösten 2026 och kopplas till Upphandlingsmyndighetens bredare uppdrag inom Färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030.
Fakta
Fem hinder bakom uteblivna anbud
Upphandlingsmyndigheten pekar ut fem återkommande hinder för företag som vill delta i offentlig upphandling:
• Det är svårt att hitta och bevaka relevanta affärsmöjligheter från offentlig sektor.
• Upphandlingsprocesser och kravställning upplevs som komplicerade.
• Krav och kontraktsvillkor varierar mellan olika upphandlande organisationer.
• Dialogen brister och marknadsförståelsen är ofta svag.
• Tillgången till inköpsdata är begränsad och transparensen otillräcklig.
